Bakgrund: Miljöpartiet är ett parti som i sitt partiprogram målar en vision om en öppen värld där människor kan röra sig fritt. Att partiet, som tillsammans med Socialdemokraterna satt i regering, medverkade till beslutet att skärpa asyllagstiftningen till EU:s miniminivå i samband med flyktingkrisen 2015 väckte därför reaktioner. Rapporter om en splittrad miljöpartistisk riksdagsgrupp kom och röster höjdes för att partiet borde lämna regeringen. Med tanke på detta är frågan relevant som handlar om varför ett parti agerar i rak motsats till de idéer som är bärande för partiet. Syfte: Syftet är att undersöka vilken, eller vilken kombination av vilka, av Downs teori, Rikers teori och ideologisk förändring, som bäst kan förklara Miljöpartiets agerande gällande flyktingkrisen 2015. Metod: Den studie som gjorts är en fallstudie med samtalsintervju och idéanalys som metod. Det är en teoriprövande studie och fallstudie-formen prövar förklaringskraften i respektive teori. Samtalsintervjuer har skett med två representanter från Miljöpartiet som vid tiden för förhandlingarna om den nya asyllagstiftningen hade centrala roller som riksdagsledamöter i Sveriges Riksdag. Även en idéanalys med hjälp av idealtyper har genomförts på Miljöpartiets partiprogram så väl som på intervjusvaren. En kartläggning av processen inom partiet har också gjorts med hjälp av intervjusvaren och de uppställda kriterierna för slutsatsdragning. Resultat: Analysen visar att det är Rikers teori som har starkast förklaringskraft på Miljöpartiets agerande i samband med beslutsfattandet av den nya asyllagstiftningen. Denna teori handlar kortfattat om att det som driver partier att agera som de gör är strävan efter att inneha regeringsmakten så partiet får så stort inflytande som möjligt. Även indikatorer på att Downs teori skulle ha förklaringskraft finns men de bedöms som svaga. Att det skulle vara en ideologisk förändring som skett är osannolikt men däremot finns det en möjlighet att det kan bli en långsiktig konsekvens av partiets förda politik.

<p>Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om parlamentariska och utomparlamentariska villkoren för de svenska partiernas rekryteringsarbete. Sex olika partier undersöks, tre av dem finns med i riksdagen och tre av dem sitter utanför riksdagen. Den ekonomiska styrkan och medlemsantalet är centrala bestämningsfaktorer i undersökningen. De demokratiska principerna hotar enligt uppsatsen att sättas ur spel då partiernas möjligheter att rekrytera nya medlemmar beror på om de redan är riksdagspartier. Undersökningen om partiernas möjligheter att rekrytera medlemmar visar att riksdagspartierna blivit mindre beroende av sina medlemmar och att professionaliseringen inom dessa är på framfart. Medlemsantalet är dock fortfarande en viktig faktor för partierna utanför riksdagen. Det är två olika strategier och två olika sätt att resonera på när man rekryterar.</p><p>Nyckelord: rekryteringsarbete, utomparlamentariska partier, partisystem</p>

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om parlamentariska och utomparlamentariska villkoren för de svenska partiernas rekryteringsarbete. Sex olika partier undersöks, tre av dem finns med i riksdagen och tre av dem sitter utanför riksdagen. Den ekonomiska styrkan och medlemsantalet är centrala bestämningsfaktorer i undersökningen. De demokratiska principerna hotar enligt uppsatsen att sättas ur spel då partiernas möjligheter att rekrytera nya medlemmar beror på om de redan är riksdagspartier. Undersökningen om partiernas möjligheter att rekrytera medlemmar visar att riksdagspartierna blivit mindre beroende av sina medlemmar och att professionaliseringen inom dessa är på framfart. Medlemsantalet är dock fortfarande en viktig faktor för partierna utanför riksdagen. Det är två olika strategier och två olika sätt att resonera på när man rekryterar. Nyckelord: rekryteringsarbete, utomparlamentariska partier, partisystem

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

The aim of this study has been to explain the breakthrough of the green party, Miljøpartiet de Grønne, in the 2013 parliament elections in Norway. This is carried out by an in-depth case study of the party. By using an agency-centered perspective, the assumption is that the party can influence their own ability to achieve entry into parliament. Therefore this study focuses on the party’s actions, specifically the strategies used by the party. I have studied the party’s strategies in three different areas: resources, policies and relations with other parties. This has been carried out by analyzing a large amount of different texts using both qualitative and quantitative methods. My findings show that the party was most successful with their resource and policy strategies. They succeeded in recruiting members and building up the organization of the party, increase the party’s media space and challenge the other parties in environmental policies.

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat’s (SD) and their core issue – immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties’ reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue. Furthermore, the result reinforce the previous studies stating that a radical right-wing party gains greater success if the established parties refuses to treat them as equals in the parliament.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Denna kvalitativa idéanalytiska studie undersöker hur de svenska riksdagspartierna debatterade den ekonomiska krisen i Grekland under år 2011. Centralt för denna studie är om denna debatt förs kring den klassiska höger-vänster politiska skalan eller om partiernas argument snarare kan härledas till en positiv eller negativ syn på en ökad EU-integrering.Till grund för studien ligger ett teoretiskt ramverk från ett flertal forskare med specialisering på EU och nationella politiska partier. Det teoretiska ramverket användes för att skapa analysdimensioner, vilka har legat till grund för hur den här studiens empiriska material har analyserats. Materialet som har använts är de stenografiska uppteckningarna från Riksdagens EU-nämnd. Resultatet visar på att partierna i stor utsträckning för sina diskussioner med hänvisning till en positiv eller negativ syn på EU.

No description available.