Denna studie undersöker tillgänglighet, behov och vägledningsprocesser av studie- och yrkesvägledning inom Sfx-utbildning i Storstockholmsregionen. Datainsamlingsmetod utgjordes av en kombination av enkät och intervjuer. Enkäten bidrog med svar gällande tillgänglighet av studie- och yrkesvägledning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju personer som har anknytning till området yrkesutbildning för svenska för invandrare. Det insamlade materialet analyserades utifrån Patton & McMahons metateori Systems Theory Framework. Studien visar att tillgängligheten till studie- och yrkesvägledning är god och sker på många sätt av vägledarna och övriga utbildningsaktörer. Vägledningsprocesserna visar på variationer i vägledarnas arbetssätt och handlar generellt om kartläggning, information och perspektivvidgning. Sfx-studenterna har behov av information och kunskaper gällande den svenska arbetsmarknaden, hur man skaffar nätverk och kontakter samt navigering i svensk kultur och svenska samhällsinstitutioner. / This study examines the availability, needs, and guidance processes of study and career guidance in Sfx education in the Greater Stockholm region. The data collection method consisted of a combination of surveys and interviews. The survey provided answers regarding the availability of study and career guidance. Semi-structured interviews were conducted with seven persons connected to the area of vocational education for Swedish for immigrants. The collected data was analysed based on Patton and McMahons Systems Theory Framework theory. The study shows that access to career guidance is good and takes place in many ways by the counselors and other educational participants. The guidance practices show variations in the guidance counselors’ methods and are generally about mapping, information and widening perspectives. The Sfx-student needs include information and knowledge regarding the Swedish labour market, how to obtain networks and contacts as well as navigation in Swedish culture and Swedish social institutions.

<p>Svenska</p>

Syfte och frågeställning  Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa ser på begreppet hälsa och hur de utifrån sin syn på begreppet och hälsans roll i ämnet väljer att undervisa i och om hälsa. Vi vill även undersöka vad förändringen av begreppet hälsa medför för undervisning.   Metod  För att uppfylla studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare i idrott och hälsa med gedigen erfarenhet. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades lärarna som frivilligt kunde ställa upp och delta i studien. Utifrån sin erfarenhet beskriver de deltagande lärarna i intervjuerna sina olika upplevelser av ämnet. Resultat  Lärarnas erfarenhet hade stor betydelse för studiens resultat. Resultatet besvarar studiens frågeställningar med hjälp av åtta teman: Hälsa som helhet, Ämnets tydliga trend, Skiljer inte på idrott och hälsa, Kopplar (fysiska) aktiviteter till hälsa, Ansvar för kunskapen om hälsa, Sälja in hälsa, Friluftsliv som medel för att nå hälsa som helhet samt Individualisering. Det övergripande resultatet som framförallt har tydliggjorts i denna studie är att lärarna ser hälsa som en helhet och ur ett holistiskt perspektiv där samtliga hälsodimensioner från WHO´s definition ingår. Lärarna beskriver även hur de inte skiljer på idrotten och hälsan i undervisningen, de använder istället idrotten som ett verktyg för att uppnå hälsa. Ytterligare en aspekt som är genomgående i denna studie är att lärarna själva känner ett ansvar för elevernas kunskap om hälsa men poängterar att de inte kan ta ansvar för elevernas faktiska hälsa. Slutsats  Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att ämnet idrott och hälsa är ett brett och komplext ämne. En viktig förändring som lärarna lyfter är att hälsa är ett flerdimensionellt begrepp och att de arbetar med att förmedla en holistisk syn på hälsa. Ytterligare en slutsats är att lärarna anser att de har ansvar för kunskapen om hälsa och inte elevens faktiska hälsa.

Sammanfattning/Abstract Henriksson, Elena och Härdelin, Maria (2022). “Skönt när lärare har koll liksom, ja jag förstår dig. Röster från fyra flickor med autism – upplevelser från svensk grundskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att utforska och belysa de pedagogiska faktorerna om saknas i gapet mellan aktuell kunskap om flickor med autism och elevgruppens måluppfyllelse och välmående i grundskolan.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om och få en djupare förståelse för vilka förutsättningar som krävs för en lyckad skolgång för flickor med autism utan intellektuell funktionsnedsättning och genom deras berättelser belysa frågor kring framgångsfaktorer i undervisningsmiljön och utmaningar i skolmiljön. Vi söker de anpassningar flickorna känner att de saknar. ·       Vilka framgångsfaktorer har flickorna mött under sin skoltid som skapat  förutsättningar för lärande och välmående? ·       Vilka utmaningar har flickorna mött under sin skoltid som har begränsat dem både i sin lärmiljö och sociala interaktion? Teori Valet av teori baseras på vår empiri. Flickorna för fram betydelsen av relationskompetens och deras svar belyser en känsla av att inte vara inkluderade. Utifrån resultaten har vi valt Aspelins analysmodell (2018) om relationskompetens och perspektivet inkludering som teoretiska ansatser. Vi utgår ifrån Nilholm och Göranssons (2013) gemenskapsorienterade definition av inkludering. För att kunna resonera om inkluderingen behöver vi också det systemteoretiska perspektivet. Genom systemteorin tittar forskaren på helheten för att kunna upptäcka mönster och se sammanhang (Öquist, 2013). Metod Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Genom denna har vi velat fånga essensen av flickornas upplevelser utifrån frågeställningarna och samtidigt belysa variationer i deras svar. Vi har valt en semistrukturerad intervjuform där flickornas berättelser har varit centrala. Vår intervjuguide bygger på öppna frågeställningar. Urvalsgruppen är fyra flickor med autism utan intellektuell funktionsnedsättning. Alla har erfarenhet av svensk grundskola. Resultat Resultaten av vår undersökning indikerar att flickor i mycket hög grad är beroende av goda relationer till de undervisande lärarna. Berättelserna vittnar om att inlyssnande och förstående lärare som kan frångå det planerade för att möta elevens individuella behov är något som kan ha en avgörande betydelse för skolframgång och välmående. Det framkommer också att de intryck som flickorna möter i sin skolvardag i hög utsträckning påverkar deras skolgång. Den tydliggörande pedagogiken är viktig men är av mindre betydelse i förhållande till den relationskompetenta läraren. Flickorna vill gå i mindre undervisningsgrupper men det är viktigt att analysera deras stödbehov noga innan en sådan placering blir verklighet. Särskilda undervisningsgrupper ska ses som en särlösning och målet ska alltid vara att elever ska vara inkluderade utifrån den gemenskapsorienterade definitionen. Specialpedagogiska implikationer Betydelsen av relationskompetens måste lyftas upp i skolorganisationerna och här ser vi att specialpedagogen har en viktig roll. Relationen mellan lärare och elev ska specialpedagogen ta i beaktande vid pedagogiska utredningar och i synnerhet betydelsen av den för att flickor med autism ska nå skolframgångar. Relationskompetens är en kompetens som kan utvecklas och förädlas i samspel med kollegor. Som specialpedagog är det viktigt att arbeta för en autismvänlig skolmiljö. Specialpedagoger ska verka för en inkluderande utbildning och skolans verksamhet ska analyseras utifrån hur lärmiljön passar individen.

Skolan är en plats för lärande och för att lärande ska kunna ske förutsätter det att lärandemiljön är trygg och stödjande. Därför ses det som relevant att med utgångspunkt i elevers perspektiv bidra med ökad kunskap om elevers uppfattningar kring vad trygghet respektive otrygghet i ämnet idrott och hälsa innefattar. Vidare ämnar studien till att synliggöra elevers berättelser kring hur de upplever att såväl lärare som elever kan skapa en trygg lärandemiljö. Denna studie bygger på kvalitativa data, där elever från olika skolor i Mellansverige har deltagit i intervjuer där de berättat om sina uppfattningar och upplevelser i och om ämnet idrott och hälsa i aspekter av trygghet. Genom en tematisk analys har resultatet visat att gällande trygghet är det främst lärarens aktiva roll, vikten av en undervisning som är anpassad, klasskamraternas påverkan samt elevens egen roll i att skapa trygghet som är av störst betydelse. Gällande upplevelser av otrygghet är det aspekter såsom att ämnet stundtals känns utpekande, att det finns en viss oro över den egna prestationen samt att eleverna inte vet vad som förväntas av dem i ämnet som lyfts fram. Resultatet visar att fenomenet trygghet är komplext och kan inbegripa olika saker, därmed är det av stor vikt att lärare i ämnet idrott och hälsa har god kännedom om elevernas olika uppfattningar, för att förmå att skapa en undervisning och lärandemiljö som är trygg för alla elever att delta i. Där det skapas möjligheter för eleverna att utveckla en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Nyckelord: Elevers perspektiv, trygghet, idrott och hälsa

No description available.

No description available.

Syfte &amp; Frågeställning Studiens syfte är att ta reda på om stress bland pedagogerna på förskolan existerar och i vilken mängd. Studien undersöker även om det är någon skillnad på stressen beroende på om man är utbildad förskollärare eller barnskötare. Syftet med projektet är även att ge underlag för fortsatt forskning. Frågeställningarna är; I vilken utsträckning förekommer stress hos pedagoger på förskolan? Är det skillnad vad gäller stress beroende på vilken yrkestitel pedagogerna har? Finns det skillnader mellan yrkesgrupperna i självskattad stressrelaterad sjukskrivning? Metod Under en månads tid har enkäter samlats in där deltagarna i utbyte får tillgång till resultat och färdig uppsats vid intresse. I första hand kontaktades förskolor via mejl, därefter publicerades enkäten på en sluten Facebooksida vid namn förskoleupproret-information. Till sist publicerades enkäten på privata Facebook sidor och genom sist nämnda metod spreds enkäten snabbt och tillräckligt med data kunde samlas in. Enkäten bestod av 17 frågor i digitalt format (se bifogad bilaga 9.3). Från början var tanken att jämföra fyra olika yrkestitlar; förskollärare, barnskötare, fritidspedagog och annan yrkestitel som vikare. Då svarsfrekvensen hos fritidspedagoger och annat var väldigt låg valdes dessa kategorier att tas bort. Resultat Utifrån frågeställningarna visar resultatet att av de 73 personer som deltagit i studien var det 51 (70%) som svarade att det känner sig stressade på arbetet antingen alltid eller ofta. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna då 25 (78%) av de 32 förskollärare som svarat på enkäten uppgivit att de ofta eller alltid känner sig stressade på arbetet och 26 (63%) av 41 barnskötare som svarat på enkäten uppgivit att deo fta eller alltid känner sig stressade på arbetet. Av alla deltagande, oavsett yrkestitel, var det 23 (32%) av de 73 stycken som svarat på enkäten som angivit att de någon gång varit sjukskrivna på grund av stress. Resultatet visade en signifikant skillnad i sjukskrivningar mellan yrkesgrupperna (p&lt;0,05) då 14 (44%) av 32 förskollärare någon gång varitsjukskrivna och 9 (22%) av 41 av de deltagande barnskötarna. Slutsats Det resultat som framkommit i studien visar på både hög upplevd stress och sjukfrånvaro hos pedagoger på förskolor runt om i Sverige. För att det ska ske en förändring bör stressorerna på förskolor ses över, som till exempel ljudnivån på arbetsplatsen, barngruppens storlek samt balansen mellan krav och kontroll/resurser. / Aim The purpose of the project is to find out if stress among the educators at the preschool exists and in what amount. The study also examines whether there is any difference in stress depending on whether you are a trained preschool teacher or a childminder. The purpose ofthe project is also to provide a basis for further research. The questions we ask are; To what extent does stress occur in preschool educators? Is there a difference in terms of stress depending on what professional title the educators have? Are there differences between the occupational groups in self-related sick leave? Method For a month, surveys have been collected where the participants in exchange get access to results and completed essay if interested. In the first instance, preschools were contacted via email, after which the survey was published on a closed Facebook page called preschool uprising information. Finally, the survey was published on private Facebook pages and through the method mentioned above, the survey was spread quickly and enough datawas collected. The survey consisted of 17 questions in digital format (see attached appendix9.3). From the beginning, the idea was to compare four different titles; preschool teacher, childminder, leisure educator and others (for example a substitute teacher). As the responserate of leisure educators and others was very low, these categories were chosen to be removed. Results Based on the questions, the results show that of the 73 people who participated in the study, 51 (70%) answered that they feel stressed at work either always or often. Theresults showed no significant difference between the two groups as 25 (78%) of the 32 preschool teachers who responded to the survey stated that they often or always feel stressed at work and 26 (63%) of 41 babysitters who responded to the survey stated that they often oral ways feel stressed at work. Of all the participants, regardless of professional title, 23 (32%) of the 73 respondents to the survey stated that they had ever been on sick leave due to stress.The results showed a significant difference in sick leave between the occupational groups (p&lt;0.05) as 14 (44%) of 32 preschool teachers had ever been on sick leave and 9 (22%) of 41 of the participating childminders. Conclusions The results that emerged in the study show both high stress and sick leave among educators at preschools around Sweden. In order for a change to take place, the stressors in preschools should be reviewed, such as the noise level in the workplace, the size of the group of children and the balance between requirements and control / resources.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka idrottslärares didaktiska ställningstaganden under momentet bollspel på grundskolans högstadie Därutöver undersöks hur idrottslärares ställningstaganden samspelar med elevers inställning till och uppfattningar om momentet. Undersökningens tre frågeställningar är: • Vilka didaktiska ställningstaganden uppger lärare i idrott och hälsa att de gör inför och under momentet bollspel? ● Hur uppfattar lärare i ämnet idrott och hälsa att de mer konkret stöttar och motiverar elever i årskurs 9 inom bollspel? ● Hur uppfattar elever lärares undervisningssätt i bollspel inom ämnet idrott och hälsa? Metod Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ delstudie i form av en intervjuundersökning med 3 lärare, samt en kvantitativ delstudie bestående av en enkätundersökning med totalt 71 elever. Studiens kvalitativa del, som består av intervjuer med lärare, motiveras av att den kan ge en djupare förståelse för hur läraren förhåller sig till skapandet av en meningsfull undervisning. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande. Resultat Lärarna i studien menar att deras uppgift är att engagera och motivera eleverna. Det lärarna gör i studien för att motivera och stötta eleverna på ett konkret sätt är, genom att ta reda på bakomliggande orsaker till att eleverna inte är motiverade, sedan jobba på därifrån. Vidare påvisar resultaten att eleverna uppfattar lärarens undervisningssätt positivt, samt att de är medvetna om vad som förväntas av dem och vad syftet med undervisningen är inom idrott och hälsa. Slutsats Lärarnas svar uppvisade inte alls stor variation, kanske för att de alla hade en bakgrund inom bollspel från föreningsidrotten. Däremot visade det sig hur lärarna stöttar och motiverar sina elever på olika vis. Till exempel är grunden för att skapa en bra relation till eleverna att lärarna kan kommunicera på vilka sätt eleven arbetar bäst. Enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i samtliga skolor tyckte att lärarna inom idrott och hälsa har samma engagemang och motivation inom grenen bollspel liksom i andra grenar inom ämnet idrott och hälsa. / <p>Idrott III</p>

Syfte och frågeställningar Studien undersöker hur lärare kan eller bör agera vid hot eller våldsamma händelser från elever i årskurs 7-9 och gymnasieskola. Vidare undersöks olika infallsvinklar på bemötande vid våld och hot. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika skolor hanterar situationer där konflikter och hot mot lärare uppstår.  Hur ser hotfulla eller våldsamma situationer ut i dagens skolor?     Hur hanterar lärarna de olika givna situationerna?     Vilka rättigheter har lärare, utifrån deras perspektiv, i hotfulla och våldsamma situationer?  Metod Studien har en kvalitativ metodteori som utgår från ett hermeneutiskt vetenskapsideal. Intervjufrågorna utformades genom ”tratt-tekniken” där de inledande frågorna var av öppen karaktär som succesivt övergick till mer specifika frågor. Deltagarna valdes i första hand genom ett bekvämlighetsurval som senare övergick till ett snöbollsurval. Inför bearbetningen och analysen av all insamlad data gjordes en transkribering där samtliga intervjuer skrevs ner ordagrant. Materialet lästes igenom i flera omgångar för att skapa en helhetsbild och en större förståelse av all data. Vi utgick från en grundteoretisk forskningsprocess där all insamlad data jämfördes och kategoriserades utifrån gemensamma nämnare för att finna likheter och skillnader bland det insamlade intervjumaterialet. Resultat Hotfulla eller våldsamma situationer kunde per definition se ut på olika sätt. Lärarna som deltog i undersökningen genomgick både verbala kränkningar och fysiska påhopp. De hanterade situationerna genom att dels tydligt markera för eleverna att deras beteende inte har accepterats, dels gått emellan eleverna och i sällsynta fall även tagit till större åtgärder genom att ”brotta ner” eleverna. I de flesta fall har en kränkningsrapport skrivits som skickats till rektorn. Slutligen förekom det stora brister i lärarnas kunskap kring vilka lagar och rättigheter som råder inom skolans verksamhet. Samtliga lärare var inte helt säkra på vad de får eller inte får göra under givna situationer. Många var dessutom inte bekanta med handlingsplanen som fanns på skolan. Slutsats Lärarna var måna om att försvara sin auktoritära roll genom att tydligt markera för eleverna när de agerade på ett felaktigt sätt samt genom att kontakta elevernas föräldrar och rektorn på skolan. Lärarna jobbade förebyggande genom att skapa goda relationer till eleverna. Ett önskvärt sätt för lärarna att hantera situationerna som uppstod var genom möjligheten att föra en vettig dialog med eleverna. De menade att ett gott samarbete mellan lärare och rektor är väsentligt för att en hotfull eller våldsam händelse ska tas på allvar. / Aim The study intends to describe how teachers can or should act in the event of threats or any forms of violence by pupils in grades 7-9 and in Upper Secondary school. Furthermore, the study intends to touch on different angles of responses to violence and threats. The purpose of the study is to highlight how teachers in different schools’ handle situations when conflicts and threats arise against them.        What kind of threats and violence do teachers receive in today's schools?       How does the teacher handle the different given situations?      What rights do teachers have, from their perspective, in managing situations that include forms of threats and violence? Method The study has a qualitative method theory based on a hermeneutical science idea. Interview questions were formulated through "funnel technology" where the initial questions were of open character, which gradually shifted to more specific questions. The participants were chosen primarily by a comfort assurance that later turned into a snowball event. Prior to the processing and analysis of all collected data, a transcript was made where all interviews were written down ordinarily. The material was reviewed in several rounds to create an overall picture and a greater understanding of all data. We assumed a basic theoretical research process where all collected data were compared and categorized by common denominators to find similarities and differences among the collected interview material. Results Threatening and violent situations could by definition look different. The teachers who participated in the survey underwent both verbal and physical advances. They handled the situations by clearly marking the students that their behaviour was not accepted. Partly between and amongst the students and, in some cases, partly taking more action by "breaking down" the students. In most cases, a violation report has been written that has been sent to the director. Finally, there were major shortcomings in the teachers' knowledge about the laws and rights of the school's activities. All teachers were not sure what they should or should not do in given situations. In addition, many were not familiar with the school’s action plan. Conclusions Teachers were prepared to defend their authoritarian role by clearly marking the students when they acted incorrectly and by contacting the students' parents and the principal at the school. The teachers worked preventively by creating good relationships with the students. A desirable way for teachers to handle the situations that arose was the opportunity to make a sensible dialogue with the students. For example, good cooperation between the teacher and the principal is essential in a situation where threats or violence occurs in the intention to be taken seriously.