Examensarbetet handlade om att ta reda på hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar läroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att få reda på hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) när det gäller leken och pedagogen. Den teoretiska utgångspunkten i arbete är det sociokulturella perspektivet som handlar om lärande genom samspel och interaktion med andra människor. Studien bygger på intervjuer med sex pedagoger. Metoden som vi valde var intervjuer och detta valdes på grund av att det passade bäst med det som vi ville undersöka. Vi ville ta reda på pedagogers beskrivningar om pedagogen, leken och läroplanen. I analysen av det empiriska materialet framträder det hur pedagogerna beskriver lekens betydelse och hur de arbetar med leken utifrån läroplanen. Samtliga förskollärare hade en positiv inställning till barns lek och de ansåg att lek är ett bra verktyg för barnens erfarenheter. Det som framkommer av studien var att pedagogerna ansåg att leken är betydelsefull. De arbetade inte med leken utifrån läroplanen på det sätt som de upplever att man borde eller skulle vilja i verksamheten. Pedagogerna menade att tiden till reflektion över läroplanens olika delar inte finns vilket gör att dokumentet hamnar utanför verksamhetsplaneringen. Tolkningen av pedagogernas svar visade på att de verkade ha liten medvetenhet om lekens betydelse för barn. Pedagogerna menade att deras uppgift var att finnas till hands för barnen. Att aktivt delta i lek var inte något som prioriterades, detta på grund av att de menade att leken skulle ses som barnens egen tid.