I detta examensarbete har jag intervjuat förskolepedagoger på några olika förskolor isödra Sverige. De förskolor jag har varit på ligger i samma kommun i södra Sverige,men alla har inte samma förskolechef. Detta gör att förskolorna har olika mycketerfarenhet av att använda sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation. Jagskriver mer om vad skillnaden är på dokumentation och pedagogisk dokumentationsenare i arbetet. Under arbetets gång betraktade jag hur de olika förskolorna användersig av skilda sätt att dokumentera, för att ha en viss framåtskridande utveckling iförskolans verksamhet. De pedagoger jag har intervjuat har till stor del dokumenteratbarnens utveckling, för att sedan kunna visa föräldrarna. De har då inte använt ochanalyserat dokumentationen för att se på förskolans verksamhet och hur denna fungerarmed barngruppen.Förskolorna använder sig av två olika sätt att dokumentera. De använder sig avobservationsschema/ kvalitetsredovisning eller SWOT-analys. Det finns en vissavvikelse på sättet att utvärdera sin dokumentation. Hjälpdokumenten ska då göra detlättare för pedagogerna att utveckla sin verksamhet om det behövs. I inledningenbeskriver jag hur pedagogerna dokumenterar. Till att börja med uppfattade intepedagogerna på hur dokumentationen påverkat deras arbetssätt. Jag har förstått attmånga av förskolans pedagoger som ställt upp i detta arbete upplever attdokumentationen är tidskrävande och att de inte vet hur den ska användas. Detta kanvara frustrerande för personalen.Mitt resultat är det som gäller för dessa förskolor, alltså inte för hela landet. Jag harställt mig olika frågor när jag analyserat färdigt resultatet och dessa frågor har jagförsökt besvara i diskussionen, jag har även med hjälp av litteraturen sökt svar för att fåett vetenskapligt svar på frågorna jag ställde i detta examensarbete.