Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen har slagit fast att den patient som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Av denna anledning måste någon form av prioritering göras så fort det finns fler än en patient på en akutmottagning. I Sverige finns det idag ingen nationellt fastställd triageskala. Vald teoretisk referensram utgjordes av Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM, Känsla Av SAMmanhang. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma patienter med psykisk ohälsa på en akutmottagning för vuxna. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Åtta artiklar valdes ut för analys efter kvalitetsgranskning och diskuterades mot vald teoretisk referensram. Resultat: Resultatet utgjordes av fyra kategorier; vikten av att kunna kommunicera för att skapa en vårdrelation, stöd genom bedömningsinstrument, miljön på akutmottagningen och kompetensutveckling. Resultatet lyfte fram att sjuksköterskans förmåga att kommunicera var avgörande för möjligheten till en god bedömning, triageskala kunde vara ett stöd i bedömningsarbetet, miljön på akutmottagningen påverkade bedömningsarbetet och att kompetensutveckling var mycket önskvärt. Slutsats: Vår systematiska litteraturstudie visar att sjuksköterskans förmåga att kommunicera är avgörande för möjligheten att göra en god bedömning. En triageskala kan vara ett stöd i bedömningsprocessen. Som blivande sjuksköterskor skulle vi önska att det fanns riktlinjer och bedömningsstöd inom den psykiatriska akutsjukvården.