• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4963
  • 2016
  • 462
  • 192
  • 74
  • 34
  • 22
  • 18
  • 15
  • 10
  • 10
  • 8
  • 6
  • 5
  • 5
  • Tagged with
  • 7978
  • 5035
  • 4880
  • 4851
  • 1582
  • 1041
  • 1040
  • 834
  • 796
  • 791
  • 784
  • 738
  • 733
  • 712
  • 677
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Motivation kring ämnet idrott och hälsa : En intervjustudie om gymnasieelevers motivation / Motivational factors regarding the subjectphysical education : An interview study about high school studentsmotivation

Melko, Rafal, Lee, Alice January 2019 (has links)
Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar eleverna samt inte motiverar dem att delta under idrott & hälsa lektionerna. Frågeställningarna som kommer genomsyra studien är: - Vilken är elevers inställning till ämnet idrott & hälsa? - Vad motiverar dem till att delta eller inte delta? Metod Metoden som valdes i studien var en kvalitativ intervjumetod. Två gymnasieklasser valdes ut och tre från vardera klass intervjuades. Intervjufrågorna formades utifrån frågeställningar samt studiens teoretiska referensram, Self Determined Theory. Resultat Resultatet visar att de flesta elever med idrottsbakgrund är mer motiverade under idrottslektionerna samt att deras känsla av kompetens, samhörighet och autonomi spelar en stor roll gällande deras motivation. En annan viktig faktor var lärarens undervisningsstil. En entusiastisk, engagerad och tydlig lärare bidrog till att allt fler elever blev mer motiverade. Slutsats Det som studien har visat rimmar med tidigare forskning som presenterats. Lärarens entusiasm och kunskap smittar av sig till eleverna och kan bidra till en ökad motivation. Trots att vi fokuserade på ämnet idrott & hälsa var det matematikläraren som visade hur viktigt det är med en engagerad och entusiastisk lärare. Något annat som kom fram under studiens gång var begreppen kompetens, samhörighet och autonomi. Saknar individen något av detta kan det leda till brist på motivation. Känner eleven istället kompetens, samhörighet och autonomi kan det lättare bidra till utveckling av inre motivation. Det är en större chans att uppnå inre motivation om individen kan känna av alla tre begreppen? Slutligen visar studien att om lektionsinnehållet har ett tydligt syfte samt en koppling till framtiden, eller hur de kan använda sig av kunskapen utanför skolan, ledde det till en större motivation bland eleverna. / Aim The aim of the study is to investigate what motivates the students and does not motivate them to participate in the physical education lessons. The following issues have been used, -What is the students attitude to physical education class ? -What motivates them to participate or not participate? Method The method chosen in the study was a qualitative interview method. Two high school classes were selected and three from each class were interviewed. The interview questions were based on our issues and the study's theoretical frame of reference, Self Determined Theory. Results The result shows that most students with sports backgrounds are more motivated during the physical education lessons, and that their sense of competence, affinity and autonomy play a major role in their motivation. Another important factor was the teacher's teaching style. An enthusiastic and committed teacher contributed to an increasing number of students becoming more motivated. Conclusions The study has strengthened previous research presented. The teacher's enthusiasm and knowledge spreads to the students and can contribute to increased motivation. Although we focused on the subject of physical education, it was the mathematics teacher who showed how important it is with a committed and enthusiastic teacher. Something else that emerged during the study was the concepts of competence, affinity and autonomy, if the individual lacks any of the concepts, it can lead to a lack of motivation. If the learner has skills, affinity and autonomy instead, it can more easily lead to inner motivation. It is a greater chance to achieve inner motivation if the individual can sense all three concepts. Finally, we also found that if the lesson content has a clear purpose and a connection to the future, or how they can use the knowledge outside the school, leads to a greater motivation among the students.
112

Inkluderande undervisning enligt läroplanen i idrott och hälsa för elever med ADHD

Norberg Wall, Elin, Ström, Isabelle January 2022 (has links)
Vår studie syftar till att undersöka lärares upplevelser av hur de inkluderar elever med ADHD i sin undervisning samt hur anpassad deras undervisning är efter läroplanen. Vi vill kunna besvara forskningsfrågorna: Hur anpassar lärare sin undervisning utifrån läroplanen? På vilka sätt arbetar lärare inkluderande med elever som har ADHD? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex utbildade idrottslärare som har erfarenheter av elever med ADHD diagnos som i dagsläget undervisar på mellanstadiet. Vi har gjort en tematisk analys av vår data vilket resulterade i tre teman som vi valt att namnge a) miljöns påverkan påundervisning av god kvalité, b) relationer betyder allt c) bedömningssvårigheter. Efter vår tematisering kom vi fram till att lärarna anpassar miljön och sitt ledarskap på idrottslektionerna för att bedriva en inkluderande undervisning för alla elever utifrån läroplanen. Hur väl lärarna lyckas med sina anpassningar blir centralt för hur kunskapen kommer tillgodoses av alla elever i gruppen. Lärarnabeskriver svårigheter som ofta förekommer för elever med ADHD, vilket försvårar bedömning i praktiska och teoretiska moment. Alla sex lärare vi intervjuat berättar att relationen till eleverna är den viktigaste aspekten för hur deras undervisning kommer att fungera. I läroplanen beskrivs en undervisning som alla elever har rätt till oavsett olikheter, en inluderande undervisning i en skola för alla. För att kunna utbilda sina elever och erbjuda en inkluderande undervisning krävs det att man är påläst om hur detta görs på bästa sätt. Vår studie kan vara betydelseful lför studenter och alla som är intresserade av pedagogik eller arbetar med ungdomar både i och utanför skolan. Läsaren kommer att uppmärksammas på vanligt förekommande svårigheter i samband med idrottslektioner och se exempel på hur man bör anpassa sin undervisning för att arbeta inkluderande medheterogena grupper. Det kommer att framgå av redovisningen, varför vikten av relationen till eleverna är en viktig anpassning.
113

Examining the development of topic specific PCK in stoichiometry of three practicing teachers through a lesson study

Mudzatsi, Tarisai January 2017 (has links)
A research report in partial fulfillment of the award of Master of Science (MSc.) in Science Education submitted to the Faculty of Science, School of Education, University of the Witwatersrand, Johannesburg, South Africa, 2017 / Professional learning communities are generally regarded as having a positive impact in improving and developing teacher knowledge. Literature has shown that group planning and professional learning communities have an impact on the quality of teaching and subsequent improvement in learner performance. Practicing teachers, preservice teachers, education authorities, curriculum advisors and teacher educators all thrive to find out about the kind of teaching that brings about effective learning inside classrooms, the most appropriate approach to improve teaching and learning in class, and in particular, science classes, remains vague, though. This study examines how teacher knowledge is developed in the context of a lesson study within a specific concept of the topic stoichiometry: the ‘mole’. The case of three practicing science teachers is considered through the observation of their interactions with teacher educators during the five (5) weeks in which the participant teachers planned, taught and reflected on the mole concept together with science teacher educators and science teacher education specialists. A pretest is administered to the participant teachers at the beginning of the study; this is followed by intervention discussions based on the concept of the mole. Each of the participants then teaches the lesson to 11th grade learners in their school, each lesson is reflected upon and an iterative cycle of teaching and re-teaching the concept describes the lesson study approach used in this study. At the end of the intervention, a post-test is administered to the three participant teachers. The analysis and description of the teachers’ responses to structured test items before and after the topic specific intervention and verbal contributions during meetings are sources of qualitative data in this study. The qualitative data about topic specific pedagogy and the interaction of TSPCK components obtained in this study is used as evidence to show that topic-specific interventions assist teachers in developing pedagogical content knowledge in science education. / MT 2019
114

Stormkök – lärarnas väg till friluftsliv : En kvalitativ studie om hur lärarnas synsätt påverkar undervisningen i friluftsliv / Outdoor stove – teachers' route to friluftsliv : A qualitative study of how teachers' views affect teaching in friluftsliv

Sundelin, Anders, Ålander, Hanna January 2021 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilket synsätt verksamma och behöriga gymnasielärare i idrott och hälsa har på ämnesområdet friluftsliv. Studien avser vidare att undersöka vad lärarna anser är viktig kunskap i friluftsliv samt hur lärarnas synsätt speglas i lärarnas didaktiska val gällande undervisning och bedömning i friluftsliv. De frågeställningar som har använts är: Vad anser lärarna att kunskap i friluftsliv är? Hur påverkar lärarens syn på friluftsliv de didaktiska valen i undervisningen? Vilka kunskaper bedöms i friluftslivsundervisningen? Metod Studien tar utgångspunkt i en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Det har använts ett bekvämlighetsurval som består av sex behöriga gymnasielärare i idrott och hälsa. Respondenterna arbetar i olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes både via fysiska och digitala möten. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras genom innehållsanalys. Resultat Samtliga lärare i studien anser att friluftsliv innebär någon form av vistelse i naturen. I undervisningen ligger fokus på att eleverna ska lära sig traditionella friluftstekniker såsom att orientera, laga mat och göra upp eld samt kunna allemansrätten och olika säkerhetsaspekter. Respondenterna anser att det inte tydligt framkommer i läroplanen vad eleverna ska lära sig i friluftsliv och de menar att det finns en rad olika faktorer som påverkar undervisningen. De påverkande faktorerna som de flesta av respondenterna nämner är skolans geografiska placering, tid och ekonomi. För att undervisa i ”riktigt” friluftsliv behövs en naturmiljö vilket medför att den praktiska undervisningen oftast är förlagd till friluftsdagar för att kunna ta sig till en åtråvärd plats. Hur bedömningen sker och vad som ligger till grund för bedömningen varierar. Slutsats Studien visar att lärarnas synsätt på vad friluftsliv innebär verkar i hög grad påverka deras möjligheter att genomföra friluftslivsundervisning. Lärarnas syn på friluftsliv är i linje med den officiella definition av friluftsliv där upplevelse och rekreation står i centrum. Lärarna gör inte någon distinktion mellan friluftsliv i och utanför en skolkontext. Bedömningen i friluftsliv anses vara utmanande och vad som bedöms varierar bland lärarna. / Aim The aim of this study is to investigate the views on friluftsliv among physical education and health (PEH) high school teachers. Furthermore, the study intends to investigate what the teachers consider to be important knowledge in friluftsliv and how the teachers’ views are reflected in the teachers’ didactic choices regarding teaching and assessment. The questions that have been used are: What do teachers think the knowledge in friluftsliv is? How does the teachers’ view of friluftsliv affect the didactic choices in teaching? What knowledge is assessed in friluftsliv? Method The study is based on qualitative methodology, where semi-structured interviews form the basis for data collection. A convenience sample has been used, consisting of six qualified upper secondary school teachers in physical education and health. The respondents work in different schools in the Stockholm area. The interviews were held both on site and digitally. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed by using a content analysis. Findings All teachers in the study believe that friluftsliv involves some form of stay in nature. The teaching focuses on students learning traditional outdoor techniques such as orienteering, cooking, making fires and knowing the right of public access and various safety aspects. The respondents believe that it is not clear in the curriculum what the students should learn in friluftsliv and they believe that there are a number of different factors that affect the teaching of friluftsliv. The school's geographical location, time and finances are factors that most of the respondents mention. To teach "real" friluftsliv a natural environment is needed, which means that the practical teaching is usually conducted in outdoor days to be able to get to a desirable location. How the assessment takes place and what forms the basis for the assessment varies. Conclusions The study shows that teachers' views on what friluftsliv entails affect their opportunities to carry out friluftsliv teaching. The teachers' view of friluftsliv is in line with the official definition of friluftsliv where experience and recreation are at the center. Teachers do not make any distinction between friluftsliv in and outside a school context. The assessment in friluftsliv is considered challenging and what is assessed varies among the teachers.
115

Extra anpassningar finns för att underlätta, stötta och hjälpa elever att klara sin skolgång : En kvalitativ studie kring hur extra anpassningar struktureras i skolans verksamhet ur ett lärarperspektiv / Extra adaptations are available to facilitate, support and help students cope with their schooling : A qualitative study of how extra adaptations are structured in the school’s operations from a teacher’s perspective

Johansson, Lina January 2023 (has links)
No description available.
116

Flerspråkigt arbete i förskolan : En kvalitativ intervjustudie om hur flerspråkighet kan främja barns språkutveckling / Multilingual work in preschool : A qualitative interview study on how multilingualism canencourage children’s language development

Huynh, Isabella, Vidovic, Sanela January 2023 (has links)
No description available.
117

Rörelseglädje på ett kravlöst och prestationsfritt sätt : En kvalitativ studie om hur elever med problematisk skolfrånvaro upplever fysisk aktivitet under skoltid

Karlsson, Josefine, Törnqvist, Charlotte January 2023 (has links)
Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att få kunskap om hur elever med problematisk skolfrånvaro, i årskurs 7-9, upplevde fysisk aktivitet under skoltid och hur man kan främja mer fysisk aktivitet under skoltid framöver för dessa elever. För att uppnå syftet och svara på våra frågeställningar genomfördes en fysisk aktivitets intervention. Frågeställningar: 1) Hur upplever elever med problematisk skolfrånvaro fysisk aktivitet under skoltid (skolidrott och en fysisk aktivitets intervention)? 2) Vad finns det för upplevda framgångsfaktorer till att elever med problematisk skolfrånvaro deltar på skolidrotten och interventionen och vad finns det för upplevda hinder till att de väljer att inte delta? 3) Hur kan man främja mer fysisk aktivitet under skoltid framöver för elever med problematisk skolfrånvaro? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ induktiv metod med fokus på semistrukturerade intervjuer. Före intervjuerna genomfördes en fysisk aktivitets intervention. Deltagarna var 13 högstadieelever med problematisk skolfrånvaro från en skola i ett socioekonomiskt utsatt område i Stockholm. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk var Self-Determination Theory (SDT). Resultat Analysen mynnade ut i följande fyra huvudteman: Upplevda framgångsfaktorer och upplevda hinder till fysisk aktivitet under skoltid, upplevelse av interventionen samt främja fysisk aktivitet under skoltid framöver. Huvudresultaten visar att vänner är en viktig framgångs-faktor till att delta i fysisk aktivitet under skoltid och det finns indikationer på att inter-ventionen ledde till att respondenterna upplevde en förbättrad fysisk och psykisk hälsa, bättre sammanhållning och ökad studiemotivation. Närvaron under interventionen var hög och majoriteten av respondenterna var mer motiverade att komma till skolan de dagar interventionen pågick. Slutsats Studiens resultat är inte generaliserbart, däremot har resultatet lett till en ökad kunskap och större förståelse för hur 13 elever med problematisk skolfrånvaro upplever fysisk aktivitet under skoltid. Forskning kring problematisk skolfrånvaro i kombination med fysisk aktivitet är i nuläget bristfällig och denna utforskande studie kan därför vara en bra grund för kommande kvantitativa studier på området. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>
118

Elevernas behov och utformandet av stödinsatser i fritidshemmet : En kvalitativ intervjustudie med lärare i fritidshem / Pupils´ needs and support activities in School-Age Educare : A qualitative interview study with leisure teacher’s

Wadskog, Alma, Tryggvesson, Axel January 2023 (has links)
No description available.
119

Formativ bedömning i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet : En kvalitativ studie om idrottslärares möjligheter och utmaningar / Formative assessment in Physical Education at upper secondary school : A qualitative study on opportunities and challenges for Physical Education teachers

Valadi-Sumesaraie, Marschall, Pahlberg, Erik January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa upplever kring formativ bedömning samt vilka formativa strategier som främst kommer till uttryck i deras undervisning. Studiens material omfattar 6 lärarintervjuer som analyseras med hjälp av en tematisk analys och sätts i förhållande till tidigare forskning, skolans styrdokument och formativ bedömning såsom den definieras av utbildningsforskaren Dylan Wiliams. De teoretiska ansatser studien tar sin utgångspunkt i är dels läroplansteorin och dels ramfaktorteorin. Genom läroplansteorin analyseras vilka skrivningar om formativ bedömning som förmedlas via läroplanen samt hur dessa sedan tolkas av respondenterna och realiseras i undervisningen. Ramfaktorteorin möjliggör i sin tur en djupare analys av vilka yttre faktorer som är säregna för ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar att gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa stöter på ämnesspecifika utmaningar i arbetet med formativ bedömning. De utmaningar som är mest framträdande är brist på digitala hjälpmedel, litet skriftligt underlag för bedömning samt avsaknad av kollegiala samtal om bedömning. Resultatet visar även att det finns möjligheter som i viss mån är ämnesspecifika när det kommer till formativ bedömning. Det mest framträdande är tillgänglighet av kamratbedömning i och med att många elever på sin fritid utövar/utövat idrotter och rörelseaktiviteter som återkommer i idrottsundervisningen och således besitter vissa förkunskaper. När det kommer till framträdande formativa bedömningsstrategier så är konkretisering av lärandemål, nyttjandet av elever som lärresurs (kamratbedömning) och framtagande av belägg för att lärande skett återkommande. Samtalet som förs med lärarna i den här studien berör arbetet som sker i det som av läroplansteoretiker kallas transformerings- och realiseringsarenan (Linde, 2013). Det är i dessa arenor läroplanen tolkas, förmedlas och appliceras i undervisningen. Slutsatsen vi drar av studien är att de skrivningar om formativ bedömning som läroplanen ger uttryck för kräver vissa yttre förutsättningar i en idrott och hälsa-kontext, då främst i den praktiska delen av ämnet. / The purpose of this study is to investigate the possibilities and challenges experienced by upper secondary school teachers of Physical Education regarding formative assessment, as well as the formative strategies that mainly come to expression in their teaching. The study’s material includes six teacher interviews that are analyzed using thematic analysis and related to previous research, schools governing documents, and formative assessment as defined by the researcher Dylan Wiliams. The theoretical approach this study took was partly in the curriculum theory and partly in the framework factor theory. Curriculum theory was used to analyze what writings of formative assessment are being conveyed through the curriculum and how these are then interpreted by the respondents and realized in teaching. The frame factor theory, on the other hand, enables a deeper analysis of which external factors are peculiar to the subject of Physical Education. The results show that upper secondary school teachers in Physical Education encounter subject-specific challenges when working with formative assessment. The most prominent challenges are a lack of digital aids, little written evidence for assessment, and a lack of collegial discussion about assessment. The results also show some opportunities that are to some extent subject-specific in relation to formative assessment. The most prominent opportunity is the availability of peer assessment, as many students in their spare time practice/practiced sports and other movement activities that recur in Physical Education and, thus, possess certain prior knowledge. In terms of formative assessment strategies, the concretization of the learning goals, the use of students as a learning resource (peer assessment), and the production of evidence that learning has taken place are recurring. The conversation held with the teachers in this study concerns the work that takes place in what curriculum theorists call the transformation and realization arena (Linde, 2013). It is in these arenas that the curriculum is interpreted, conveyed, and applied in teaching. The conclusion we draw from the study is that the writings about formative assessment expressed in the curriculum require certain external conditions in the physical education context, primarily in the practical part of the subject.
120

Samerna kommer in lite varstans i rätt sammanhang när det passar in : En intervjustudie som behandlar undervisning om samernas historia ur ett didaktiskt perspektiv / The Sami appear here and there in the right context when it fits : An interview study that examines the teaching of Sami history from a didactic perspective

Johansson, Anette, Alvarez Bodén, Rebeca January 2022 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0509 seconds