Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete.Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig avhalvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningeneftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram. Metoden påverkar barnen så att de känner sig utvalda och speciella och att detta är något bara för dem. De känner sig stolta. Barnen har gemensamt att de inte pratar om det som sker under lekarbetstillfällena med sina kompisar eller övriga pedagoger.