Aim  The purpose of the study was to examine upper secondary students and their experiences of distance learning compared to classroom studies. Issues  • What external conditions do the students at the upper secondary school feel that there are distance learning and classroom studies in the subject of sports and health?  • How do external conditions affect the students’ opportunities to meet the knowledge required in the subject Physical education, according to the students themselves? Method  Quantitative study where the collection of data was done in the form of a web survey with only answer alternatives linked to the questions. The study involved 102 students from four different upper secondary school classes in grades 2 and 3 where the schools were located in the Stockholm region. Results  The most important result in this study, was the significant difference that the students find it more difficult to meet the requirements in Physical Education when participating in online education rather than traditional schooling. The results also pointed out that the students felt they had insufficient access to external conditions when being educated in Physical Education online compared to in school.   Conclusion  The results clearly show that students who participated in online education the spring semester of 2020 experienced that it was more difficult to meet the requirements in Physical Education than it was compared to onsite education. One explanation to this finding might be the lack of resources regarding external conditions. / Syfte Syftet med studien var att undersöka eleverna i gymnasieskolans och deras erfarenheter av distansstudier jämfört med klassrumsstudier. Frågeställningar  • Vilka yttre förutsättningar upplevde eleverna på gymnasieskolan att det fanns med distansstudier och klassrumsstudier i ämnet idrott och hälsa? • Hur upplevde eleverna på gymnasieskolan att de yttre förutsättningarna påverkade för att uppnå målen i idrott och hälsa?  Metod Kvantitativ studie där insamlingen av data gjordes i form av en webbenkät med enbart svarsalternativ kopplade till frågorna. I studien deltog 102 elever från fyra olika gymnasieklasser i årskurs 2 och 3 där skolorna var belägna inom Stockholmsregionen.  Resultat  Det viktigaste resultatet studien visade var att det fanns en signifikant skillnad för hur eleverna upplevde att det var att uppnå målen i idrott och hälsa på distans kontra studier i skolan. Resultaten belyste också att eleverna upplevde att de hade sämre tillgång till yttre förutsättningar vid distansstudier kontra studier i skolan idrott och hälsa. Slutsats Resultaten visade tydligt att elever som läste på distans under våren 2020 upplevde att det var svårare att uppnå målen i idrott och hälsa än med studier på plats i skolan och de bristande tillgångarna till yttre förutsättningar kunde vara en förklaring till detta.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt. - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa? - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal? Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys. Resultat Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna. Slutsats Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla. / Aim The purpose of this study is to investigate how PE-teachers in high school reason about their work with body ideals in teaching. The study is of a qualitative type and has a curriculum theoretical starting point. - How do PE-teachers work with body ideals? - What challenges do PE-teachers consider with the work with body ideals? Method Five semi-structured interviews were conducted with PE-teachers at high schools in Stockholm County. The interviews analyzed by theoretically thematic analysis. Results The interviews presented that the teaching of body ideals was mainly characterized by discussions in small or larger groups and the students were examined through either oral discussions or written reflection tasks. The biggest challenges for the teachers was that the subject could be sensitive to talking about and it was difficult to know exactly what should be taught regarding body ideals because the concept of body ideal was difficult to define for the teachers. Conclusions The lessons was characterized by discussions and it can be difficult for the teachers to know what the teaching should contain.

The purpose of this qualitative study was to examine the developmental process of pedagogical content knowledge (PCK) among experienced science teachers. Since teaching is a "learned profession" (Shulman, 1987) centered on a unique set of knowledge, PCK becomes a critical avenue to investigating the roots of effective teaching. Research suggests that PCK develops and grows through classroom practice (Lederman, Gess-Newsome, & Latz, 1994; van Driel, Verloop, & de Vos, 1998; van Driel, De Jong, & Verloop, 2002). In addition, teacher efficacy has been argued to be an "affective affiliate" of PCK (Park, 2007) indicating an association between empowered teachers and knowledge growth. Therefore, this study examined the role of teacher efficacy in sustaining PCK growth among experienced teachers to better comprehend the mechanism of action of classroom teaching experience. This collective case study involved three experienced high school science teachers who have been teaching for at least eight years. Data collection involved the use of classroom observations coupled with teacher interviews. In addition, instruments used in data collection included the use of the CoRe/PaPeRs (Content Representation/Pedagogical and Professional Experience Repertoires) template for validating PCK episodes (Loughran, Mulhall, & Berry, 2004; Loughran, Berry, & Mulhall, 2006) as well as the Science Teaching Efficacy Belief Instrument (STEBI) that was used to evaluate efficacy levels. Data analysis indicated teacher efficacy plays a pivotal role in developing PCK through a system of validation and evaluation of the teacher's cognitive belief structure. Furthermore, it was determined that as teachers gain classroom teaching experience, their sustained PCK growth is the result of increasing their knowledge of student understanding. / text

Conflicts are the main category of manage. Every day we’re solving problems and sometimes just trying to avoid them. The main thing, that all of us perceive conflict like a negative phenomenon. There are some cases when conflict can get some good wind for the organization, like object’s and organization politic changing. To solve the conflict we use some of our known solution strategies. But sometimes they just can get the things worthier that they are. Teachers clash with conflict the same as members of other occupation. But they need to be respectable in school where they working. Everyday they contact with other teachers, pupils and children’s parents. In all that contacts they are expecting judges, jealousy, and competition. The purpose of our work was - to find the main reasons why the conflicts arise between colleagues, between teachers and principal and with pupils. Also analyze conflicts solution strategies and how pedagogue can aim their knowledge’s about problems solution of course if they had them. Did they take part in conflicts solution teaching programs and it was very important to us to know if that study was productive. The main hypothesis was formed on the background of performed research, that essential conflicts solution is limited by conflicts solution strategies ignoranc.

After Lithuania has become a member of European Union higher reguirements are raised to it. The main priority of the family and educational institutes is to help a young person to develop the folloving social skills: self – cognition, self-esteem, communicative skills, ability to make a decision, solve a conflict, ability to control the emotions, overcome the stress, critical and creative thinking. The most important about educational institute is to focus the educational process on a child, his most important needs ( self – realization, status need, safety ) satisfaction. The aim of this work is to analyse what is the level of educational institution influence on pupils learning motivation emotional correspondence and social – psychological adjustment. These are the goald of the word: To summarize methodological, psychological, pedagogical adjustment; to state the emotional correlation of the learning motivation; to find out the cognitive activity, motivation attaining, suspense, rage influence on learning motivation process according to the age groups and sex; describe the social- psychological adaptacion and maladjustment peculiarities and factors, to state the vital correlation links. The methods used: guestionnaire, guality and guantity, statistic analysis. The size of the investigation: 167 pupils of the 6- 10 grades and 6 – 10 grades 86 boys. The investigation was performed in Gasciunu and Gatauciu basic school ( Joniskis region). The results of... [to full text]

Thesis (Ph. D.)--Brigham Young University. Dept. of Instructional Psychology and Technology, 2008. / Includes bibliographical references (p. 104-111).

Sammanfattning Syfte Denna studie syftar till att undersöka svenska idrottslärares inställning till styrketräning. Jag undersöker ett antal lärares inställning till styrketräning i idrottsämnet på högstadienivån och konstaterar att alla har en positiv syn men att det finns en viss skepsis mot styrketräning på gym. Det verkar som om nya idrottslärare kan behöva få information om ny forskning som påvisar att även träning på gym har positiva effekter på ungdomar om den utförs rätt. Frågeställningar • Hur ser lärarna på styrketräning på lektionerna i Idrott och hälsa på högstadiet? • Vad anser lärarna angående fördelar och nackdelar med styrketräning? • Vad är lärarnas uppfattning om Riksidrottsförbundets rekommendationer när det    gäller styrketräning för barn? • Går det att säga utifrån det som framkommer av intervjuerna att kunskap om    styrketräningens effekter saknas hos många lärare? Metod Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av sex stycken idrottslärare på högstadienivå, fyra män och två kvinnor. Intervjuerna spelades in. Jag ville helst ha lärare med flera års erfarenhet av att undervisa för barn eftersom jag ville ha lärare som hunnit reflektera över hur de ska göra med styrketräningen i skolan och som hunnit stöta på eventuella problem. Sedan handlar det också om att utvärdera resultaten i förhållande till Riksidrottsförbundets rekommendationer och den moderna forskningens syn på styrketräning för barn och ungdomar. Resultat De flesta idrottslärare är ense om att styrketräning medför mest fördelar för barnen. Både lärarna och forskningen anser att styrketräning förebygger både skador och påskyndar rehabilitering. Lärarna känner delvis till Riksidrottsförbundets rekommendationer men verkar inte ta så stort intryck av dem. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att inställningen i huvudsak är positiv men att det verkar finns en utbredd uppfattning om att gymträning bör undvikas som idrottslärarutbildningen kanske ska utmana. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

No description available.

No description available.

Författare 1/Buconjic, D. Samarbetet. Samarbete mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar inom korttidsverksamhet.  Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap. 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområde, 2021.  Bakgrund: Det är många punkter som väcker nyfikenhet med arbete kring människor. Människan har en grundläggande, medfödd kommunikationsförmåga och ett behov av att kunna kommunicera, att ge och ta emot svar. Denna uppsats kommer att fokusera på professionellas uppgifter inom korttidsverksamhet, som i detta arbete handlar om samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Denna typ av samarbete sker på en daglig basis inom kortidsverksamhetens insats och är viktig grund för en god relation mellan alla inblandande parter.    Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse kring hur professionella inom korttidsverksamheter enligt LSS (§6 &amp; §9) upplever samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Detta utifrån organisatoriska och socialpsykologiska perspektiv. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med databaserad empiri på genomförda fokusgrupps intervjuer. I studiens empiriska del har det genomförts en intervju med fyra informanter med olika yrkestitlar, varav hälften (2) arbetar som socialpedagoger med kortare yrkeserfarenhet och resterande (2) arbetar som stödassistenter med längre yrkeserfarenhet. Informanterna arbetar på olika korttidsverksamheter och var slumpmässigt i tjänst dagen då intervjun ägde rum. Resultat: Efter analys av insamlad empiri från intervjuerna sammanställdes två huvudteman och fem underteman. Första huvudtemat handlar om samarbete och kommunikation, med kompletterande undertema i resultat och analysdelen: Samarbete &amp; Kommunikation Kommunikation som hindrande faktor inom samarbete och  Kommunikation som ledande faktor inom samarbetet. Organisatoriska hinder och möjligheter Möjlighet kring kompetens  Professionaliseringsprocess och nya professioner  Vart finns hinder finns möjlighet  Studiens resultatet visar att ett samarbete mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är befintligt, men att det är i behov utav förbättring och utveckling. Brist på kunskap och kommunikationssvårigheter ansågs av informanterna som de största hindren för ett gott samarbete.  Det visade sig att evidensbaserad kunskap inom LSS saknas enligt tidigare forskning, vilket speglas i resultatet. Professionella utformar sina roller efter personliga preferenser. De viktigaste faktorerna kring samarbetet ansågs vara det socialpedagogiska arbetets struktur och ledarskap som var organisatoriska frågor. Avslutningsvis var informanterna eniga om att samarbetet mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar samt olika aktörer som är inblandade i barnets nätverk är av stor vikt.  Slutsatser: Resultaten bekräftar påståenden från tidigare forskning inom samma ämne år 1992, som förklarar bristande kommunikation och missnöje från föräldrar med bar med funktionsnedsättningar. Resultatet från denna studie kan innebära att undersökningen har kastat nytt perspektiv i kommunikationsanalys av samarbetets möjligheter eller hinder utifrån Organisationsteori och Social representations teori.   Nyckelord: Kommunikation, Professionalitet, Organisatoriska hinder och möjligheter, Kunskap, Sociala representationer, Samarbete, LSS, Kortidsverksamhet. / Author 1/Buconjic, D. The Cooperation. Coorperation between professionals and parents of children with disabilities in short-term operations. Degree project in Disability and Rehabilitation Science. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Pedagogical Work in the Disability Area, 2020.  Background: There are many subjects that evoke curiosity about working with people. The interest in man has a basic, inherent ability to communicate and a need to be able to communicate, give and receive answers. This essay focuses on the professionals' tasks in short-term operations, which in this essay focuses on the collaboration with parents of children with disabilities. This type of cooperation takes place on a daily basis within the short-term operations and is an important basis for a good relationship between all parties involved.  Aim: The aim of the study is to create an understanding of how professionals in short-term operations according to LSS (§6 &amp; §9) experience cooperation with parents of children with disabilities, from an organizational and social psychological perspective. Method: A qualitative study was conducted with empirical data on completed focus group interviews. In the empirical part of the study, an interview was conducted with four informants having different professional titles, of which half (2) worked as social educators with shorter professional experience and half (2) worked as support assistants with longer professional experience. The informants came from various short-term operations and were randomly on duty the day that the interview took place.  Results: After the analysis of collected empirical data, two main themes and five sub-themes were compiled. The first main theme is about collaboration and communication with complementary sub-themes in the results and analysis part: Cooperation &amp; Communication Communication as a barrier to cooperation Communication as a leading factor for cooperation Organizational barriers and opportunities Opportunity for competence  Professionalization process and new professions  Where there are obstacles, there is opportunity  The results show that a collaboration between professionals and parents of children with disabilities exists, but that it is in need of improvement and development. Lack of knowledge and communication difficulties were considered by the informants as the biggest obstacles to good cooperation. It turned out that evidence-based knowledge within LSS is lacking according to previous research, which is reflected in the results. Professionals design their roles according to personal preferences. The most important factors around the collaboration were considered to be the structure and leadership of the social pedagogical work, which were organizational issues. In conclusion, the informants agreed that the cooperation between professionals and parents of children with disabilities and various actors involved in the child's network is of great importance.  Conclusions: The results confirm claims from previous research on the same subject in 1992, which explain the lack of communication and dissatisfaction from parents with bar with disabilities. The results may mean that this study has thrown a new perspective in communication analysis of the collaboration's possibilities or obstacles based on Organizational Theory and Social Representation Theory. Keywords: Communication, Professionalism, Organizational barriers and opportunities, Knowledge, Social representative, Cooperation, LSS, Short-term operations