I min studie har jag att undersökt barnets perspektiv av sin skolgård. Det är viktigt att ta vara på barnens upplevelser och deras perspektiv samt att lyssna på vad de har att säga. Jag vill ta reda på deras upplevelser med hjälp av olika områden och kategorier som finns på skolgården. De olika kategorierna är fulaste/finaste, roligaste/tråkigaste och lugnaste/stökigaste platsen på skolgården. Mitt syfte är att undersöka barnets perspektiv av skolgården och hur olika platser påverkar deras känslostämningar. De frågeställningar som jag vill ha svar på behandlar hur eleverna känner på de olika platserna. Jag vill också få fram hur barnen vill utveckla sin skolgård samt vad de leker när är på de olika platserna. Metoden som studien använder sig av är en form av intervju. För att få fram barnets upplevelser har jag använt mig av samtalspromenader med barn från årskurs 3. Denna form av intervju går till så att de får filma en plats som de beskriver utifrån olika frågeställningar. Resultatet av studien visar på att barnen tycker det är roligast att spela fotboll och leka olika lekar. Det tråkigaste är att de gärna hade velat ha fler ytor och nya lekställningar. De finaste platserna brukar ofta vara där det finns mycket natur. Den fulaste är på de platser där det börjat rosta och gå sönder. De lugnaste platserna brukar vara där det inte är så mycket folk som t.ex. i buskar och på olika stenar. De stökigaste platserna brukar vara på fotbollsplanen för där är det mycket bråk om regler och vem som ska ha planen. Utevistelsen har visat sig påverka elevernas känslor både positivt och negativt. Av resultatet att döma ovan så kan man se att naturen har en positiv effekt hos barnen när de får vara ute bland vackra blommor och träd. De avvänder sig av naturen genom olika former av lekar och utnyttjar det material som finns för att skapa olika aktiviteter.

Vad finns  det  för  strategier  att  ta  till  för  att  hjälpa  elever  med  matematiksvårigheter? Matematiksvårigheter finns det flera varianter av och de är vanligt förekommande hos elever. Det är därför viktigt att det finns olika strategier och verktyg för att hjälpa varje elev utifrån dess egen förmåga. Syftet med denna studie är att få en inblick i forskning om strategier för inlärning anpassade till elever med matematiksvårigheter. Denna studie avser att sammanställa och presentera vetenskapliga artiklar som är interventionsstudier och som handlar om vilka strategier som gynnar elever med matematiksvårigheter och förbättrar deras prestationer inom matematik. Vår kunskapsöversikt bygger på nio artiklar publicerade mellan 2010 och 2017 som vi funnit genom att söka i databaserna PRIMO och Eric ProQuest. Vi genomförde kunskapsöversikten utifrån följande steg: identifiera intresseområde och definiera sökord, bestämma kriterier för vilka studier som ska väljas, utföra sökning i lämpliga databaser, välja relevanta artiklar och läsa sammanfattningar och läsa artiklarna och göra en kvalitetsvärdering. Studierna i kunskapsöversikten visade att det fungerar väl när pedagogen använder sig av tydlig strategisk instruktion med faser i undervisningen. Pedagogen bör också introducera eleverna till att använda visuella och konkreta hjälpmedel, uppmärksamma sammanhang mellan det vardagliga språket och matematikens språk samt använda matematikberättelser för att skapa koppling till elevernas vardag.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:24:00Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2008-02-29Bitstream added on 2014-06-13T19:51:04Z : No. of bitstreams: 1 rossi_lr_me_bauru.pdf: 747104 bytes, checksum: 7ee025a8915725b2392212fdab1718c6 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / O TDAH constitui um dos mais importantes transtornos do desenvolvimento dentre os problemas que afetam as crianças em suas relações com seu meio familiar, escolar e social. O objetivo deste trabalho foi analisar a eficácia de um programa interventivo pedagógico-comportamental sobre TDAH para professores, a partir da avaliação da definição e identificação de sintomas do transtorno e, ainda, da indicação de alunos como possíveis portadores do mesmo. Analisou-se, também, o desempenho cognitivo e escolar dos alunos indicados. Para verificar os objetivos propostos dois estudos foram conduzidos sendo que o primeiro verificou o nível de informação dos professores sobre TDAH e o índice de indicações e, o segundo, analisou os efeitos do programa de intervenção e descreveu o desempenho escolar e intelectual dos alunos indicados. Participaram do primeiro estudo, 39 professores e do segundo, 15 deles, 84 pais e 86 alunos, de duas escolas municipais, de uma cidade de porte pequeno, do interior paulista. Para avaliar os conhecimentos sobre TDAH dos professores três instrumentos foram elaborados para este estudo: Inventário para Identificação de Sintomas de TDAH, Protocolo para definição de TDAH e indicação dos alunos com o transtorno e o Protocolo para Hipótese Diagnóstica de TDAH – versão para professores e para pais. Para avaliar o desempenho escolar das crianças foi utilizado o Teste de Desempenho Escolar (TDE) e para avaliar o desempenho intelectual foi utilizado as Matrizes Progressivas Coloridas de Raven – Escala Especial. Os resultados do Estudo 1 revelaram que 75% dos professores acertaram menos que 70% do conteúdo avaliado, assim como, não sabem definir TDAH. Mostraram, também, que 55% dos professores da Escola 1, mais experientes, acertaram mais de 71% das questões propostas... / ADHD is one of the most important behavioral disorders among problems that affect children in their relationship with family, school and social environment. This study aimed at analyzing the efficacy of an interventive pedagogical-behavioral program on ADHD for teachers, based on the evaluation of definition and identification of symptoms of such disorder, as well as of the indication of students who were possible carriers of ADHD. The study also analyzed such sudents’ cognitive and school performance. In order to check the aims proposed two studies were conducted. The first study verified the level of information of the teachers about ADHD and the percentage of students indicated as ADHD carriers, whereas the second study analyzed the effects of the intervention program as well as described school and intellectual performance of the students indicated. The first research involved 39 teachers and the second one involved 15, 84 parents and 86 students from two municipal schools of a small city in the countryside of São Paulo state. Three instruments were used in order to evaluate teachers’ knowledge about ADHD: Inventory for the Identification of ADHD Symptoms, Protocol for the Definition of ADHD and the Indication of Students Carriers of ADHD, and Protocol for the ADHD Diagnosis Hypothesis – versions for parents and for teachers. In order to evaluate students’ school performance, Academic Performance Index (API) was employed, and in order to evaluate their intelectual performance, Raven Colored Progressive Matrices Test-Special Scale was used. The results of the first research showed that 75% of the teachers got right answers in less than 70% of the content evaluated; they also do not know how to define ADHD. Results also showed that 55% of the teachers from School 1, more experienced, got right answers for more than... (Complete abstract click electronic access below)

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hur historielärare på mellanstadiet beskriver sin undervisning utifrån de didaktiska perspektiven med fokus på vem. Frågan är relevant med tanke på att innehållet i aktuell läroplan och förekommande läromedel inte tar hänsyn till de mångkulturella elevgrupper som representeras på många svenska grundskolor i dagens samhälle. Tidigare forskning tyder på att läroplanens ambitioner kan uppfattas motsägelsefulla. All undervisning ska nämligen anpassas efter varje elevs individuella förkunskaper, bakgrunder och behov. Samtidigt har det centrala innehållet i historieämnet ett starkt svenskt och nordiskt perspektiv, trots att många elever i dagens skolor har sina bakgrunder och kulturella tillhörigheter i en icke svensk tradition. Resultatet visar att lärare vid planering och genomförande inte tar hänsyn till elevernas etniska bakgrunder. I vem-perspektivet belyses de inlärningssvårigheter eleverna har och de anpassningar som behövs för att möta dessa. Den slutsats som kan dras av detta är att det finns ett behov av att lyfta frågan om syftet med historieundervisning och belysa vikten av ett väl utvecklat historiemedvetande. För att på detta sätt stärka elevernas identitetsskapande processer vilket gynnar deras framtida utveckling till individer som känner delaktighet i, gemenskap med och ansvar för det samhälle de förväntas vara verksamma i. / <p>SO</p>

Bakgrund Denna uppsats bygger på en undersökning kring hur elever i årskurs två och tre ser på sinmöjlighet att påverka skolarbetet. Studien handlar också om elevernas kunskaper ombegreppet demokrati och elevinflytande. Tholander (2005, s.7) redogör för att demokrati harvarit en central del i undervisningen sedan en lång tid tillbaka. Eleverna ska få möjlighet attlära sig om demokrati via praktiska övningar där eleverna övar på att samtala med varandra.Med utgångspunkt ifrån egna erfarenheter utifrån den verksamhetsförlagda utbildningen harelevinflytandet enligt mig inte tydliggjorts tillräckligt noggrant för eleverna i de yngreåldrarna. Därför vill jag nu ta reda på hur eleverna ser på sin möjlighet att påverka i ämnetsvenska. Syfte Syftet är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på sin delaktighet och sitt inflytandei ämnet svenska. Metod Metoden som har använts i undersökningen är kvantitativ via en enkät med 31 enkätfrågor.Valet av enkät som metod gjordes för att jag ville få in en större mängd insamlad data frånelever i årskurs två och tre. Resultat Resultatet i min undersökning visade att majoriteten (72,3%) av eleverna inte visste vadbegreppet elevinflytande betyder. Flertal elever redogör för att de vill vara delaktiga iskolarbetet men att de inte får möjligheten speciellt ofta. Majoriteten menar att de har elevrådoch klassråd på sin skola. Ett fåtal elever valde att skriva när de får vara med och varadelaktiga i ämnet svenska. Eleverna redogör för att de får vara delaktiga vid tillfällen somröstning om vilken bok klassen ska läsa, om de ska skriva på dator eller för hand samt vad deska skriva för slags text.

Examensarbetet syftar till att undersöka vad konflikter i förskola och skola vanligen handlar om. Syftet är vidare att jämföra hur pedagoger i förskola respektive skola bemöter barns konflikter och de känslor som uppkommer. Undersökningen är baserad på intervjuer och observationer där informationen som framkommit har kopplats samman med tidigare forskning och teorier. Urvalsgruppen består av två pedagoger från förskolan samt två pedagoger från skolan, år 4. Det framkommer i resultatet att pedagogerna i både förskola och skola sällan är närvarande vid konflikter. Intervjuer och observationer visar att det ofta handlar om intressekonflikter där barnen hanterar dessa destruktivt. Samtliga pedagoger har en vision om hur de vill hantera barns konflikter och känslor. Men det har visats sig genom observationerna att det inte alltid är tillräckligt, då de destruktiva konflikterna tenderar att återkomma i verksamheterna.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför ett specifikt antal lärare arbetar med pulsträning för ökad inlärning bland skolelever. • Hur motiverar lärarna valet av att tillämpa pulsträning i skolan? • Hur ser upplägg av lektioner ut gällande pulsträning kopplat till inlärning? • Hur utvärderas interventioner vad gäller pulsträning kopplat till inlärning? Metod Arbetets frågeställningar är angripna utifrån en kvalitativ ansats där fem lärare intervjuades för att få reda på hur och varför de arbetar med pulsträning i skolan. Samtliga lärare är specifikt utvalda utifrån en ändamålsenlig urvalsgrupp. Intervjuerna var semistrukturerade där samtalen utgick från en intervjuguide med specifika teman som berörde ämnet. Resultat Studien visar att lärarnas huvudsyfte med att tillämpa pulsträning i skolan är att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hos skolans elever. Det finnas skillnader mellan lärarna vad gäller exempelvis lektionsinnehåll, ekonomiska bidrag till arbetet och hur stor plats pulsträning har på de skolor respektive lärare arbetar på. Samtidigt finns stora likheter i arbetet. Samtliga lärare menar att stöd från skolledningen är viktigt för ett lyckat arbete och förklarar vikten av att göra pulsträning obligatorisk på skolan och inlagt på elevernas scheman. För tillfället utvärderar lärarna i studien arbetet utifrån egna upplevelser, men tre av fem lärare har målsättningar att utvärdera arbetet med hjälp av meritvärden, nationella prov och betyg. Slutsats Anledningarna till att lärarna i studien valt att tillämpa pulsträning i respektive skola har visat sig vara att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hos skoleleverna. Lärarna tar upp att ökad mängd fysisk aktivitet är bra för elevernas hälsa men det verkar samtidigt inte vara en anledning som övertygar skolledningen att starta upp pulsträning i skolan. Lärarna i studien har en målsättning att arbeta med pulsträning utifrån vad forskning visat ha störst effekt på ökad inlärning, men att detta inte är en självklar möjlighet då förutsättningarna mellan lärarna skiljer sig. Studien har endast studerat fem specifikt utvalda lärare och kan därför inte generalisera arbetet i allmänhet. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på vilka följder som kan uppstå när föräldrar engagerar sig i barnets matematiklärande. Det finns ett problem med att föräldrar känner en stor osäkerhet i att engagera sig i matematikämnet. Däremot har föräldrar ett speciellt inflytande i sitt barns prestationer i ämnet. Kunskapsöversikten innehåll kommer också lyfta en fördjupning om föräldraengagemang och vad föräldrar känner kring sitt deltagande i matematiken. Översikten har tagit grund i Nilholms bok SMART - ett sätt att genomföra forskningsöversikter där vi tagit inspiration av hans metod SMART, Systematic Mapping and analysis of research. Resultatet visar att föräldrars engagemang i matematiken spelar en avgörande roll, både ur en positiv och negativ aspekt. Resultatet av studierna i denna kartläggning visar att den tid föräldrar lägger på att hjälpa sina barn spelar en avgörande faktor. I allmänhet utifrån kartläggningens resultat är föräldraengagemang positivt även om resultatet visar att kvalitet i engagemanget är viktigare än kvantitet för att visa på ökade prestationer.

Inledning En kommun i södra Sverige har investerat i ett utvecklingsarbete som heter Levande läsning för att stärka bland annat förskollärares roll i barns språkutveckling under boksamtal. Förskollärares medvetna förhållningssätt i boksamtal leder till att barns språk utvecklas i sociala samspel med andra samt att barns nyfikenhet och intresse för böcker uppmuntras. Syfte Utifrån en kommuns satsning på ett utvecklingsarbete som heter Levande läsning är studiens syfte att undersöka förskollärares uppfattningar om barns språkutveckling genom boksamtal. Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som metod. Genom de semistrukturerade intervjuerna lyfts förskollärares uppfattningar fram om barns språkutveckling genom utvecklingsarbetet Levande läsning. Insamlingen av data har utförts på tre olika enheter med sex olika förskollärare. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Resultat Resultatet visar att alla respondenter som deltog i vår studie ansåg att barns språkutveckling har ökat sedan de startade med utvecklingsarbetet Levande läsning. Förskollärarna läser mer frekvent för barnen och de reflekterar mer över sin egen roll i boksamtalet. Genom den kontinuerliga läsningen och det sociala samspelet kring boken i form av boksamtal har barnen fått ett bredare språk med nya ord och begrepp. Barnen visar ett större engagemang i bokläsningen och bokintresset har ökat nu när förskollärarna är mer aktiva i boksamtalen.

Föreliggande studie undersöker hur ett urval av historieläroböcker för årskurs 7-9 inom den svenska grundskolan behandlar fenomenet slaveri från förhistoria till nutid. Syftet med studien är att analysera hur slaveri och slavhandel beskrivs och förklaras i ett urval svenska historieläroböcker avsedda för grundskolans senare del, och vilka former av historiebruk som kan utläsas ur dessa beskrivningar och förklaringar. Fokus ligger på fyra aspekter: hur förklaras slaveriets uppkomst, dess vidmakthållande, dess konsekvenser för individ och samhälle, samt slaveriets upphörande. Den tillämpade metoden är läromedelsanalys från ett funktionellt perspektiv med historiedidaktisk ansats, och med fokus på historiebruk efter en typologi framtagen av historieprofessorn Klas-Göran Karlsson. Resultatet visar att tre av de fyra undersökta läroboksserierna inte gör några ansatser till att försöka förklara hur slaveriet som fenomen kan ha uppstått. Vidmakthållandet och konsekvenserna av slaveriet förklaras ur ekonomiska- och nyttoperspektiv med få andra perspektiv representerade. Slaveriets upphörande förklaras genom legislativa beslut på ett sätt som begränsar möjligheten till diskussion av nutida relaterade fenomen som trafficking, skuldslaveri och sexslaveri. Resultatet påvisar även ett övergripande eurocentriskt narrativ i de undersökta läroboksserierna.