Inledning Språket är en central del av människors liv som utvecklas till stor del under barndomsåren. En del barn är sena i sin språkutveckling och därav har intresset för hur förskollärare arbetar språkfrämjande med barn som har en sen språkutveckling tagit form i denna uppsats. Fokus ligger vid hur förskollärare arbetar med 3-5-åringars verbala språkutveckling. Syfte Syftet är att undersöka hur förskollärare arbetar språkfrämjande med 3-5-åringar som är sena i sin verbala språkutveckling. Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre förskollärare. De teoretiska ramar som används för undersökningen är Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultat Resultatet visar olika sätt genom vilka förskollärare arbetar med språkutveckling bland tre-till femåringar som är sena i sin språkutveckling. Olika tillfällen används under dagen i förskolan för språkutveckling, till exempel i samtal under vardagliga rutiner samt i styrda aktiviteter såsom samlingar, temainriktat arbete och högläsning. Det språkfrämjande arbetet sker ofta i mindre grupper vilket ger förutsättningar för dialog och verbal språkutveckling. Även andra faktorer kan ha betydelse för förskollärares språkfrämjande arbete som till exempel förskollärares samarbete med hemmen.

Bakgrund Undersökningen har sin grund i relevant forskning, litteratur samt styrdokument för förskolan. Fokusområdet för undersökningen berör förskollärares förhållningssätt gällande musikanvändning i förskolan. Vid sökningsprocessen observerades det att tidigare forskning som identifierades inom ämnet inte behandlade konkreta arbetssätt i samband med musik som estetisk lärprocess samt hur förskollärare kan stärkas i att vilja använda musik i förskolan. Genom intervjuer i förhållande till relevant forskning berör undersökningen det förhållningssätt förskollärare har gällande musikanvändning i förskolan samt konkretisering av arbetssätt med musikundervisning i fokus.          Syfte Syftet med studien är att synliggöra förskollärares förhållningssätt till musik i förskolan. Vi vill genom studien tydliggöra vilka lärandemål som sker vid musiksituationer i förskolan med fokus på musik som estetisk lärprocess. Metod Den metod som använts under studiens gång har varit halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med fem förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Resultat Resultatet av denna studie betonar att musikundervisning kan gynna barns lärande på ett flertal plan genom ett ämnesöverskridande förhållningssätt till musik. I resultatet lyfts förskollärarnas rekommendationer fram till pedagoger som vill arbeta med musik i förskolan genom exempelvis användandet av enkla rytmikinstrument som trummor och klaves. Samtliga förskollärare i studien betonar vikten av musik under lärsituationer i verksamheten om det finns ett tydligt syfte med undervisningssituationen. I resultatet lyfts även fram forskning och litteratur som förskollärarna förhåller sig till när de undervisar musik i förskolan. Den slutsats som resultatet framhåller är att musik är en viktig aspekt av barnens lärande i förskolans verksamhet och lärandet sker i samspel med barn och pedagoger.

Inledning I studien analyseras barnlitteratur ur ett genusperspektiv. I Läroplan för förskolan (Lpfö98rev.2016, s. 5) står det att tjejer och killar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Böcker är en stor del av förskolans verksamhet vilket också kan medföra att innehållet påverkar barns uppväxt. Det är då av betydelse att förskollärare väljer böcker medvetet för att barn ska få en bred bild att identifiera sig med. Vi vill därför med denna studie synliggöra hur genus framställs i barnlitteratur. Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån ett genusperspektiv analysera nyligen utgiven skönlitteratur för barn i åldrarna två till tre år. Metod Metoden utgår ifrån en kvalitativ analys med kvantitativa inslag där text och bild i yngre barns böcker analyserats. Urvalet består av fem barnböcker som studerats efter beprövade analysverktyg. Resultat Av resultatet framgår det att barnböckerna till största del är av stereotypiskt innehåll. Det normbrytande innehållet har fått mindre plats i böckerna. Resultatet visar också att böckerna innehåller fler manliga karaktärer än kvinnliga.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka inkluderande metoder lärare använder, på en högstadieskola, i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är:  Hur motiverar läraren omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att omotiverade elever ska känna sig inkluderade i undervisningen? Metod Studien är kvalitativ med intervjuer som metod. Öppna frågor har använts till de lärare i idrott och hälsa som valde att ställa upp i denna studie. Fem lärare i idrott och hälsa har deltagit i denna studie, alla är lärare på skolor i södra delen av Stockholmsområdet. SDT, Self Determination Theory har varit en teoretisk utgångspunkt när datainsamlingen skulle analyseras. Resultat Samtliga lärare jobbar individanpassat och jobbar med eleverna på det personliga planet. Alla lärarna värdesätter relationen till eleverna och tycker att den är viktig för att eleverna ska känna sig delaktiga och hamna i ett sammanhang på idrottslektionerna. Samtliga lärare lyfter vikten av relationen med elever för att få dem att vilja kommer till lektionerna i idrott och hälsa, och där några lärare också försöker möta eleverna där de är. Har de inte kläder så kan man vara med ändå just för att få dem att vara med på idrottslektionerna och att lyckas. Slutsats Erfarna lärare jobbar både medvetet men även omedvetet med att få alla elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa och att klara kunskapskraven. De använder just SDT som metod där de ser till elevens behov och skapar relationer med eleverna så eleverna upplever mening med lektionerna i idrott och hälsa och framförallt att få vara en del av ett sammanhang och bli sedda.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka lärares perspektiv och erfarenheter av elevfrånvaro i ämnet idrott och hälsa. Vilka är orsakerna till elevfrånvaro, och om det finns något gemensamt bland de elever som inte deltar. Studien syftar även till att ta reda på hur lärarna går till väga för att motivera de elever som deltar, men även de som uteblir från idrott och hälsa undervisningen. Frågeställningarna är följande:   Hur ser lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på elevers frånvaro?  Hur motiverar lärarna de elever som är frånvarande för att få dem delaktiga i undervisningen? Metod Vi har använt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor där lärarna fått möjlighet att besvara frågor utifrån sina erfarenheter. De har även getts chans för lärarna att svara på följdfrågor, detta för att få så bred inblick som möjligt i deras arbete. Vi har intervjuat fem lärare, på tre olika skolor. Efter intervjuerna transkriberades materialet allt eftersom för att kunna analyseras och bli ett resultat.   Resultat Resultatet visar att lärarnas erfarenheter av frånvaro varierar, främst på vilken skola vi har besökt. Lärarna på skolan med hög frånvaro förklarar att föräldrar vars inställning till idrott och hälsa ofta speglar sina barns deltagande i undervisningen. De säger även att kulturella och socioekonomiska faktorer spelar roll i vissa fall. Samtliga lärare betonar hur viktigt det är att bygga relationer till eleverna för att de ska känna sig motiverade till att delta i undervisningen. Resultaten presenteras efter 4 teman, 1.) Lärarens struktur o undervisningen 2.) Motivation 3.) Frånvaro – vems problem? 4.) Lärarens relation   Slutsats Lärare i skolor med både hög och låg grad av frånvaro är överens om att en viktig aspekt för att få eleverna motiverade är att bygga relationer mellan lärare och elev. När det finns en högre grad av förtroende mellan lärare och elev är motivationen också högre. / Abstract Aim The purpose of this study is to investigate teachers' perspectives and experiences of student absenteeism in the subject of physical education. What are the reasons for student absence and are there something in common between the students who do not participate. The study also aims at finding out how teachers are working towards motivating the students who participate, and those who either participate or do not participate in physical education. The research questions are: • How do PE teachers understand/view students' absenteeism? • How do teachers motivate students who are absent to make them participate in the classes? Method We have used a qualitative approach with semi structured interviews where teachers have had the opportunity to answer questions based on their own experiences. They have also had the opportunity to answer supplementary questions, this so that we could gain as broad insight as possible into their work. We have interviewed five teachers, in three different schools. After the interviews, the material was transcribed as well as being able to be analyzed and become the result.  Results The results show that the teacher’s opinions about the absence vary, depending on which school they work. The teachers at the school with high absenteeism explain that parent’s attitude to sport and health reflects their children's participation in the classes. They also say that cultural and socio-economic factors play a role in some of the cases. All teachers emphasize the importance of building relationships with the students to make them feel motivated to participate in the classes. The results are presented after 4 themes, 1.) The teacher's structure and teaching 2.) Motivation 3.) Absence - whose problem? 4.) The teacher's relationship Conclusions Teachers in schools with both high and lower degree of absenteeism agree that one key aspect of motivating students is to build relationships with them. When there is a higher level of trust between teacher and student the motivation is also higher.

Syftet med min studie är att få kunskap om hur grundskollärare i årskurs 1 – 3 undervisar i taluppfattning genom olika strategier i matematik. Resultat av nationella prov och sammanställningar från skolverket samt tidigare forskning visar att elever inte besitter de kunskaper som krävs för en god taluppfattning. Tidigare forskning visar att en god taluppfattning är väsentligt för elevernas utveckling i matematik och elevernas fortsatta skolgång, därför är det intressant att i denna studie få en inblick i vilka kommunikativa strategier och arbetssätt grundskollärare använder sig av i sin undervisning kring taluppfattning när det kommer till introduktion, vilka exempel och modeller som används, undervisning i helklass och frågeteknik. / <p>Matematik</p>

This thesis addresses the internationally recognised problem of transforming classroom teaching that is underpinned by transmissionist epistemologies, especially in the field of mathematics education. A constructivist-related theory of pedagogical reform was derived from the research literature in the fields of teacher cognition and conceptual change theory for the purpose of facilitating the radical reconstruction of teachers' centralist classroom roles and the development of pedagogies aimed at enhancing students' conceptual development. The thesis reports a collaborative action research study which was conducted with a teacher of high school mathematics who attempted to develop a constructivist- oriented teaching approach in his Grade 12 mathematics class.An interpretive research approach (Erickson, 1986) was employed to generate an understanding of the complex network of teacher beliefs and their constraining influence on the radical reform of the teacher's centralist pedagogy. An emergent research focus was the efficacy of the theory of pedagogical reform, especially its underpinning constructivist theory which shaped my discourse with the teacher during the collaborative phase of the study. Data were obtained from classroom participant- observations, teacher and student interviews, the teacher's report on the study, and an application of the repertory grid technique that was designed to investigate the teacher's implicit pedagogical beliefs.The major pedagogical reforms that resulted from the collaborative phase of the study included (1) the teacher's adoption of the role of teacher as learner; and (2) the refinement, rather than radical reform, of his centralist classroom role of teacher as informer. Although the reforms provided enriched opportunities for the development of students' algorithmic abilities, they largely failed to enhance students' mathematical ++ / conceptual development.Interpretive analyses were conducted from multiple constructivist-related perspectives (radical constructivism, social constructivism, critical constructivism) in order to generate a better understanding of the narrow scope of the pedagogical reforms. These analyses revealed (1) that rationalist preconceptions of mathematics and mathematical cognition underpinned important aspects of both the theory of pedagogical reform and the teacher's refined centralist classroom role of teacher as interactive informer, and (2) that the teacher's technical rationality, which was buttressed by personally constraining beliefs, maintained the ascendency of his technical curriculum interests and sustained his centalist classroom role of teacher as controller.The results of this thesis suggest strongly, therefore: (1) that pedagogical reforms which are based largely on a cognitivist theory of constructivism are susceptible to being subsumed by a powerful technical-rationalist ideology, and (2) that the hegemonic nature of this ideology is capable of disempowering reform-minded teachers from realising the practical viability of their constructivist-related ideals.The thesis recommends that future constructivist-related pedagogical reform in high school mathematics be based on a critical constructivist perspective which focuses attention on the curriculum interests that govern teaching and learning activities. In particular, it is recommended that reform-minded teachers establish a Critical classroom discourse which aims to attain a balanced rationality by making visible and subject to critical examination the hidden frames of reference that constitute the prevailing rationality of the traditional mathematics classroom.

Motivated by the need to provide users with more control and influence over their elearning activities composition yet maintain educational integrity, the pedagogical dependency-based approach for the workflow-enabled elearning system is the core of this dissertation. A solution for keeping workflow as a backbone system for delivery and managing elearning activities and still be able to provide flexible personalized composition has been proposed. The solution is based on separating the personalized composition aspect from the workflow-enabled elearning system. In other words, the AFlex-eL is proposed as a hybrid system where a separate generic component handling the personalized composition is integrated to Flex-eL, a workflow-enabled elearning system. The approach is based on the pedagogical dependencies, which are the constraints that govern how the learning activities should be logical sequenced, and how these activities should be selected and logically sequenced to compose elearning activities. A key feature and strength of the approach is to use the power of pedagogical dependencies to ensure educational integrity is preserved, while still being able to provide flexible learning for each individual. Also addressed are a number of related aspects of the framework including pedagogical dependencies modelling, specification, validation, flexible elearning activities composition, and deployment strategies.

Teachers today are required to develop flexible teaching models based on their perceptions, applications, and combinations of various emerging technology resources. This study aimed to identify core teaching patterns of two E-mentors with different TPCK level and to explore the characteristics of their teaching journey in an online English Teaching environment. Through the constant comparative analysis of various data collected, the researcher explored English E-mentors¡¦ teaching patterns of their online English teaching process and identified core categories that depicted two English e-mentors online teaching journey. Last, the researcher summarized the results and brought up related suggestions. ¡@The conclusions of this study were: 1.In this study, researcher combines the concept of time line with E-mentors¡¦ teaching patterns, and it would be marked by three stages- early, middle, and final. In the early stage, E-mentors use the content of online learning platform as their main teaching materials. Besides using the content of the online learning platform, E-mentors also add multiple teaching methods and self-made teaching materials in the middle stage. In the final stage, E-mentors turned to guidance teaching approach to match students¡¦ learning problems. 2.The eight core concepts of both E-mentors¡¦ teaching were the e-learning system resources, Skype, extra resources, learning experiences, technological skills, environmental constructions, and attributions of responsibility belongs to eight core concepts what E-mentors used during the teaching patterns. 3.The E-mentors¡¦ teaching beliefs, experiences, and students¡¦ learning situation were factors which informed the eight core concepts and characters. 4.The materials and approaches E-mentors utilized during the teaching patterns were divided into virtual type and non-virtual type. 5.Two E-mentors technological knowledge, pedagogical knowledge, and content knowledge reflected formed complex interplay during their teaching process. 6.Applications of teaching resources, the inheritance of learning skills, and transmitting teaching affection contributed to the two E- Mentors¡¦ portraits of their online teaching journey. According to the findings, the researcher provided both investigative and practical suggestions and recommendations for further investigations.

The research aims to investigate Pedagogical Content Knowledge (PCK) of a junior high school Chinese teacher, and to analyze its content, sources of construct, reasoning and action, and its instructional presentation. This research adopted case study that targeted an experienced Chinese teacher (Pseudonym: Miss Huang). The researcher, a main research instrument, entered Miss Huang¡¦s teaching field to collect data for one semester by means of classroom observation, formal and informal interviews and documents, expecting the research findings can be used as reference of Chinese-related curriculum of Teachers Training Institute. The results indicated as follows. First of all, the content of Miss Huang¡¦s PCK, based on teaching belief, and integrates the knowledge of subject matter, of teaching, understanding to the learners and the grasp of context. Miss Huang continuously expanded her content and her PCK presents three characteristics: (1) Teacher¡¦s belief and attitude toward subject affect the development of PCK (2) Teacher adopts appropriate ways to solve students¡¦ problems by realizing their difficulties in learning (3) Teacher¡¦s cognition to context influences the presentation of PCK. Secondly, there are three sources of constructing Miss Huang¡¦s PCK. (1) The practical teaching experience is the most important source of PCK. The novice¡¦s teaching experience plays an important role in learning teaching. (2) With the accumulation of the teaching experience, the source of constructing PCK becomes diversified. (3) The practical teaching and learning experience complement each other. Miss Huang¡¦s reasoning and action is divided into three stages: pre-teaching, in-teaching, after-teaching. The pre-teaching preparation is based on the previous teaching experience, and derives new thought from prior experience. The in-teaching presentation is diversified, and the interpretation is the most common way of presentation. The after-teaching evaluation still adopts paper-and-pencil test, together with other ways of evaluation, such as reports, learning sheets, and activities.