Sjuksköterskans yrke innebär oundvikligen oregelbundna arbetstider. Detta påverkar hälsan och prestationsförmågan. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetstider påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsförmåga, samt påverkan på patientsäkerheten. Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt som genom systematiska sökningar och en modifierad kvalitetsgranskning resulterade i 10 utvalda artiklar. Efter analys blev resultatet presenterat under två teman och fyra underteman: Risk för sjuksköterskans hälsa; Påverkan av arbetstider, Antal år med nattpass i schemat, Risk för patientens säkerhet; Nattarbete och sjuksköterskans prestationsförmåga, Arbetstidens påverkan. Undersökningen visade att lång/obekvämarbetstid kan leda till störd sömn och felhandlingar. Långvarig nattskiftsarbete ökar risken för stroke, colorectalcancer och ev bröstcancer. Men fler studier krävs för att få fram tydliga och signifikanta resultat för att kunna åstadkomma en förändring som passar alla, både sjuksköterskor och patienter. / Nurse as an occupation is inevitably to work on irregular hours. This affects the health and performance. This study’s aim is to explore how the nurses health and working capacity are affected by working hours, and to explore the affect on patient safety. The method for this study was a literature review that through systematical searches and a modified quality audit resulted in 10 selected articles’. After analysis the result was presented in two themes and four subthemes: Risk for nurse health; Impact of work hours, Number of years with night shift, Risk for patient’s safety; Night work and nurses performance, Impact of working hours. The study showed that long/inconvenient working hours can lead to disturbed sleep and errors. Long term nightshift work increases the risk fore stroke, colorectal cancer and possibly breast cancer. Further studies are required so that a more distinct and significant result will bring a change that will suit everybody, both nurses and patients.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet såväl som inom många andra yrkesområden förs idag en diskussion om säkerhet och hur denna kan upprätthållas. Anestesisjukvården är inget undantag. Den största delen av debatten ligger på en lednings eller chefsnivå, där man pratar om hela system som måste omarbetas för att finna en säkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvården kan använda sig av för att ge en så säker vård som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att de fem metoder som används är incidensrapportering, checklistor, teamträning, fortbildning med och utan simulatorer samt utökat användande av videoteknik. Det visade sig att dessa metoder inte är nya. Samma metoder finns beskrivna i litteraturen sedan 1970-talet men de har vidareutvecklats. / In health care as well as in many other professions today there are a debate going on about safety management and preventive safety work. The anaesthesia department is no exception.The main discussion is on the level of leadership, and it is about how to change whole systems so the environment around the patient and the professional work will be safer. The purpose of this literature review was to elucidate and describe the methods the anaesthetisa workers can use to give the patient as safe anaetsthesia care as possible. Our method was a literature review based on ten scientific articles. The result showed five different methods, incident reporting, checklists, theoretical as well as practical education with and without simulators and more use of video technique. The methods described were not new, they had been discussed in the literature sins 1970, but they have been developed.