Spelling suggestions: "subject:"thepeckingorderhypothesis."" "subject:"porterhypotesen.""
1 |
Räntesnurror : Hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem?Bjurman, Jessica, Brohlin, Katarina January 2013 (has links)
Titel: Räntesnurror - hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jessica Bjurman, Katarina Brohlin Handledare: Markku Penttinen Datum: 2013 - 02 - 20 Syfte: Syftet med denna uppsats är att inom ramen för det företagsekonomiska ämnet forska kring begreppet räntesnurror. Räntesnurror innebär skatteplanering med ränteavdrag som sänker bolagsskatten och därmed skänker verksamheten en ekonomisk fördel. Forskningen fokuserar på att vidare ta reda på vad räntesnurror är, och vilka argument som finns för och emot dem. Även den nya lagstiftningen kommer att studeras, för att undersöka vilka konsekvenser den kan komma att medföra för svenska företag. Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod, med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet. Primärdata har ansamlats genom ett flertal intervjuer med bl.a. företag, institutioner och myndigheter, sekundärdata har hämtats från lagförslag, lagrådsremisser, praxis, litteratur m.m. Med hjälp av välkända, vetenskapliga teorier har informationen sedan tolkats och analyserats, och slutligen mynnat i uppsatsens slutsats. Resultat och slutsats: De företag som kommer att påverkas av den nya lagen är de företag som ingår i en intressegemenskap, vars ränteavdrag inte kan bevisas är affärsmässigt motiverade och som inte undantas p.g.a. den s.k. tioprocentsregeln. Dessa företag kommer att förlora värdet av den skattesköld som räntesnurrorna skapat, varpå företagens finansiering kan påverkas i riktning mot en ökad extern belåning. Detta då ränteavdrag inte längre får göras för interna skuldförhållanden och det vinsttillskott som detta tidigare skapat nu kommer att försvinna, för att kunna behålla sin verksamhetsnivå kan företagen då tvingas ta externa lån vilket leder till ökade obeståndskostnader och lägre företagsvärden. Även investeringsklimatet påverkas negativt, då kalkylerna blir osäkra till följd av den oförutsägbarhet den nya lagen skapar, vilket kan leda till försämrad tillväxt för svenska företag. Från januari 2013 ändrades bolagsskatten från 26,3 till 22 %. Detta bör kunna innebära att bolag som tidigare skatteplanerat på ett icke affärsmässigt sätt nu inte har samma behov av att skatteplanera i samma utsträckning. Svenskt Näringsliv tror även att bortfallet i och med detta kommer att kompenseras av lagstiftandet mot ränteavdragen. För de företag som inte tidigare använt sig av ett skatteplanerande med ränteavdrag innebär den sänka bolagsskatten ett positivt inslag i verksamheten. Förslag till fortsatt forskning: Den nya lagens faktiska genomslag och vilka effekter den får är i dagsläget svårt att bedöma. Att genomföra en studie om 3-5 år som lägger fokus på statistiska fakta för att utreda de effekter lagförändringen medfört vore därför mycket intressant. Uppsatsens bidrag: Att påvisa vilka effekter externa faktorer, såsom förändrad skattelagstiftning, kan ha på företagens ekonomiska situation. Nyckelord: Räntesnurror, kapitalstruktur, finansiering, interna skuldförhållanden, trade-off teorin, pecking-orderhypotesen.
|
Page generated in 0.0774 seconds