Abstrakt Idag föds barn i en digital värld som kräver att man kan hantera digitala verktyg. Därför valde vi att undersöka förskolerektorers och förskollärares förhållningssätt till digitaliseringen. Regeringen har ett övergripande mål och strategi för den nationella digitaliseringen inom alla skolformer. Målet beskrivs som att alla skolor ska kunna använda sig av digitaliseringens möjligheter för att uppnå kompetensutveckling och likvärdighet samt uppnå en hög digital kompetens. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolerektorer och förskollärare förhåller sig till digitaliseringen. För att komma fram till resultatet har det utgåtts ifrån frågeställningar som är: Hur resonerar förskolerektorer respektive förskollärare kring digitaliseringen av förskolan? Vilka likheter och skillnader finns i dessa resonemang? Vad säger detta om möjligheter respektive utmaningar i digitaliseringen av förskolan? Undersökningen grundar sig på kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre erfarna förskollärare och förskolerektorer. En komparativ studie gjordes som en analysmetod där en jämförelse mellan förskolerektorernas och förskollärarnas förhållningssätt identifierades. Vi använde oss av domesticeringsteorin för att kunna analysera respondenternas förhållningssätt till digitaliseringen. Och för att se i vilken fas de befinner sig i domesticeringsprocessen. Resultatet visar att förskollärare och förskolerektorer är medvetna om och förstår vikten av att använda digitala verktyg tillsammans med barnen. Trots det visar studien på att digitalisering inte prioriteras på grund av olika anledningar. Resultatet visar att förskollärarna lägger digitala verktyg åt sidan och inte har dem framme i lärmiljön vilket begränsar integreringen av digitala verktyg på förskolan. Förskollärarna känner sig osäkra över att använda sig av alla verktyg som är införskaffade och det saknas fortbildning i ämnet. Workshops som erbjuds av förskolerektorer räcker inte och därmed behövs flera utbildningar för att behärska de digitala verktygen som finns på förskolan. Förskolerektorerna anser dock att det ges både tid och möjligheter för fortbildningar och workshops.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet i denna studie är att undersöka modersmålets påverkan på flerspråkiga barns språkutveckling i deras förstaspråk men även svenskan i förskolan, ur förskollärares perspektiv. Även spana efter vilka metoder och arbetssätt förskollärare använder för att stimulera, främja och stödja flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Tre huvudsakliga frågor var utgångpunkten för studien: Hur påverkar flerspråkiga barns modersmål deras inlärning av deras andra språk svenska. Vilka metoder använder förskolläraren för att stödja flerspråkiga barns inlärning av svenska språket? Hur arbetar förskollärare för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling?  För att få fram trovärdiga resultat intervjuas sju legitimerade förskollärare från sju olika förskolor där antalet flerspråkiga barn varierar beroende på området förskolan är belägen i. Som teoretisk utgångpunkt för studien har Jim Cummins interdependensteori, hypotesen om utvecklingsmässigt ömsesidigt beroende tillämpats. Även en modell som förklarar idén om gemensam underliggande förmåga presenterats. Flera relaterade begrepp har gåtts igenom såsom: flerspråkighet, modersmål, transspråkande och språklig medvetenhet. I studiens bakgrund har en tillbakablick kring modersmålsämne framväxt och utveckling presenterats, samt modersmålets effekter och fördelar har redovisats. I tidigare forskning har bland annat Cummins forskning kring modersmålets utveckling och dess roll i utbildningen både internationellt och även i Sverige lyfts fram. Resultatet som studien framför är att förskollärarens attityd till modersmålet och flerspråkiga barn, samt lusten att sträva efter språkfrämjande och stimulerande arbetssätt och metoder för att stödja flerspråkiga barn är avgörande för flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Det är avslutningsvis förskollärares engagemang som styr flerspråkiga barns utvecklingsmöjligheter i modersmålet och även i det svenska språket. / The purpose of this study is to investigate the influence of the mother tongue on multilingual children's language development in relation to their acquisition of Swedish as a second language in preschool and from the perspective of preschool teachers. The study also looks at which working methods the preschool teachers make use of to stimulate, promote, and support multilingual children in their language development.How does the mother tongue of multilingual children affect their learning of ​​Swedish as a second language? Which methods do the preschool teachers make use of to support multilingual children's learning of the Swedish language? How do preschool teachers work to support multilingual children's language development? Seven licensed preschool teachers from seven different preschools were interviewed, where the proportion of multilingual children varied.The study is theoretically based on Jim Cummins' theory of developmental interdependence which presupposes a common underlying ability between the first and second languages. Several related concepts have been reviewed such as: multilingualism, mother tongue, translingual, and linguistic awareness. In the background of the study, a look back at the mother tongue subject growth and development has been presented, and the effects and benefits of the mother tongue have been reported. In previous research, Cummins' research on the development of the mother tongue and its role in education, both internationally and in Sweden, is highlighted.The result of the study is that the preschool teacher's attitude to the mother tongue and multilingual children, as well as the desire to strive for language-promoting and stimulating working methods and methods to support multilingual children are crucial for multilingual children's language development. Finally, it is preschool teachers' commitment that governs multilingual children's development opportunities in the mother tongue and in the Swedish language.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur fritidslärare arbetar för att främja fysiskaktivitet för elever på skolor och fritidshem samt vilka hinder som försvårar arbetet med attfrämja den fysiska aktiviteten. Följande frågeställningar som studien har utgått ifrån är; Hurarbetar fritidslärare för att främja fysisk aktivitet på skolor och fritidshem? samt Vilka hinderupplever fritidslärare finns i organisationen som försvårar arbetet med fysisk aktivitet? Studienutgår från organisationsteorin och har sin grund inom den kvalitativa forskningen. Empirin tillstudien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av sex olika fritidslärarepå tre olika fritidshem. Resultatet från studien visar att alla fritidshemmen arbetade med någonform av koncept för att främja fysisk aktivitet. De olika koncepten var HFS-pass, Skol IF,rastaktiviteter, fritids-pass och delaktighet. Resultatet påvisar även olika hinder som påverkadearbetet med fysisk aktivitet. De största hindren som hämmade arbetet var personalbrist samtbristande planeringstid för fritidslärare. Nyckelord: Barn, fritidshem, fritidslärare, fysisk aktivitet, hinder, kvalitativ metod, pedagoger.

Syftet med studien var att undersöka hur personal inom fritidshemmet förståroch arbetar med strukturkvalitet. Studien var en kombinerad metodstudie sominnefattar en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudiesom genomfördes på tre olika skolors fritidshem med personal som arbetarinom fritidshemmet. Empirin har analyserats för att kunna finna gemensammafynd och teman som sedan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen socialt-, kulturellt- och ekonomiskt kapital. Resultatet visade att personalen i fritidshemmetär eniga kring den problematik som skulle kunna uppstå om barngruppernaväxer allt för mycket och att det i dagens verksamhet inte finns utrymmeeller tillräckligt med resurser för att möta förslaget. De främsta faktorerna somlyftes fram för att kunna bibehålla eller förbättra strukturkvaliteten är lokaler,utbildning, resurser och ett fungerande arbetslag.

No description available.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket, 2018) ska förskolans verksamhet anpassasefter alla barn och särskilt stöd ges åt de barn som anses behöva det. Syftet med examensarbetetär att undersöka hur verksamma förskollärare uppfattar och resonerar kring inkludering iförskolan med särskilt fokus på de barn som i förskolan anses vara i behov av särskilt stöd.Följande två frågor har väglett oss: ● Vad betyder inkludering i förskolan för förskollärare?● Hur resonerar de intervjuade förskollärarna kring inkludering i förskolan gällande barn ibehov av särskilt stöd? Metoden är kvalitativ och inbegriper kvalitativa intervjuer med sex förskollärare verksamma itvå större städer i Skåne. Teoretiskt har vi använts oss av två specialpedagogiska perspektiv,dessa är dilemmaperspektivet och det relationella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarnahar en positiv uppfattning till inkludering med barn i behov av särskilt stöd. Samtligarespondenter var överens om att alla barn bör inkluderas och vara delaktiga i undervisningenoavsett om de är barn i behov av särskilt stöd eller inte. De ständiga förändringarna av lärmiljönär viktigt för att inkludera alla barn. Nyckelord: anpassning, barn i behov av särskilt stöd, förskola, förskollärare, inkluderin