Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande. Slutsats: Studien visar att hur patienter upplever bemötandet i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt kan ha en stor inverkan på patientens hälsotillstånd och därmed också framtida livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en stor och viktig roll när det gäller att informera de som drabbats av hjärtinfarkt. Genom att se till att patienten är välinformerad har det visat sig att de känner sig tryggare i den situation som de befinner sig i. I situationer när patienten själv inte kan ta till sig de grundläggande behoven har sjuksköterskan en viktig uppgift att stötta och ersätta dessa behov.

Thesis (Ph.D.)--University of Nebraska-Lincoln, 2009. / Title from title screen (site viewed October 15, 2009). PDF text: iv, 261 p. ; 1 Mb. UMI publication number: AAT 3360084. Includes bibliographical references. Also available in microfilm and microfiche formats.

Thesis (Ph. D.)--West Virginia University, 2002. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains ix, 224 p. Vita. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 178-190).

Thesis (M.S.)--Florida State University, 2004. / Advisor: Dr. Laurie Grubbs, Florida State University, School of Nursing. Title and description from dissertation home page (viewed June 16, 2004). Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--New York University, 1972. / Includes bibliographical references (leaves [69]-81).

Thesis PlanB (M.S.)--University of Wisconsin--Stout, 2009. / Includes bibliographical references.

No description available.

No description available.

There is no abstract available for this dissertation. / Department of Educational Leadership

Bakgrund: Relationen mellan sjuksköterska och patient har genomgått stora förändringar. Från att patienten tidigare sågs som ett objekt utan egna resurser, till att idag ses ur ett holistiskt perspektiv, som en individ med styrkor, tillgångar och som är expert på sin egen person. Begreppet patientdelaktighet uppmärksammades år 1978 av World Health Organization i  Alma-Ata deklarationen och har sedan dess fått större utrymme i vården. Patienters lagliga rätt till delaktighet i sin vård är idag omfattande och det är vårdpersonalens skyldighet att informera och involvera sina patienter. Patienter idag ställer allt högre krav på sjukvården och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna förhålla sig till dessa. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters delaktighet i sin vård. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserade med induktiv ansats. Resultat: Författarna fann elva underteman som påverkade patienters upplevelse av delaktighet i sin vård. Dessa utmynnade i de tre temana kunskap, relation och tid vilka alla hade gemensamt att individanpassning var önskvärt. Slutsats och klinisk betydelse: Resultatet visar att en förutsättning för känslan av delaktighet är att en vårdrelation uppstår mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan bekräftar patienten, anpassar sig efter denne och följer upp sina vårdhandlingar finns förutsättningar för att delaktighet uppnås. / Background: The relationship between nurse and patient has undergone major changes. The patient was previously seen as an object without it’s own resources, to now be seen in a holistic perspective, as an individual with strengths, assets and one who is an expert in his/herown person. The concept of patient participation was highlighted in 1978 by the World Health Organization in the Alma-Ata Declaration and has since then gained extention in care. Patients' legal right to participate in their care is extensive and it is the nursing staff's obligation to inform and involve their patients. Patients of today demand more from health care and it is a challenge for the nurse to be able to relate to them. Aim: The aim was tohighlight factors that influence patients' participation in their care. Method: A literature review based on elevenscientific articles analyzed with an inductive approach. Result: The authors found elevensub-themes that influenced patients' experience of participation in their care. These led to the three themes knowledge, relationship and time which all had in common that personalization was desirable. Conclusion and implication: The results show that a prerequisite for the feeling of participation is that a care relationship arises between nurse and patient. When the nurse confirms the patient, adapts to the patientand follow upon her actions are prerequisites for participation is achieved.