Syftet med detta arbete är att bidra med en ökad förståelse för barns perspektiv på vuxnas deltagande i sociodramatisk lek. Forskare inom området menar att det finns skilda åsikter angående huruvida pedagoger bör interagera med barnen inom denna typ av lek. Eftersom majoriteten av denna forskning utgår från ett vuxenperspektiv vill vi komplettera detta perspektiv med en undersökning av barnens egna upplevelser och uppfattningar. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och har utförts genom strukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. I observationerna har sammanlagt sex förskollärare och 17 barn deltagit. I intervjuerna har 13 barn agerat respondenter. Studien är fördelad på sex stycken kommunala förskolor. Uppsatsen utgår från ett flertal lekteorier och teoretiska begrepp inom sociodramatisk lek, där vi relaterar dessa med empiriska studier på området. I resultatet framträdde ett antal gemensamma faktorer som sammankopplade de genomförda observationerna och intervjuerna, vilka presenteras genom en jämförande beskrivning och en tematisk analys. Vidare lyfts i diskussionen hur pedagogens roll påverkat den observerade leken, samt hur vi tolkat att barnen upplevt de vuxnas närvaro i leken. I uppsatsens slutsats uppdagas att pedagoger för det mesta är välkomna att delta i barns sociodramatiska lek, men att detta kräver lyhördhet för leken, ett anpassat förhållningssätt, samt att man som pedagog har förmågan att pendla mellan att styra och att följa i leknarrativet. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>