Titel: Räntesnurror - hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem?   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jessica Bjurman, Katarina Brohlin   Handledare: Markku Penttinen   Datum: 2013 - 02 - 20   Syfte: Syftet med denna uppsats är att inom ramen för det företagsekonomiska ämnet forska    kring begreppet räntesnurror. Räntesnurror innebär skatteplanering med ränteavdrag som sänker bolagsskatten och därmed skänker verksamheten en ekonomisk fördel. Forskningen fokuserar på att vidare ta reda på vad räntesnurror är, och vilka argument som finns för och emot dem. Även den nya lagstiftningen kommer att studeras, för att undersöka vilka konsekvenser den kan komma att medföra för svenska företag.   Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod, med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet. Primärdata har ansamlats genom ett flertal intervjuer med bl.a. företag, institutioner och myndigheter, sekundärdata har hämtats från lagförslag, lagrådsremisser, praxis, litteratur m.m. Med hjälp av välkända, vetenskapliga teorier har informationen sedan tolkats och analyserats, och slutligen mynnat i uppsatsens slutsats.   Resultat och slutsats: De företag som kommer att påverkas av den nya lagen är de företag som ingår i en intressegemenskap, vars ränteavdrag inte kan bevisas är affärsmässigt motiverade och som inte undantas p.g.a. den s.k. tioprocentsregeln. Dessa företag kommer att förlora värdet av den skattesköld som räntesnurrorna skapat, varpå företagens finansiering kan påverkas i riktning mot en ökad extern belåning. Detta då ränteavdrag inte längre får göras för interna skuldförhållanden och det vinsttillskott som detta tidigare skapat nu kommer att försvinna, för att kunna behålla sin verksamhetsnivå kan företagen då tvingas ta externa lån vilket leder till ökade obeståndskostnader och lägre företagsvärden. Även investeringsklimatet påverkas negativt, då kalkylerna blir osäkra till följd av den oförutsägbarhet den nya lagen skapar, vilket kan leda till försämrad tillväxt för svenska företag. Från januari 2013 ändrades bolagsskatten från 26,3 till 22 %. Detta bör kunna innebära att bolag som tidigare skatteplanerat på ett icke affärsmässigt sätt nu inte har samma behov av att skatteplanera i samma utsträckning. Svenskt Näringsliv tror även att bortfallet i och med detta kommer att kompenseras av lagstiftandet mot ränteavdragen. För de företag som inte tidigare använt sig av ett skatteplanerande med ränteavdrag innebär den sänka bolagsskatten ett positivt inslag i verksamheten.   Förslag till fortsatt forskning: Den nya lagens faktiska genomslag och vilka effekter den får är i dagsläget svårt att bedöma. Att genomföra en studie om 3-5 år som lägger fokus på statistiska fakta för att utreda de effekter lagförändringen medfört vore därför mycket intressant.   Uppsatsens bidrag: Att påvisa vilka effekter externa faktorer, såsom förändrad skattelagstiftning, kan ha på företagens ekonomiska situation.   Nyckelord: Räntesnurror, kapitalstruktur, finansiering, interna skuldförhållanden, trade-off teorin, pecking-orderhypotesen.

No description available.

No description available.

Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige. Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas. Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.

<p>Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige.</p><p>Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige.</p><p>Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade.</p><p>Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas.</p><p>Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.</p>

Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Uppsatsen visar att det finns både likheter och skillnader, i såväl utformningen som i tilllämpningsområdet, mellan de svenska och de nederländska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Det framgår av uppsatsen att skillnaderna inte i varje bestämmelse i det nederländska regelverket leder till en möjlig lösning på den kvarstående problematiken med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Författaren anser att en blandad tillämpning av några nuvarande svenska bestämmelser och vissa bestämmelser lika de nederländska bäst skulle uppfylla ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. / Due to the fact that the Swedish tax authority had paid attention to the issues concerning tax avoidance with the use of interest deduction, the first Swedish rules on interest deduction limitations on intra-group loans were introduced for associated companies in 2009. These rules were inspired by the equivalent Dutch rules on interest deduction limitations. Since the tax avoidance continued, the scope of the Swedish interest deduction limitation rules were extended in 2013. However, it has been shown that due to the formulation and the scope of the current Swedish rules, the legislation causes both interpretation issues and continuing tax avoidance. This thesis aims at examining the outcome of introducing similar rules as the Dutch interest deduction limitation rules in Sweden, instead of the current Swedish legislation, in order to analyze which of these legislations that better fulfills the purpose of the Swedish rules on interest deduction limitations. The thesis shows that there are both similarities as well as differences, with regards to both the formulation and the scope, between the Swedish and the Dutch rules on interest deduction limitations. It appears in the thesis that the differences in every provision of the Dutch legislation do not provide a possible solution to the remaining issues with the Swedish rules on interest deduction limitations. The author of the thesis considers a mixed application, containing some current Swedish provisions and some selected provisions similar to the Dutch provisions, to better fulfill the purpose of the Swedish rules on interest deduction limitations.

No description available.

On the 1st of January 2009, a new regulation regarding interest deduction limitations was enforced. The aim was to prevent tax structure with interest deductions in a community of interest. The changes meant that intra-group share transfers, which generates an intra-group loan structure, can lead to borrower losing their right to deduct interest expenses. Except from the main rule two exceptions were also introduced. These eliminates the limitations, and accept the deductibility despite the above conditions. The exceptions are named ten-percent rule and “ventilen”. It was found that Swedish municipal communities also engaged in such arrangements. As a result of this discovery the Swedish Tax Authority was delegated the task to investigate companies that are in a community of interest with a fully or partially exempted taxpayer in general and its relationship to the tax structure of interest deductions in particular. The application of “ventilen” creates problems regarding the definition of business purpose as well as the relationship between business and organizational purposes. The assessment of organizational purposes is of particular importance for municipal communities of interest where transparency, control and quality assurance are of great importance. Needs of rationalization and organizational changes occurs continually within municipal community groups. Unclarity due to organizational purpose makes these changes, within the municipal communities, problematic. Both municipal communities as well as experts regard the deduction limitations due to municipal community interest unclear. Due to the unclarity a few municipal communities have chosen to switch their internal loans to ones through Kommuninvest. This to avoid the rising risk-taking as any interest deductibility limitations may entail. The Swedish High Administrative Court has in their judgements expressed their support for this kind of loan structure. It is unclear how the law concerning “ventilen” should be applied in regards to municipal communities interest, which also raises questions about “ventilens” compatibility with the principle of legality. The High Swedish Administrative Court has solved the problem, at least for now, by approving an alternative approach, the one including Kommuninvest, which thereby reduces the stress for the Court to come to a conclusion regarding “ventilens” proper functioning and application. / Den 1 januari 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft gällande ränteavdragsbegränsningar. Syftet var att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap. Förändringarna innebar att koncerninterna andelsöverlåtelser, som genererar en koncernintern upplåning hänförlig till lånet, kan resultera i att låntagaren förlorar sin avdragsrätt för ränteutgifterna. Till huvudregeln infördes två undantag som undanröjer begräsningen, och godtar avdragsrätt trots ovan förutsättningar. Undantagsreglerna betecknas tioprocentsregeln samt ventilen. Syftet med ränteavdragsbegränsningarna är att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom intressegemenskaper, och då främst inom privata internationella sådana. Det har dock framkommit att även svenska kommunala intressegemenskaper ägnar sig åt dylika upplägg. Med anledning av denna upptäckt fick SKV i uppdrag att utreda bolag som befinner sig i intressegemenskap med helt eller delvis skattebefriade skattesubjekt i allmänhet samt dess relation till skatteupplägg med ränteavdrag i synnerhet. Tillämpningen av ventilen, i förhållande till kommunala intressegemenskaper, genererar problem gällande såväl definitionen av affärsmässigt samt relationen mellan affärsmässiga och organisatoriska skäl. Bedömning kring organisatoriska skäl blir av stor vikt för kommunala intressegemenskaper där insyn, kontrollutövande och kvalitetssäkring är betydelsefullt. Det uppkommer ständigt behov av effektivisering och förändring för att kunna uppnå en acceptabel nivå av kontroll och inblick i bolagen som kommunen äger och förvaltar.  Då rättsläget enligt kommuner och sakkunniga är oklart har flertalet kommunala intressegemenskaper lagt om sina interna lån via Kommuninvest. Det har gjorts för att undvika det ökade riskatagande som en eventuell förlorad ränteavdragsrätt kan komma att innebära. HFD har i praxis uttryckt sitt stöd för denna typ av omläggning. Gällande rätt bör dock anses vara oklar gällande ventilens tillämpning inom kommunala intressegemenskaper, vilket även väcker frågor kring ventilens kompatibilitet med legalitetsprincipen. HFD kan dock ha ansetts finna en, om än en provisorisk sådan, lösning på problematiken genom att godkänna en omläggning till Kommuninvest som därmed minskar stressen för HFD att komma till en slutsats gällande ventilens korrekta tolkning och tillämpning.