Uppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna på fyra förskoleavdelningar är uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer på fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskolläraren. De två frågor som ligger till grund för vårt arbete är: Vilket innehåll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan? Vilken uppfattning har förskollärare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan? Huvudresultatet i vårt examensarbete visar att förskollärarna använder sig av olika verktyg för att fånga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn på samlingarna vilket gör att innehållet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god språkutveckling för barnen.

Lärarens ledarskap har visat sig ha en stor betydelse för elevernas motivation i skolan. Lärare som innehar goda ledaregenskaper har visat sig vara gynnsamt för elevernas akademiska prestationer. Men hur påverkas eleverna om de upplever att läraren är dålig? Hur skiljer det sig åt om läraren, enligt eleven, är bra eller dålig? Syftet med denna undersökning är att utreda vilka läraregenskaper som svenska högstadieelever anser vara de allra viktigaste att en lärare besitter och hur läraren kan komma att påverka elevers attityder mot läraren. Studiens tre frågeställningar lyder enligt följande: Vilka läraregenskaper upplever eleverna vara de mest väsentliga att en lärare innehar samt hur resonerar de kring dessa? Hur resonerar elever gällande lärares negativa egenskaper? På vilka sätt påverkas elever av lärarens egenskaper? Metod: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av inspelade intervjuer. Urvalet bestod av sex högstadieelever i årskurs 8 respektive 9 i åldrarna 14-15 år. Av dessa var tre pojkar och tre flickor. Intervjuerna transkriberades, därefter bearbetades, tolkades, jämfördes och analyserades det insamlade empiriska materialet för att finna återkommande mönster och svar som var kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Undersökningen visade att de egenskaperna elever ansåg vara de allra viktigaste var hjälpsamhet, engagemang, förståelse och god pedagogisk skicklighet. Andra ledaregenskaper som eleverna uppskattade var rättvisa, lagom stränghet och bra humor. Eleverna var framförallt kritiska till lärare som visade låg grad av hjälpsamhet, förståelse, engagemang men även orättvisa. Konsekvenserna av lärarnas handlande har enligt eleverna en stor inverkan på dem och deras attityder gentemot läraren och ämnet. Negativa konsekvenser var stress, förlorat intresse för ämnet, tappad motivation och sämre betyg. Positiva konsekvenser var ökad motivation, intresse för ämnet och bättre motivation. Slutsats: Studiens slutsats är att läraren har en betydande roll för elevers attityder mot läraren och ämnet vars konsekvenser är ett resultat av lärarens ledarskap och sätt att lära ut. Transformellt ledarskap visade sig vara betydelsefullt för eleverna. När eleven upplever att läraren uppträder och lär ut på ett adekvat sätt och det råder en god relation mellan dem har det en betydande roll för elevens motivation och viljan att vilja lyssna, respektera och lära sig. Om elever upplever det motsatta kommer det istället ha en motsatt effekt och eleven kommer visa på attityder som präglas av förbittring, frustration och andra negativa känslor gentemot läraren. Det är viktigt att vissa negativa egenskaper som vissa lärare kan besitta åskådliggörs i lärarutbildningar som existerar runt om i landet så studenterna för möjligheten att utveckla och få ökad självinsikt gällande sitt ledarskap. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.

Studieavbrott bland studenter blir vanligare, vissa väljer att arbeta medan andra inte klarar av skolan, hur det blir för dessa elever beror mycket på dem själva. Trots detta behöver de vägledning och resurser som är till hjälp. En studie- och yrkesvägledares uppgift är att bidra med information om hur det ser ut efter gymnasiet eller hitta lösningar och tillvägagångsätt som bäst gynnar den sökande. För att vägledaren ska kunna assistera elever vid avbrott av studier behöver man vara medveten om sina prestationer och ens egen förmåga.   Denna studie baseras på studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av deras prestationer. Studien kommer att innehålla olika erfarenheter och upplevelser från studie- och yrkesvägledare som varit delaktiga i en kvalitativ intervju. Empirin undersöks ifrån Banduras Self-efficacy theory (1997) erfarenheter och upplevelser analyseras för att komma fram till slutsatser. Resultatet visar hur studie- och yrkesvägledare är säkra i sin roll och är nöjda med sina prestationer. Det visade sig även hur olika erfarenheter och arbetsuppgifter påverkade vägledarnas självförmåga.

Roten till dagens könssegregerade arbetsmarknad är att elever fortfarande gör könsstereotypa studie- och yrkesval, detta trots att det länge varit en politiskt mål att man ska jämna ut könsfördelningen på såväl utbildningar som inom olika arbetsbranscher. Därför är syftet med vår studie att undersöka vad studie- och yrkesvägledare på gymnasiet tror ligger bakom könsstereotypa studie- och yrkesval samt att få en inblick i hur de arbetar för att motverka detta. Studien ämnar att besvara frågeställningarna: “Vilka faktorer anser studie- och yrkesvägledare bidrar till att gymnasieelever gör könsstereotypa studie- och yrkesval?” samt “Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på gymnasiet för att förebygga könsstereotypa studie- och yrkesval?”. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med sex examinerade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som alla arbetar på gymnasieskolor. I analysen används de teoretiska begreppen pragmatiskt rationella beslut, handlingshorisont, habitus och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att yttre faktorer såsom föräldrar och vänner har ett stort inflytande på elevers studie- och yrkesval men menar även att inre faktorer såsom självkänsla påverkar. En viktig del i arbetet med att motverka detta menar de är att stärka eleverna så att de vågar stå på sig och välja det dem själva vill. Andra delar i arbetet består av att vidga elevernas uppfattning om vilka jobb som är tillgängliga för dem, bjuda in positiva förebilder och att ha temadagar där olika företag berättar om sina branscher.

The purpose of this study was to determine what relationships exist between the age, rank, and gender of university faculty in teacher education and their technological pedagogical content knowledge. The survey instrument used was the Survey of Teacher Educators’ Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) which is an adaptation of the Survey of Preservice Teachers’ Knowledge of Teaching and Technology developed by Schmidt. A total of 347 public Texas university teacher education faculty members participated in the study. Multiple regressions were utilized and the effect size was considered to determine the strength of the relationship between the variables. A statistical significance was found relating to the age, rank, and gender of the university teacher educator faculty member and their technological knowledge (TK). Based on the information provided for the b weights, age was found to be the best predictor of their technological knowledge (TK). The discriminant analysis identified what relationship exists between the ages of university teacher education faculty technology knowledge. The results of the discriminant analysis indicate the range 20-30 and 60+ contribute equally to teacher educators’ technological knowledge. Although no statistically significant results were determined with respect to the correlations between gender, age, and rank and technological content knowledge, technological pedagogical knowledge, and technological pedagogical content knowledge, the descriptive data does suggest that some insight maybe gained from further analysis.

Current research suggests that by actively involving students, you can increase pedagogical value of algorithm visualizations. We believe that a pedagogically successful visualization, besides actively engaging participants, also requires certain other key features. We compared several existing algorithm visualizations for the purpose of identifying features that we believe increase the pedagogical value of an algorithm visualization. To identify the most important features from this list, we conducted two experiments using a variety of the heapsort algorithm visualizations. The results of these experiments indicate that the single most important feature is the ability to control the pace of the visualization. Providing a good data set that covers all the special cases is important to help students comprehend an unfamiliar algorithm. An algorithm visualization having minimum features that focuses on the logical steps of an algorithm is sufficient for procedural understanding of the algorithm. To have better conceptual understanding, additional features (like an activity guide that makes students cover the algorithm in detail and analyze what they are doing, and pseudocode display of an algorithm) may prove to be helpful, but that is a much harder effect to detect. / Master of Science

Denna studie syftar till att med innehållsanalys som metod ta reda på vilken syn på högläsning som förekommer i professionen. Detta genom att ta reda på vad som lyfts fram i branschtidningarna om högläsning på förskolan. Vårt empiriska material grundar sig i branschtidningar publicerade på internet och som är skrivna av olika yrkespersoner inom professionen. Detta gör vi med hjälp av frågeställningar som lyder: hur framställs högläsning i debatterna? vad förknippas högläsning med? Resultatet presenterar vi genom tre innehållsliga teman: högläsning som språkutvecklande, pedagogens roll i högläsnings aktiviteterna och högläsning för demokrati som vi skapat utifrån det som framförts i artiklarna och som vi sedan analyserar med hjälp av begreppet litteracitet eftersom det är ett viktigt begrepp inom tidigare forskning om högläsning. Begreppet berörs inom flera teoretiska traditioner, men i denna studie håller vi oss till den sociokulturella teorins teoretisering. Utifrån det som framförts av debatterna får vi en förståelse för högläsnings aktiviteten som en viktig och central aktivitet för barns språkutveckling. Aktiviteten kräver noggrann förberedelser och mål för att den ska utveckla barns lärande annars kan man gå miste om den kunskap och lärande högläsningen kan bidra med. Genom högläsning och samtal om det lästa får barn en väg in i läs- och skriftspråket. Vilket innebär att barns läs- och skrivkunnighet främjas genom högläsning.

Relations are central in education and educational research. This thesis is an exploration of how generational relations are represented in an American film called Mud from 2012. In Mud, we are presented with the portrayal of the young and coming-of-age boy Ellis and his encounters with the mysterious title character. Despite the absence of formal education, the film deals with a young person’s formation and existential questions such as love and loss. Struggling with his parents’ upcoming separation, Ellis seeks refuge on an island together with a friend and meets a stranger (Mud). The young boy eventually views the man as a guide. For Herman Nohl (1933), the experience of being in relation to a guide is pivotal for one’s formation and the pedagogical relation rests upon this very experience. Hence, the aim is to shed light on the pedagogical relation and how the younger and older generations are seen to relate to each other (through the example of film). Put differently, the focus is to show how the characters in the film make use of different pedagogical postures and incline in relation to one another as well as to ‘the world’ in which they find themselves. I will argue that these bodily movements take place in various pedagogical spaces - open yet secluded ‘islands’. In highlighting how the film represents pedagogical relations, the thesis seeks to lay bare some of the ambiguities of the term. It is through problematising the idea of pedagogical relations that the thesis contributes to the field of educational theory. The thesis is divided into five main parts. In the first part I discuss the relevance of investigating the film Mud itself. The second part gives attention to the medium of film and how it can be understood. The three concepts of (pedagogical) relations, inclinations and the world are presented in the third part of the thesis. In analysing the film, I start by studying the initial scenes of the film where the younger generation is seen to relate to the older generation and the surrounding world. As the younger generation in the film travels along a river, I similarly go where the text takes me. The thesis ends with a concluding discussion and a summary.

This dissertation, a qualitative case study conducted from a constructivist perspective, focuses on the construction and implementation of strategies of emotional scaffolding by two early childhood educators in a public elementary school. This study finds that emotional scaffolding is an excellent example of a tool that could help teachers reach developmentally appropriate practices for early childhood education in an age of accountability. The primary data consist of participant observations, participant interviews and key documents. The study has two primary interests. The first aims at understanding how young children’s learning experiences are enhanced when early childhood educators integrate emotions into their decision-making and practices. The second aims at enhancing the emerging picture of what emotional scaffolding means in early childhood education contexts. My analysis highlights three major themes that contribute to these participants’ decision-making for emotional scaffolding. The first is the participants’ beliefs about their self-perceived teaching identities. The second is their deep understanding of children. The third involves their assessments and reactions to their school climates. The findings focus on four areas of divergence from the literature. First is the important role that teachers’ personal beliefs about the most pedagogically important emotion play in constructing and implementing strategies for emotional scaffolding. Second, emotional scaffolding is an important part of teachers’ mediated agency in a time of increasing accountability. Third, teachers’ capacity to balance student excitement and engagement through their emotional scaffolding is the key to establishing and maintaining children’s engagement in academic activities. Fourth is that emotional scaffolding carried out in the early childhood classroom involves emotion work, not emotional labor. The study provides several implications. The first is that our perception of the emotional scaffolding process in the early childhood education context can be expanded. The second is the importance of sufficient preservice training. The third is that a principal who respects a teacher’s decision-making and practices can help a teacher provide effective emotional scaffolding. The final and perhaps most important implication is that an awareness of self is the most important element contributing to better decision-making in creating a meaningful and engaging environment for their students. / text