På senare år har läsförståelse allt oftare diskuterats i media, på grund av bland annat försämrade resultat i Pisas kunskapsmätningar. Den här studien undersöker med hjälp av kritisk diskursanalys hur läsförståelse framställs i mediedebatten genom att undersöka artiklar från debatt- och ledarsidorna i tre tidningar. Syftet är att undersöka diskursiva konstruktioner av läsförståelse och ta reda på hur försämrad läsförståelse etableras som sant och giltigt, vad som konstrueras som orsaker till sjunkande läsförståelse och vilka möjliga lösningar som föreslås. I artiklarna framträder sjunkande läsförståelse hos barn och ungdomar som en etablerad sanning, som bidrar till att skapa bilder av en skola i kris. Det som orsakar den sjunkande läsförståelsen är enligt artiklarna ojämlikhet och segregering, den tidigare utbildningspolitiken, att barn och unga läser för lite, bristande ordning och reda i skolan och en anti-pluggkultur bland pojkar. Även lärare konstrueras som en del av skolans kris. De lösningar som konstrueras är tidiga insatser, ett behov av att förändra de normer kring läsande och studier som råder framför allt bland pojkar, mer statlig kontroll över skolan, att öka lärares kompetens och status, att arbeta med lässtrategier i skolan och att förbättra barn och ungdomars läsvanor. I ett specialpedagogiskt perspektiv blir det viktigt att nyansera den smala och svartvita bild av läsförståelse och de lösningar och åtgärder som framträder i mediedebatten och en slutsats av studien är att forskning och ett vidgat perspektiv på läsförståelse behöver lyftas fram.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att undersöka vad forskning visar när det gäller metakognitiva strategier i relation till elever i behov av särskilt stöd och om det finns metoder som lärare kan använda för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd att utveckla sina metakognitiva strategier i syfte att nå bättre skolresultat. Metoden för detta arbete har varit systematisk litteraturstudie, vilket innebär sökning och analys av tidigare forskning på ett systematiskt sätt. Litteraturen har sökts i databaserna: ERIC, SCOPUS, artikelsök och DIVA. Mitt sökresultat resulterade i åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien. För att utveckla metakognitiva strategier hos elever i behov av särskilt stöd visade det sig att stöd, förberedelse, samarbete, arbetsminne, självförtroende och motivation var betydelsefulla faktorer. Fler studier behöver göras för att öka kunskapen och säkra kvaliteten.   Nyckelord: metacognitive, special needs, learning strategies, special education, self regulated strategies, learning disabilities.

Studien utgår ifrån Bowlbys anknytningsteorin samt forskning som beskriver att barn med en trygg anknytning till en personal i förskolan har lättare att ta till sig nya kunskaper genom hela livet. Studien tar upp anknytning i relation till inskolningen och hur förskollärare bör arbeta för att skapa en god anknytning mellan sig och barnet. Syftet med studien är att få en större förståelse för olika inskolningsmodellerna samt undersöka ett antal förskollärares uppfattningar om anknytning vid inskolning i samband med att de yngsta barnen börjar i förskolan. Frågeställningen studien ska svara på är: hur arbetar förskollärare för att ge en trygg start för de yngsta barnen i förskolan? I studien tillämpas kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsverktyg. Totalt intervjuades fyra förskollärare. Resultatet visade att det som skiljer de olika inskolningsmodellerna åt, är själva utformandet. Det vill säga föräldrarnas roll vid inskolningen, längden på den första separationen samt betydelsen av att ha en anknytningsperson eller inte. Det framkom även att flera förskollärare saknar förutsättningar för att kunna vara lyhörda och närvarande för barnen vid inskolningen. Det som de upplevde saknades var framför allt tid, personal samt att det var för hög arbetsbelastning. / We based our study on Bowlby’s attachment theory and research, which describes how children with a secure attachment to a caregiver in preschool find it easier to acquire new knowledge throughout their lives. We discuss attachment in relation to preschool introduction and how the preschool teacher should work in order to create a good attachment between themselves and the child. We used qualitative methods and carried out semi-structured interviews with four preschool teachers. We audiorecorded and then transcribed to find different themes. We found that there were differences in the method of preschool introduction: how the introduction was designed; what the children’s parents’ role was during preschool introduction; how long the first separation was and the significance of having a person from preschool with whom to form an attachment. We also found that a number of preschool teachers lack the prerequisite resources to be responsive and present for the children during the introduction period. They lack time, staff and also feel that their work load is too high.

Syfte Syftet med studien är att genom intervjuer ta reda på hur pedagoger på flera småbarnsavdelningar med barn i åldrarna ett till tre år arbetar med barns kommunikation, språkutveckling samt om de använder TAKK och hur de i sådana fall arbetar med det. Bakgrund/tidigare forskning Tidigare forskning kring kommunikation, språkutveckling och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) presenteras. Många forskare nämner att en viktig del kring ämnet språk/kommunikation är allas rätt till kommunikation. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien och kommer presenteras närmare under tidigare forskning. Metod Studien grundar sig i en kvalitativ metod och intervju är det aktuella undersökningsverktyget för att få svar på syfte och frågeställningar. I studien ingick nio pedagoger från två olika förskolor. Resultat Resultatet visar hur pedagogerna arbetar med kommunikation, språkutveckling och TAKK i förskolan. Vilka olika arbetsmaterial som används i de två förskolorna och hur de använder dem. Exempelvis böcker, sånger, rim och ramsor. Det framkommer även mer specifikt hur pedagogerna arbetar med och tänker kring TAKK.

”Att vi numera lever i en mångkulturell värld är något som alla som arbetar i svensk skola har erfarenheter av” (Lorentz, 2013, s.17). Detta resulterar i att det blir många kulturmöten i skolan. Syfte med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare talar om att tillvarata kulturella uttryck i fritidshemmets praktik. Följande forskningsfrågor fokuserades: Vad anser fritidslärarna krävs för att arbeta med kulturella uttryck i fritidshemmets verksamhet? Hur tillvaratar fritidslärarna kulturella uttryck i fritidshemmets verksamhet? Studien utgick från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med fritidslärare har använts för att samla in empiri. Den teoretiska utgångspunkten för studien var ett interkulturellt perspektiv. Resultatet framställdes genom transkribering och kodning av den insamlade empirin där vi tolkade fritidslärarnas svar utifrån begreppen kultur, mångkultur och interkultur. Resultatet visade att fritidslärarna ansåg att kollegor med andra kulturella uttryck är en tillgång i fritidshemmets verksamhet. Vidare nämnde fritidslärarna att tid och resurser är en förutsättning för att tillvarata kulturella uttryck i verksamheten. Fritidslärarna hävdade att det behövdes mer kunskap för att arbeta med tillvaratagande av kulturella uttryck. Sökord: Fritidshem, fritidslärare, interkulturellt perspektiv, kultur, mångkultur, interkultur

No description available.

Orientador: Evaldo Piolli / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação / Made available in DSpace on 2018-08-26T16:31:23Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rocha_SoraiadaSilva_M.pdf: 901340 bytes, checksum: 550c6695374a3c3f99a3b5f4cc6d5695 (MD5) Previous issue date: 2014 / Resumo: Este trabalho analisa a atuação dos coordenadores pedagógicos considerando as políticas educacionais estabelecidas para a rede de ensino do município de São Paulo. O recorte histórico escolhido para o desenvolvimento da pesquisa compreende o período de criação do cargo de coordenador pedagógico, em 1985, interligado ao contexto de abertura política vivida no país, com o fim da ditadura militar, ressoando expectativas para a efetivação da gestão democrática na escola, e segue até os dias atuais. São analisados documentos da Memória Técnica Documental da Secretaria Municipal de Educação de São Paulo, publicados durante a gestão do prefeito Paulo Maluf e que, nos anos 1990, contribuíram de modo significativo para a implementação da política de 'qualidade total na educação', interferindo no trabalho desenvolvido pelos coordenadores pedagógicos. Para compreender melhor o lugar ocupado por estes profissionais também são analisadas as atribuições prescritas aos mesmos, constantes no edital de concurso de acesso, realizado em 2011, levando-se em conta a transferência do modelo de organização empresarial para o campo educacional, presente nas diretrizes das políticas educacionais vigentes. A realização de entrevistas semiestruturadas permite conhecer o cotidiano dos coordenadores pedagógicos, constituído por desafios, obstáculos e sofrimento no trabalho. É possível constatar que os princípios de caráter gerencial, presentes nas políticas educacionais implementadas na rede de ensino do município de São Paulo, interferem de modo significativo não só no trabalho desenvolvido pelos coordenadores pedagógicos, como também contribuem para o comprometimento da saúde destes profissionais. Para reconstituir a relação com o trabalho um dos entrevistados relata a importância de falar e ser ouvido por outros coordenadores pedagógicos, capazes de entender as especificidades e dilemas próprios da atuação. A pesquisa revela ainda que a palavra 'falada e ouvida' é imprescindível na renegociação da organização do trabalho, mas, para tanto, deve concretizar-se prioritariamente no espaço de atuação do coordenador pedagógico e não fora dele. / Abstract: This work analyses the procedure of the pedagogic coordinators regarding the educational policies established for the municipal schools of São Paulo. The historical period chosen for the development of research covers the period of creation of the post of pedagogical coordinator, in 1985, linked to the context of political openness lived in the country, with the end of military dictatorship, resonating expectations for effective democratic management in school and continues until de present day. Documents of 'Memória Técnica Documental¿ from the Department of Education of São Paulo published during the administration of Mayor Paulo Maluf that, in the 1990s, contributed significantly to the implementation of 'total quality in education', interfering with the work done by pedagogical coordinators, are analyzed. To better understand the role played by these professionals are also analyzed assignments prescribed to them, contained in the announcement of entrance test, conducted in 2011, taking into account the transfer of the business organization model for the educational field, present the guidelines of current educational policies.Conducting semi-structured interviews allows to know the daily life of the pedagogical coordinators, consisting of challenges, obstacles and suffering at work. It can be seen that the principles of managerial character, present in the educational policies implemented in education network in the city of São Paulo, interfere significantly not only in work done by pedagogical coordinators, but also contribute to the impairment of health of these professionals. To reconstruct the relationship to work one of the respondents reported the importance of speaking and being heard by other pedagogical coordinators, able to understand the specifics and dilemmas of own activity. The research also reveals that the word 'spoken and heard' is essential in the renegotiation of the organization of work, but, for this, should be realized primarily in the space of action of the pedagogical coordinator and not outside it. / Mestrado / Politicas, Administração e Sistemas Educacionais / Mestra em Educação

Syftet med denna studie är att synliggöra vad ett urval av lärare i årskurserna 1–3 anser vara avsikten med att ge eleverna läsläxa, samt att ta reda på om dessa lärares elever är medvetna om lärarnas avsikter. Denna kunskap kan bidra till att öka medvetenheten om syftet med läsläxa både hos lärare och elever och på så sätt göra läsläxan mer meningsfull för dem. För att ta reda på detta intervjuades tre lärare och sex elever i årskurserna 1–3, från samma kommun. Efter att intervjuerna var genomförda framkom det att de tre lärarna har överensstämmande avsikt med att ge sina elever läsläxa samt att de intervjuade eleverna var medvetna om lärarnas avsikt med läsläxan. Resultatet av denna studie visar att såväl lärarna som eleverna anser att läsläxan finns till för att eleverna ska träna på sin läsning. I denna undersökning framkom ytterligare ett intressant resultat, nämligen att eleverna inte förstod varför de jobbar med läsförståelsefrågor i tillhörande arbetsbok. Syftet med att svara på läsförståelsefrågor i tillhörande arbetsböcker var för eleverna oklart. Nyckelord: läsläxa, lärare, elever

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar elevernas uppfattning om sin egen hälsa i samband med utökad rörelse på skolan i form av pulspass. – Vilka hälsodefinitioner kan identifieras utifrån elevernas berättelse om sin hälsa? – Hur upplever eleverna sitt välmående och hälsa i samband med den utökade fysiska aktiviteten i skolan? Metod För att få svar på elevernas uppfattning kring frågeställningarna, i samband med utökad fysisk aktivitet i form av två 30 minuters pulspass per vecka, genomfördes intervjuer. Normal idrottsundervisning är 60 min två gånger i veckan. Urvalsgruppen bestod av sex 13 åriga flickor som går i årskurs 7. De har ett annat modersmål än svenska och är specifikt utvalda med hjälp av elevernas idrottslärare. En tidigare kvantitativ delstudie i forskningsstudien ”Rörelse för bättre hälsa och inlärning” har genomfört och som givit anmärkningsvärt goda resultat beträffande välbefinnande i just denna grupp. Resultat Studien visar att flickornas uppfattning om begreppet hälsa och vad detta står för handlar om att må bra både fysiskt och psykiskt. Detta innebär att man rör på sig och har goda kostvanor. De anser även att det är viktigt att ha goda relationer och ett gott socialt umgänge för att må bra. De förknippar även hälsobegreppet med någon form av idrott eller sport. I samband med utökad fysisk aktivitet i skolan är elevernas uppfattning om sitt välmående och hälsa i stort att de har mer energi att klara av skolarbetet på ett bättre sätt jämfört med tidigare. De upplever en ökad koncentrationsförmåga och ork att hålla fokus och få mer saker gjorda i skolan. Eleverna känner sig dessutom starkare jämfört med tidigare och har även ändrat sina kostvanor framförallt beträffande frukostvanor då de äter mer regelbundet och nyttigare. Slutsats Elevernas uppfattning om hälsa som begrepp kretsar kring att må bra både fysiskt och psykiskt, att man rör på sig samt har goda kostvanor. En viktig aspekt är även att ha ett gott socialt umgänge för att må bra. Idrott och sport förknippas med hälsobegreppet. Eleverna i studien uppger själva att de förbättrat sin skolprestation genom en ökad koncentrationsförmåga och uthållighet att kunna prestera i skolan. De har förbättrat sina kostvanor och känner sig starkare jämfört med tidigare. / Aim The purpose of the study is to investigate how physical activity affects the students' perception of their own health in connection with increased activity at school in the form of pulse passes. - Which health definitions can be identified from the students' story of their health? - How do the pupils experience their well-being in connection with the increased physical activity in the school for their overall health? Method In order to get answers to the students' perception of the issues in connection with increased physical activity in the form of two 30-minute heart rate passes per week, interviews were conducted. Normal sports lessons are 60min twice a week. The selection group consisted of six 13-year-old girls who attend grade 7. They have a mother tongue other than Swedish and are specifically selected with the help of the students' sports teachers. A previous quantitative sub-study in the research study "Movement for Better Health and Learning" has carried out and which has given remarkably good results regarding well-being in this particular group. Results The study shows that the girls' perception of the concept of health and what this stands for is about feeling good both physically and mentally. This means that you move and have good eating habits. They also believe that it is important to have good relationships and a good social interaction in order to feel good. They also associate the concept of health with any kind of sports. In connection with increased physical activity in the school, the pupils' perception of their well-being and health is largely that they have more energy to cope with the school work in a better way compared to earlier. They experience increased concentration and strength to keep focus and get more things done in school. The pupils also feel stronger compared to earlier and have also changed their dietary habits, especially with regard to breakfast habits, as they eat more regularly and healthier. Conclusions The pupils' perception of health as a concept revolves around feeling good both physically and mentally, that you move around and have good eating habits. An important aspect is also to have a good social interaction in order to feel good. Sport and activities are associated with the health concept. The students in the study state that they have improved their school performance through increased concentration ability and perseverance in being able to perform at school. They have improved their eating habits and feel stronger than before.

No description available.