According to Li¡¦s (1992) study, the majority of high school students in Taiwan consider English writing their most taxing subject. After ten years, it seems still a difficult task for most of them, which is shown by the results from CEEC in 2001¡Xthe percentage of examinees who have scored higher than 12 points in writing is below 8%. This undesirable fact causes trouble and frustration not only to students but also to teachers. After a literature review of three dimensions¡Xresearch on English composition, empirical studies in Taiwan, and English teachers¡¦ beliefs and their pedagogical practices, the researcher adopted a qualitative methodology to do the research. The methodology is composed of an interview and a questionnaire. In this study, it is concluded that writing teachers¡¦ prior learning experiences had an influence on their current teaching practices. What¡¦s more, as for the explanation of why writing instructors have adopted these different methods, there are many possible reasons to give, such as time limit, students¡¦ numbers or a test-oriented trend in education. Teachers¡¦ beliefs and practices may also differ significantly due to their students¡¦ different backgrounds and needs. Moreover, the difficulties that teachers face are indeed serious problems the authorities concerned have to fix and some relevant suggestions should be proposed. Last but not least, the results of this study have shown some of teachers¡¦ beliefs about their writing instruction, including the opinions on principles of compiling writing materials and the teaching points they stress. Therefore, the relevant authorities and other researchers can refer to these results in this study when they implement language education reforms or conduct related studies. It is hoped that such a study would help people have a thorough comprehension of senior high school writing instructors¡¦ beliefs and draw much more attention to the importance of their needs, and difficulties.

Inledning Detta arbete handlar om hur pedagoger arbetar med anknytning i förskolan, i barngrupper, men också hur de arbetar med det enskilda barnet. Utifrån teorier av Bowlby, Ainsworth samt Stern gällande anknytning och omsorg mellan omvårdnadspersoner och barn, vill jag undersöka anknytning i förskolan. Det är anknytningsteorin som är den primära teorin för denna studie. Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar med trygghet och anknytning i barngruppen för att alla barn ska känna sig trygga. Utifrån dessa frågeställningar vill jag undersöka problemområdet. Hur beskriver pedagoger goda anknytningsmönster för att få en trygg barngrupp? Hur beskriver pedagoger att de bemöter barn för att de ska känna sig trygga? Vad beskriver pedagoger att de gör för att utveckla en anknytningsroll mellan barn ochpedagoger? Metod Metoderna som användes var intervju och fokusgruppsintervju som är en del av den kvalitativa metoden. Undersökningarna gjordes i två olika kommuner i olika delar av Sverige. Resultat Resultatet visar på att pedagoger är väldigt medvetna om vad som krävs för att ett barn ska känna trygghet i barngruppen, men även enskilt. Pedagogerna i denna studie har goda kunskaper om anknytningsteorin och arbetar dagligen med anknytning och utgår alltid från barns behov.

No description available.

Inledning: Förskolan har ett uppdrag att stödja barns språk, tanke och kunskapsutveckling. Pedagoger bör tillämpa olika språkliga verktyg för att utmana barn i deras språkutveckling. Dessa verktyg kan exempelvis vara högläsning (Bjar & Liberg 2010 s. 17). Vi har undersökt vilken syn pedagoger har på högläsning i förskolan i språkutvecklande syfte. Detta för att vi vill få ytterligare kunskap om hur högläsning påverkar barns språkutveckling för att vi i framtiden ska kunna arbeta språkutvecklande med högläsning som verktyg. Barn utvecklar inte enbart sitt språk vid högläsning. De får möjlighet att utveckla sin identitet, lära känna sig själva samt få empati och förståelse för andra barn och vuxna. Detta enligt Heimer (2016, ss.16–17). Syfte: Syftet är att undersöka vilken syn pedagoger har på högläsning i språkutvecklande syfte i förskolan. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer som metod inriktat mot pedagoger då vi ansåg att vi skulle få ett mångsidigt resultat gentemot vårt syfte. Resultat: I resultatet som vi har fått fram framgår det att pedagoger ser högläsning som ett positivt verktyg, samt att deras syfte med högläsning framförallt handlar om att utveckla barns språk. I resultatet framgår det även att barn ska vara delaktiga i högläsningen genom att få diskutera bokens innehåll där både barnet samt pedagogerna ställer frågor till varandra om texten. Enligt pedagogerna finns det olika aspekter som främjar barns språkutveckling vidhögläsning, exempelvis tonläget, vilken bok som läses, samt hur miljön är utformad.

Denna studie handlar om elevers motivation och föräldrars engagemang när det kommer till läxläsning i matematik. Syftet med uppsatsen är att förstå vilket stöd elever i tidigare skolår upplever sig få från föräldrar vid matematikläxor och i vilken mån detta verkar forma elevens motivation till matematikläxan. Studien grundar sig på elevintervjuer där frågorna syftar till att upptäcka vad som ligger till grund för elevers motivation vid läxläsning i matematik samt hur föräldraengagemanget bidrar till att skapa möjligheter för motivation. Totalt har 39 stycken elever från två olika skolor deltagit och deras utsagor har analyserats enligt SDT, Self Determination Theory, en teori som ligger till grund för arbetet. Resultaten indikerar att majoriteten av eleverna motiveras av extrinsikal styrning som till exempelvis föräldrars förväntningar, tillsägelser eller belöning. Det är få elever som visar tecken på intrinsikal motivation där de gör läxan för att de anser att uppgiften i sig motiverar dem. Eleverna berättar i sina utsagor att föräldrarna mestadels finns tillgängliga, antingen genom att stötta dem vid behov eller genom en form av kontrollerande och övervakande engagemang. Trots extrinsikal styrning har resultatet visat att eleverna inte alltid uppfattarföräldraengagemanget som bidrag till bättre förståelse.

Inledning: I vår studie har vi valt att fokusera på förskollärarnas syn på begreppet undervisning. Förskolan är nu en egen skolform, vilket medför att undervisning även skall bedrivas i förskolan. Lärandet har fått en större roll i förskolans verksamhet vilket syns i strävansmålen. Förskollärarna känner en osäkerhet kring hur undervisning i förskolan kan se ut. Leken har alltid haft en central plats när det gäller lärande i förskolan. Förskollärarna är nu oroliga för att förskolan skall bli skolifierad och leken inte får så stort utrymme. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning av begreppet undervisning, samt hur det påverkar den pedagogiska planeringen och den praktiska undervisningen. Metod: Studien är kvalitativ. Intervju användes som metod. Åtta förskollärare från två olika förskolor intervjuades i studien. Resultat: Förskollärarna uttrycker att de inte är bekväm med begreppet undervisning och förknippar det med skolan. I studien framkommer att det inte förts någon diskussion på förskolorna kring begreppet undervisning vilket förskollärarna saknat. Det framgår att förskollärarna är medvetna om att det är dem som har ansvaret för planeringen och att den genomförs i verksamheten. Planeringen utgår från barnens intresse och behov som förskollärarna kopplar samman med läroplansmålen. Utöver de planerade aktiviteterna ser förskollärarna de spontanaktiviteterna och rutinsituationer som ytterligare tillfällen att stötta barnens lärande. Betydelsen av att förskolläraren är närvarande och samspelar med barnen för att kunna se och ta tillvara på möjligheterna till lärande som erbjuds poängteras.

Denna studie undersöker hur lärare ser på algebraundervisningen i årskurs 4-6 och vilka tankar och beliefs de har om algebra och matematik. Fyra matematiklärare som undervisar i matematik har intervjuats. Intervjuerna har analyserats utifrån teorier om hur beliefs står i relation till praktik. Resultaten indikerar att det verkar finnas en koppling mellan de idéer som fanns under lärarutbildningen och de beliefs som lärarna har idag. / <p>Matematik</p>

Dagens samhälle är ett informationssamhälle där informations- och kommunikationsteknologi (IKT) används oftare. Det är av vikt att integrera IKT-användandet hos elever i tidig ålder. Denna studie handlar om att analysera i vilken utsträckning IKT används och till vad IKT används. Regeringskansliet (2017) hävdar att ändringar i läroplanen avser att eleverna ska kunna lösa problem med hjälp av användningen av digitala verktyg. Ändringarna avser även att eleverna ska kunna arbeta med digitala texter, medier och digitala verktyg. Från och med 1 juli 2018 kommer förändringarna att börja gälla där det står tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Dagens samhälle som vi lever i innebär digitalisering. De nya förändringarna i styrdokumenten kommer förhoppningsvis bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar dem och hur det påverkar samhället. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) (2015) skriver att vi är unika individer, alla lär sig på olika sätt och med hjälp av rätt verktyg kan vi nu nå målen i skolämnena. Syftet med studien är att undersöka vilka begränsningar det kan finnas med IKT vid läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att se hur ofta och hur mycket lärare och elever använder IKT i skolan i dessa sammanhang. Den tillämpade metoden i studien är kvantitativ metod, enkät som verktyg. Vid analys av enkäten användes statistikprogrammet SPSS. I undersökningen deltog 100 lärare. 78 enkäter var fullständiga och 22 enkäter hade visst internt bortfall, för att respondenterna valde att inte svara på alla frågor. I resultatet av undersökningen framkom det att lärare använder IKT för att stödja läs- och skrivsvårigheter i varierad omfattning. I studiens undersökning visar det sig att 69 av 81 lärare ser en tydlig koppling mellan elevernas inlärning och användandet av IKT. Det framkom även i undersökningen att de lärare som inte har intresse av IKT- användning ser inte eleverna som medskapare eller ser inte IKT- användningen som specialanpassning. Resultatet visar även att de lärare som inte har något intresse av IKT anser sig inte ha den kunskap som behövs i IKT-användningen.

Anmälningsplikten är juridiskt bindande för de som är verksamma inom förskolan. En anmälan ska göras vid minsta misstanke om att ett barn far illa och det finns då inte heller några krav på bevis för den subjektiva tolkningen en pedagog eller annan personal gör. Hur viktigt stödet av övriga i arbetslaget upplevs är självklart individuellt, men alla pedagoger är inte nödvändigtvis lika självsäkra att genomföra en anmälan på egen hand. Tecken på vanvård kan vara allt från allehanda märken på kroppen till ett barns beteende eller yttringar. Genom att vara välinformerad samt ha djup kunskap kan en pedagog ändå vara någorlunda förberedd på de svårigheter en anmälan kan medföra. Pedagoger ska också upprätthålla en nära och förtroendefull relation till vårdnadshavare även efter en eventuell anmälan är gjord. Att relationen eventuellt raseras i och med en anmälan kan därav lätt ses som ett problem. Studien avser belysa olika aspekter gällande anmälningsplikten och vilka svårigheter verksamma pedagoger kan uppleva i samband med misstanke om att barn far illa. Studien använder intervju som redskap för att få en djupare och mer detaljerad bild av de medverkandes subjektiva syn på ämnet. Intervjufrågorna var utformade på ett sådant sätt att det gavs möjlighet för mer uttömmande svar. Intervjuerna spelades även in, vilket tillät intervjuaren att helt fokusera på vad respondenten sa och därmed också lättare kunna komma med relevanta och givande följdfrågor. Studiens resultat pekar på brister i hur pedagoger informerats och utbildats gällande anmälningsplikten men även vikten av väl genomarbetade kris- och handlingsplaner ute i verksamheten. Samtliga informanter hade svårt att definiera ”minsta misstanke” i förhållande till deras eller arbetslagets handlande. Ingen av informanterna uttryckte någon erfarenhet av att ha varit oeniga i sina respektive arbetslag vid något anmälningstillfälle men pekade likaså på att ansvaret är individuellt. Det framkom att det finns en viss rädsla att ha gjort fel när det kommer till anmälningar och att då anmäla ”i onödan”, men även att det tyvärr är lättare när det är tydliga tecken eftersom det lämnar mindre utrymme för spekulationer. En annan gemensam nämnare i svaren var att alla medverkande hellre anmälde med risk för att ha fel än att inte ha anmält alls och då också behöva gå i ovisshet.

Inledning I min studie ligger fokus på att urskilja olika faktorer som kan bidra till och forma elevers attityder till matematik. I den senaste undersökningen från TIMSS 2015 (Trends in international mathematics and science study) kunde man urskilja att svenska elevers attityder till matematik har blivit än mer negativa än föregående undersökning 2011. Undervisning som eleverna får möta i skolan har en stor påverkan för hur dessa attityder utvecklas och formas. Faktorer som kan påverka dessa attityder positivt och negativt undersöks mer utförligt i studien för att skildra hur man kan påverka eleverna i en mer positiv riktning. Studiens syfte Studien undersöker vilka faktorer som bidrar till att forma svenska mellanstadieelevers attityder till matematik och hur dessa faktorer förhåller sig till eleverna och undervisningen. Vidare undersöker studien vad det är som verkar positivt eller negativt och hur detta förhåller sig till elevernas uppfattning om deras lärande och undervisning i skolan. Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod i form av enkäter där fokus ligger på att undersöka elevers positiva och negativa attityder till matematik i förhållande till deras lärande och undervisning i skolan. Studien intar en fenomenografisk forskningsansats, vilket innebär att undersöka människors olika förhållningssätt till olika fenomen utifrån deras individuella upplevelser och erfarenheter. Resultat Resultatet i studien synliggör vilka faktorer som har störst inverkan på svenska elevers attityder till matematik. De faktorer som visade sig påverka mest var elevernas förmåga och undervisningens svårighetsgrad, det gemensamma lärandet, matematikens användbarhet samt praktiskt och varierat kontra teoretiskt arbetssätt. Läraren och dennes förmåga att stötta eleverna spelade även en stor roll såväl som stöd från hemmet och genomgångarnas karaktär. Får eleverna möta ett praktiskt och varierat arbetssätt där de ges möjlighet att arbeta tillsammans med en kamrat och en stöttande lärare som redogör för matematikens värde tycks deras attityder påverkas positivt. Långa och otydliga genomgångar, för svåra uppgifter och allt för lärar- och läroboksstyrda lektioner tycks däremot påverka negativt. Har eleverna en stöttande familj påverkas deras attityder även i en positiv riktning.