Online learning continues to widen in popularity by providing greater access and flexibility in time and location the learning occurs. There is a shift in the profile of a traditional college student. Almost half of the students who are enrolled in online classes are 24 or older and tend to carry increased time constraints due to external factors such as employment and family responsibilities. Student retention remains a concern for institutions. Many students lack the skills necessary to be successful in the online platform. Research reports self-regulation learning skills are essential. Providing reminders for an upcoming assignment may give needed scaffolding. Intervention research is sparse in this domain. This dissertation is written in a three journal article format. Article 1 is a systematic review of the literature focused on the use of auto-reminders or nudges as an intervention in higher education. This review employed systematic criteria to allow rigorous analysis, critique, and synthesis of related literature search. The search strategy focused on auto-reminder interventions in online classes. Keywords were searched in each of the databases (n = 3) ERIC, PsychINFO, and Scopus. Articles (n = 291) were added to Zotero. Three themes emerged. Health (n = 3), procrastination (n = 2), and motivation (n = 4) for a total of 9 articles. Findings reveal that the health field is successful in nudging their patients into better health practices; however, published research in the education field is lacking. Building on findings from Article 1, Article 2 sought to address nudging in the education field. Instructors volunteered to use a nudging app to remind students of upcoming assignments in their courses (n= 158). Enrolled students were invited to download a mobile app. This study attempted to create a profile of students who used the app. Findings reveal that students who used the app were more likely to be Asian and International and had higher scores on college entrance exams. App users had slightly lower prior GPAs, despite having earned significantly more credits in college at the time of the study. Building on Article 2, Article 3 explored the behavioral interaction with app users tapping (n = 443) and not tapping (n = 1102) of push notifications. Findings reveal app users submit more assignments and have higher average assignment grades when they tap the notifications. Assignment weight is generally lower, and there is generally less time between the time the student submitted the assignment and the assignment deadline. When push notifications are not tapped, assignment weight is higher, and there is more time between submission and deadline. More research is needed to determine push notification behavior.

Nedskräpning medför problem för levande organismer och påverkar människors uppfattningar negativt och hur säkra de känner sig i ett område. Syftet med denna studie var att utvärdera nedskräpningssituationen inom tätorten Tumba, Botkyrka kommun, och försöka minska nedskräpning genom att förändra beteende genom att använda ”Nudging” där fotspår målas ut som leder mot papperskorgar inom fem mätpunkter. Tanken var att se om mängden skräp i papperskorgarna ökade och mängden skräp på marken minskade. En statistisk analys av kommunens insamlade data 2018–2020 utfördes och kompletterades av GIS för att identifiera tidsmässiga såväl som rumsliga förändringar inom området. Resultaten tyder på att nedskräpningen minskade med 49% från 2018–2020 (p <0,02) och totalmängden per kvadratmeter var lägre än det nationella genomsnittet. Områden med högre befolkningstäthet var mest nedskräpade trots en högre städfrekvens och nedskräpningen förändrades inte beroende på avstånd till kollektivtrafik eller papperskorgar. Även om den upplevda skräpsituationen förbättrades från 2018–2019 försämrades den 2019–2020 (p <0,01). Skräptyps kompositionen förändrades inte signifikant över perioden men cigarettfimpar var vanligare i Tumba jämfört med nationellt. En viss beteendeförändring kunde mätas. Data om papperskorgs vikt och skräpmängd samlades innan och efter nudging och testades med ett parat t-test. Inom 90% signifikansnivån var nudging effektiv (p = 0,08) med 21% mindre skräpmängd i mätpunkterna och 298% mer skräp i papperskorgarna. Det indikerar att nudging kan vara ett effektivt verktyg för att påverka nedskräpningsbeteenden men metoden var inte lika effektiv mot cigarettfimpar.

Nudge syftar till att knuffa individer till att ta val som är i enlighet med deras välmående genom att göra förändringar i den miljö inom vilken individen tar beslut. För att få människor att ta särskilda beslut kan nudge delas in i låg och hög påträngandegrad baserat på hur stor graden av påträngande är på individens autonomi. I jämförelse med låg påträngandegrad har hög påträngandegrad kritiserats för att äventyra individens fria val. Vidare har privata aktörer kritiserats för att utnyttja nudging på ett sätt som inte nödvändigtvis gynnar konsumenten ifråga. Denna studie syftar till att undersöka huruvida hög (jfr. med låg) påträngandegrad påverkar konsumenters attityder och således deras antagande av nudge när avsändaren är privat (jfr. med offentlig). Då kritiker menar att nudging kan likställas med marknadsföring undersöks även om konsumenter upplever nudging som marknadsföring när privata aktörer tillämpar nudging. I studien har en experimentell forskningsdesign (2x2) använts där hög (jfr. med låg) påträngandegrad samt privat (jfr. med offentlig) avsändare manipulerades för att undersöka effekten på konsumentattityder samt deras antagande av nudge. Studien fastställer att konsumenter tenderar att anta nudge med hög (jfr. med låg) påträngandegrad i mindre utsträckning, vilket förklaras av att deras attityd till hög (jfr. med låg) påträngandegrad är mer negativ. Privata aktörer bör således vara försiktiga vid tillämpning av nudge med hög påträngandegrad. Vidare upplever konsumenter nudging som marknadsföring i högre grad då nudge utfärdas av privata avsändare (oavsett påträngandegrad). Att uppmärksamma detta är fundamentalt för att privata aktörer ska kunna implementera nudge på ett så effektivt sätt som möjligt. / To get individuals to make specific decisions, nudge can be categorized into low and high degree of intrusiveness based on the degree of intrusiveness on the individual's autonomy. Nudge with high degree of intrusiveness has been criticized for endangering the individual’s freedom of choice. Moreover, private actors have been criticized for utilize nudging in a way that is not necessarily beneficial for the consumer. This study examines whether nudge with high (cf. low) degree of intrusiveness affect consumer attitudes and their adoption of nudge when the actor is private (cf. public). Since critics believe that nudging can be perceived as marketing, the study explores whether consumers also perceive nudging as marketing. An experimental design (2x2) was applied in this study and high (cf. low) degree of intrusiveness and private (cf. public) actors was manipulated in order to investigate the effect on consumer attitudes and their adoption of nudge. The results indicate that consumers adopt to nudge with low (cf. high) degree of intrusiveness in a greater extent, which can be explained by their negative attitude towards nudge with high (cf. low) degree of intrusiveness. Therefore, private actors should be careful when implementing nudge with high degree of intrusiveness. Furthermore, consumers tend to perceive nudging as marketing to a greater extent when private actors use nudge (regardless of the degree of intrusiveness). To consider this is fundamental for private actors in order to implement nudge in the most efficient way possible.

Föreställ dig att du har funderat ett tag på att börja äta mer hälsosamt, även om du inte kan förmå dig till att börja. Plötsligt en dag känns det där hälsosamma alternativet i restaurangen som ett mycket naturligt val att ta och en anledning till det kan bero på att restaurangen hade utformat en nudge som du blev påverkad av. Nudging syftar till att utforma den miljö som ett beslut fattas i för att påverka och styra individen till att ta ett visst beslut, som gynnar både individen och samhället. I nuläget används nudging i stor utsträckning inom politiken, även om andra aktörer har börjat tillämpa detta inom andra verksamhetsområden. Det finns relativt lite forskning som visar hur företag arbetar med nudging och den forskning som finns berör till stor del området hälsa- och livsstil. Denna studie syftar till att få en inblick i hur företag inom detaljhandelsbranschen tillämpar nudging inom fysisk butik och e-handelsplattform. För att ta reda på detta har studien tillämpat en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomfördes med olika detaljhandelsföretag. Studien visade att företagens aktiviteter överensstämmer med nudging, dock uppfyllde de inte alla kriterier en nudge bör uppfylla. Studien påvisade även att företagens sätt att arbeta med nudging inte alltid gynnar både individen och samhället, och att flertalet av de aktiviteter som företagen verkställer gynnar företaget i slutändan. / Picture yourself wanting to eat healthier, but you have experienced adversity to start. All of a sudden while standing in the restaurant, that healthy option that seemed so far away, now seems like the proper decision to make. A reason for the sudden change may be due to a nudge that the restaurant has reinforced in order to influence you subconsciously. The concept of nudging aims to shape the environment to indirectly influence the behavior of an individual to make a certain decision that benefits both the individual and society. Today, nudging is mostly used in politics, however the use of nudging is expanding and is now being applied in other societal functions as well. The current research on how nudging is used in corporations is relatively limited and mainly focuses on health and lifestyle. Therefore, the aim of this study is to get an insight how retail companies use nudging in stores and on e-commerce platforms. In order to examine how swedish retail companies use nudging as a positive reinforcement technique, this study used a quality method where six interviews were conducted with several retail companies. The study concludes that the retail companies’ methods conform nudging, however all criterias included in the concept of nudging were not fulfilled. The study also demonstrates that companies way of working with nudging not always benefits the individual and society, and many of the activities does in the end benefit the companies.

Cette thèse s'intéresse à la question des changements de comportement, et notamment à la manière dont cette question s'applique au domaine informatique à travers les technologies persuasives. Dans un contexte applicatif particulier, celui de la rénovation de logements, nous nous intéressons au rôle que peuvent jouent les informations à disposition des utilisateurs sur leur façon d'élaborer leur projet de rénovation. Une façon de modifier les comportements des utilisateurs est de modifier les buts qu'ils poursuivent, soit de manière explicite, soit de manière implicite. Si l'efficacité de la première a été montrée en contexte expérimental, elle semble toutefois moins adaptée à des situations naturelles. Nous proposons donc une approche visant à modifier les buts poursuivis par les utilisateurs implicitement.Dans cette optique, nous travaillons d'abord à l'emploi de normes sociales injonctives pour inciter les utilisateurs à travailler particulièrement sur la rénovation énergétique. Au cours d'une première étude, nous comparons norme sociale injonctive et objectif arbitraire à une condition contrôle. Nous nous intéressons à la performance des participants à la tâche (améliorer la performance énergétique d'un logement) ainsi qu'à la manière dont le projet se met en place tout au long de l'étude. Les résultats montrent que norme sociale et objectif explicite ont un effet similaire sur la performance à la tâche mais différent sur l'organisation temporelle. On observe ainsi des comportements plus stables dans le cas où la norme sociale est activée, et un effet qui semble globalement moins artificiel que dans le cas où on fixe un objectif explicite à l'utilisateur. Cette première étude met également en avant la nécessité pour la norme d'être saillante, ou activée.Nous nous intéressons donc dans une deuxième étude à ce qui caractérise la saillance du message normatif.Dans la première étude, nous avions utilisé deux types d'informations différentes : le message normatif et des indices concrets relatifs au comportement désirable. Cette deuxième étude vise à distinguer ces deux informations et tester leur effet respectif. Les résultats montrent que le message normatif semble avoir un effet légèrement plus important sur la performance mais aussi plus artificiel sur les comportements des utilisateurs.Dans une troisième étude, nous nous intéressons aux caractéristiques du message, en faisant l'hypothèse qu'un message mieux perçu pourrait appuyer la saillance de la norme qu'il porte. Dans le cadre d'une collaboration avec des chercheurs en intelligence artificielle nous avons ainsi testé différents types de cadrage afin d'évaluer leur effet respectif sur la perception de l'argument auquel ils s'appliquaient.Les résultats, mitigés, montrent essentiellement que le style argumentatif (rationnel et factuel plutôt qu'émotionnel ou moral) semble avoir un poids conséquent sur la perception de l'argument. En outre, la thématique abordée par l'argument semble jouer un rôle non négligeable et devrait donc faire l'objet d'une attention particulière pour le développement d'interventions similaires.Sur le plan applicatif, nos résultats mettent d'abord en évidence la pertinence de l'utilisation des normes sociales injonctives dans un contexte de technologie persuasive. Ils montrent également que les messages portant la norme sociale doivent être conçus avec soin, en tenant compte de multiples facteurs. Sur le plan théorique, nous montrons qu'une norme sociale peut avoir un effet comparable à celui d'un objectif explicitement fixé, mais que les deux génèrent la mise en place de processus cognitifs différents. Enfin, sur le plan méthodologique, nous appliquons l'analyse de traces de l'activité au champ de l'influence sociale, ce qui, à notre connaissance, n'avait pas encore été mis en place. / This thesis deals with the question of behavioral changes, and in particular with the way this question applies to the computer domain through persuasive technologies.In a particular application context, that of the renovation of housing, we are interested in the role that the information available to users can play in the way they develop their renovation project. One way to change user behavior is to change the goals they pursue, either explicitly or implicitly. Although the effectiveness of the former has been shown in an experimental context, it seems less suitable for natural situations. We therefore propose an approach aimed at modifying the goals pursued by the users implicitly.With this in mind, we are working first on the use of injunctive social norms to encourage users to work particularly on energy renovation. In a first study, we compare injunctive social norm and goal setting to a control condition. We are interested in the performance of the participants in the task (improving the energy performance of a home) as well as the way in which the project is set up throughout the study. The results show that social norm and explicit goal have a similar effect on task performance but different on temporal organization. We also observe a more stable behavior in the case where the social norm is activated, and an effect that seems globally less artificial than in the case where we set an explicit objective to the user. This first study also highlights the need for the norm to be salient, or activated.In a second study, we focus on what characterizes the salience of the normative message. In the first study, we used two different types of information: the normative message and concrete cues of desirable behavior. This second study aims to distinguish these two types of information and test their respective effect. The results show that the normative message seems to have a slightly greater effect on performance but also more artificial on user behavior.In a third study, we are interested in the characteristics of the message, assuming that a better perceived message could support the salience of the norm it carries. As part of a collaboration with artificial intelligence researchers, we tested different types of framing to assess their respective effect on the perception of the argument to which they applied. The mixed results essentially show that the argumentative style (rational and factual rather than emotional or moral) seems to have a significant weight on the perception of the argument. In addition, the theme addressed by the argument seems to play a significant role and should therefore be given special attention for the development of similar interventions.At the application level, our results first highlight the relevance of the use of injunctive social norms in a context of persuasive technology. They also show that social standard messages must be carefully crafted, taking into account multiple factors. On the theoretical level, we show that a social norm can have an effect comparable to that of an explicitly fixed objective, but that both generate the setting up of different cognitive processes. Eventually, methodologically, we apply the analysis of traces of activity to the field of social influence, which, to our knowledge, had not yet been put in place.

During the last decades the real estate and construction industry has experienced a major development regarding sustainability aspects. However, something that is often neglected when discussing sustainability within the real estate sector is the process of adapting office spaces for new tenants, in which current practice implies that perfectly fine materials are demolished and thrown out due to aesthetic demands from tenants. The purpose of this study was therefore to examine how interventions should be constructed, by the application of the theory of nudge, to influence office tenants to favor reuse instead of new materials within the process of tenant improvements. By identifying the four most crucial factors of decision-making regarding reuse from semi-structured interviews with business professionals within the real estate sector, statements were constructed and rated by individual tenants according to the seven grade Likert scale in a self-administrated questionnaire. The questionnaire was distributed to tenants within a property portfolio twice, before and after the tenants took part in a printed intervention in a digital format. The intervention was constructed as an information sheet concerning reuse and included four chosen tools of nudge with the purpose of positively affecting the respondent’s attitude towards reuse. By distributing the same questionnaire, the change in rating between the two questionnaires could be observed, presenting the effect of the intervention. The ratings were analyzed by a conceptual analysis of an independent-sample T test in SPSS comparing the mean values as well as additional analyses of rating distribution in Microsoft Excel. The results showed a minor, but not significant change in mean values but a noticeable change in rating distribution, especially regarding the neutral rating of 4. The intervention was able to affect the respondents both in a positive and negative manner, which indicates that there is a major knowledge gap which can be reduced by the implementation of the nudge theory. The study concludes that there are many challenges regarding the practice of reuse where landlords and tenants need to cooperate to create a practice aiming towards a more sustainable process of tenant improvements. / Under de senaste årtiondena har det skett en stor utveckling i bygg- och fastighetsbranschen gällande hållbarhetsarbete. Något som däremot inte tas i beaktning när hållbarhet diskuteras inom branschen är processen vid hyresgästanpassningar där nuvarande arbetsmetod innebär att fullt fungerande material rivs ut och slängs på grund av de estetiska krav som hyresgäster ställer. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur interventioner kan konstrueras genom att applicera nudge-teorin för att positivt påverka hyresgästers attityd kring återbruk vid hyresgästanpassningar. Genom att identifiera de fyra mest avgörande faktorerna vid beslutsfattandet kring återbruk med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma respondenter inom fastighetsbranschen, kunde frågor i form av påståenden skapas och mätas av individuella hyresgäster i enlighet med en sjugradig Likertskala i en självadministrerad enkät. Enkäten distribuerades till hyresgäster i en fastighetsportfölj vid två tillfällen, en gång innan och en gång efter det att respondenterna tagit del av en tryckt intervention i digitalt format. Interventionen konstruerades som ett informationsblad om återbruk och innehöll fyra utvalda nudge-verktyg vars syfte var att positivt påverka respondentens attityd till återbruk. Genom att distribuera samma enkät två gånger kunde skillnaden i rankning mellan de två enkäterna utläsas för att mäta effekten av interventionen. Utfallet av enkätstudien analyserades med en konceptuell analys genom ett t-test i SPSS där medelvärdet av de olika faktorerna jämfördes. Förutom detta gjordes kompletterande analyser avseende svars-distributionen i Microsoft Excel. Resultatet påvisade endast en liten, men inte statistisk signifikant, skillnad i medelvärde medan en observerbar skillnad kunde utläsas i svars-distribution, speciellt gällande den neutrala graderingen 4. Interventionen lyckades påverka respondenter både positivt och negativt, vilket påvisar ett stort kunskapsglapp som kan minskas med hjälp av nudge-teorin. Studien påvisar att det finns många utmaningar avseende återbruk där hyresvärdar och hyresgäster måste samarbeta för att skapa ett arbetssätt som främjar utvecklingen kring hållbarhet vid hyresgästanpassningar.

Hållbarhet har under de senaste decennierna blivit ett kraftfullt nyckelbegrepp som präglar trafikplaneringens riktlinjer. I kombination med de åtgärder som under många år använts för att öka andelen hållbara resor inom transportsektorn, såsom forskning om elbilar och alternativa bränslen, har på senare år även beteendepåverkande åtgärder implementerats under konceptet mobility management. En aktuell teori i sammanhanget är nudge-teorin, vilken innefattar hur beslutsfattare kan hjälpa människor att fatta bra beslut genom mindre åtgärder: genom att ge dem en knuff i rätt riktning, utan att kräva ekonomiska incitament eller begränsa människors valmöjligheter (Thaler och Sunstein 2008). Nudging som koncept är fortfarande relativt outforskat inom trafikplanering, även det finns vissa likheter med mobility management.   Syftet med denna studie är att öka förståelsen om konceptet nudging samt undersöka dess kvaliteter som planeringsverktyg för att påverka resebeteenden. Genom att studera fem kommuner som alla deltagit i det EU-finansierade projektet Knuffa resan rätt, undersöker uppsatsen hur nudge-åtgärder har använts samt hur användarna uppfattat att arbeta med verktyget. Uppsatsen ämnar också belysa hur de deltagande kommunerna tidigare arbetat med beteendepåverkande åtgärder och vilka skillnader de upplever med användandet av nudging som verktyg. Denna studie är en flerfallstudie, där intervjuer har använts som huvudmetod för att samla in empiriska data om de fem olika fallen som studien består av. I kombination med denna metod utfördes även en litteraturstudie, där relevant litteratur om hållbarhet och trafikplanering samlats in, samt ett teoretiskt ramverk om beteendevetenskap, där teorin om nudging lyfts fram.   Resultatet från fallstudierna visar att nudging ses som ett nytt spännande verktyg bland kommunerna, även om somliga påpekar att verktyget omedvetet tidigare använts. Skillnaden avser etableringen av nudging som begrepp, samt att kommunerna nu fått en förståelse för teorierna bakom nudging, hämtade från beteendeekonomin.  Dessa kunskaper har bidragit till en medvetenhet som kommer effektivisera, men också rättfärdiga, framtida beteendepåverkande projekt inom kommunerna. Däremot finns en problematik vad gäller arbetsprocessen vid nudge-åtgärder. I synnerhet krävs en mer omfattande utvärdering vilket resulterar i än mer resurskrävande projekt. Sannolikt kommer det krävas viss modifikation och flera omgångar av testprojekt innan ett bättre koncept eller modell har utvecklats som effektiviserar nudging som exklusivt planeringsverktyg. Tills dess bör insikterna om nudging användas främst som ett komplement till redan befintliga planeringsverktyg, med syftet att i stället effektivisera dessa.

Bakgrund: Den ökade medvetenheten om miljöpåverkan leder till att organisationer i högre utsträckning arbetar för att uppnå FN:s hållbarhetsmål genom att säkerställa en hållbar värdekedja. Dels för att allt fler e-handelsföretag vill minska sin klimatpåverkan men även för att hållbarhet har blivit ett konkurrensverktyg. Forskning visar att konsumenter vill agera hållbart men att de inte alltid tar beslut i linje med deras önskan om att agera hållbart. För att influera konsumenter till ett mer hållbart beteende har e-handelsföretag möjlighet att titta på beteendeekonomi och nudging som ett arbetsverktyg. En nudge är ett sätt att påverka individers beteende i syfte att få dem att fatta ett visst beslut. Tidigare studier inom beteendekonomi visar på att sättet ett val presenteras påverkar vilket val individer väljer. Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur e-handelsföretag kan använda sig av nudging på sin hemsida genom att utforma beslutssituationen på ett sätt som påverkar konsumenter till att välja miljöfrakt.  Metod: Denna kvalitativa tvärsnittsstudie utgår från en abduktiv ansats. Studien bygger på tidigare forskning, fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med e-handelsföretag samt en semistrukturerad fokusgrupp bestående av sex konsumenter. Slutsats: Studiens empiriska resultat indikerar att det finns ett intresse för miljöfrakt hos e-handelsföretag. Vidare visar studien på att konsumenter uppfattar miljöfrakt som något positivt. Studien visar även på att nudging som verktyg med fördel kan användas för att uppmuntra konsumenter till att välja miljöfrakt framför andra typer av fraktalternativ. Resultatet av studien är en praktisk rekommendation kring designen av beslutssituationen vid checkouten för e-handelsföretag inom modebranschen, i syfte att uppmuntra konsumenter till hållbara beslut.

Cass Sunstein and Richard Thaler (2003, 2006, 2009) contend that the government is justified in shaping certain choices of individuals to advance their well-being. In this paper, I argue that those who are committed to a robust notion of autonomy, which I call autonomy as authority, have good reason to reject the Sunstein-Thaler (S/T) argument for libertarian paternalism. I draw from Joseph Raz’s (1990) idea of exclusionary reasons and Daniel Groll’s (2012) conception of autonomy to argue that the S/T argument for libertarian paternalism fails to respect autonomy. I consider if soft paternalism could be called upon as a foundation for libertarian paternalism, but argue against this possibility. I conclude that an adequate defense of libertarian paternalism would need to directly attack the notion of autonomy as authority, but such an attack has yet to be mounted by the defenders of libertarian paternalism.

Samtidigt som konsekvenserna av förändringar i klimatet blivit alltmer uppenbara för varje år som gått är det tydligt att en stor del av miljö- och klimatproblematiken grundas i ohållbara beteenden hos en minoritet av världens befolkning. Ett viktigt steg mot en hållbar utveckling är därför att förändra dessa beteenden och göra dem mer hållbara. Nudging, en teori om människors beslutsfattande och beteendeförändring, syftar till att arrangera en valsituation på ett sätt som gör det enkelt att fatta önskvärda beslut. Denna uppsats undersöker nudgings potential att uppmuntra till mer miljövänligt och resurssnålt beteende genom att studera huruvida skyltar kan påverka människor att använda mindre pappershanddukar vid toalettbesök. Resultaten från undersökningen visar att en skylt kan skapa en statistiskt signifikant minskning i pappershandduksanvändning.