För oss är inskolningen grunden till trygghet och förtroende på förskolan, både för barn och för deras vårdnadshavare. Det är vid inskolningen den värdefulla relationen skapas mellan barn – förskollärare och förskollärare – vårdnadshavare. Vårt valda område är intressant då forskning om skillnader mellan olika inskolningsmodeller saknas helt. Vi har valt att i vår studie rikta in oss på de två vanligaste förekommande inskolningsmodellerna som är, föräldraaktiv inskolningsmodell samt traditionell inskolningsmodell.Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur inskolningsmodeller kan påverka grunden till trygghet och förtroende i relationen med barn och deras vårdnadshavare.Studien genomfördes med hjälp av två olika forskningsmetoder, kvantitativ och kvalitativ metod. En kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie har genomförts för att öka studiens validitet samt få en fördjupad kunskap kring studiens tre kategorier, trygghet och förtroende, styrdokument samt inskolningsmodeller.Resultatet av vår studie visar att val av inskolningsmodell inte påverkar tryggheten och förtroendet för barn och vårdnadshavare så länge inskolningarna sker individanpassat för varje barn. Resultatet visar på att majoriteten av våra respondenter är väl insatta i förskolans styrdokument och tydligt kan förankra vald inskolningsmodell i styrdokumenten.Respondenterna är helt eniga om att vald inskolningsmodell ger vårdnadshavare god insyn i den pedagogiska verksamheten. De betonar att inskolningarna bör integreras i det pedagogiska arbetet samt påverka den befintliga barngruppen så lite som möjligt. Inskolningar i förskolan bör vara unika, för varje barn är som snöflingor, det finns inte två likadana i hela världen.

I följande kunskapsöversikt sammanställs och kartläggs forskningsområdet förformativ bedömning i matematik. Formativ bedömning syftar till att utveckla elevernas kunskaper genom att kontinuerligt i lärandeprocessen återkoppla till eleven och inte summera och gradera dennes kunskaper i slutet av ett moment. Formativ bedömning är ett välkänt fenomen som har haft stor spridning i både svenska skolor så som världen över. Studierna lyfter positiva och negativa aspekter av arbetet med formativ bedömning i allmänhet och med formativ bedömning i matematik i synnerhet. Studierna som presenteras i följande översikt diskuteras och kartläggs utifrån olika aspekter. Fokusligger på de nyckelstrategier som lyfts i och med formativ bedömning, alltså, tydliggöra mål och kunskapskrav, synliggöra lärandet, återkoppling, aktivera elever som lärresurser för varandra och aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess. Efter att fältet formativ bedömning i matematik har kartlagts följer en fördjupad analys i arbetet med just återkoppling och själv reglerat lärande. Slutsatser som kan dras i och med kunskapsöversikten är bland annat att arbetet med formativ bedömning är tidskrävande och att det är en undervisningsform som behöver etableras i verksamma praktiker innan det kan nå sin fulla potential.

Denna studie handlar om högläsning i förskolan och pedagogers tankar kring det. Genom intervjuer får vi veta hur pedagoger resonerar kring sin högläsning med barn och vad som är viktigt att tänka på när man högläser för barn. Resultatet visar vilka metoder som är att rekommendera när man läser och hur man ska tänka när man väljer böcker. En stor del av arbetet handlar även om sambandet mellan högläsning och språkutveckling hos barn. Syftet med vårt arbete är att undersöka pedagogers resonemang om hur högläsning används i verksamheten. Vi har använt oss av intervjuer för att göra undersökningen vilket gör vår studie till en kvalitativ studie. Resultatet av vår studie visar att högläsning enligt de intervjuade pedagogerna är viktigt för att stimulera barns språkutveckling. Det framkommer att intresse för högläsning är individuellt hos både barn och pedagoger och att det kan vara ett hinder till att högläsning blir en del i verksamheten. Pedagogerna redogör bland annat för de metoder de använder för att högläsning ska vara så givande som möjligt för barnen och delar med sig av sina tips. Pedagogerna i vår undersökning berättar om hur de planerar sina högläsningsstunder men även om hur de planerar sina bokval.

Abstract Aim: The aim of the study is to investigate the problem of drugs that may exist in the school environment at upper secondary schools. Furthermore, there is an aim to investigate how school staff carry through with the drug preventive work. Is there a drug problem at the schools? What preventive drug work is in affect at the schools? What is the effect of the drug preventive work at the schools? Method: The study is qualitative with an inductive approach, where fact based interviews with semistructured structure has been chosen as the method of collecting empiri. The selection for the study comprises two upper secondary schools in the Stockholm area, which differ in admission points where a PE teacher, curator and principal was interviewed at the respective schools. The selection for the study where a convenience selection in combination with a hand-picked selection. The interviews were processed with a hermeneutic approach and empirin was analyzed on the basis of system theory and the salutogenic perspective. Results: The results show that the schools have a drug problem regarding pupils where drug problems may be more or less visible. Overall, respondents perceive that students today have a more liberal view of drugs than before. All respondents agree that the principal has ultimate responsibility, but that all school staff must contribute to the work. The structure of the drug prevention work differs from the two schools, and this can be seen in the light of the fact that one school has a more open problem. All respondents pushes the importance of a good school environment and that this is the most effective method for successful drug prevention work. The respondents mention that there is a problem with confronting students as they often deny and that custodians can get upset. Respondents also argue that there is no structure and clear framework for how the drug prevention work should be realized.  Conclusion: A conclusion that can be drawn from the system theory is that the Swedish school system from macro systems down to micro systems has too many closed self-referencing systems and where communication, which is the key in the system theory, is inadequate between the different system levels. Nevertheless, the willingness of the two schools is to work more with the drug prevention, and the focus is on creating a safe and developing school environment that goes hand in hand with the salutogenic perspective. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka den problematik rörande droger som kan finnas inom skolmiljön på gymnasieskolor. Vidare är ett syfte att undersöka hur skolpersonalen arbetar med det drogförebyggande arbetet. Finns det en drogproblematik på skolan? Vilket drogförebyggande arbete finns på skolan? Hur fungerar det drogförebyggande arbetet på skolan? Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats där faktaintervjuer med semistrukturerad uppbyggnad valts som metod för att samla in empiri. Urvalet till studien omfattar två gymnasieskolor i Stockholmsområdet som skiljer sig i intagningspoäng där en idrottslärare, en kurator och en rektor intervjuades på respektive skola. Urvalet till studien utgick således ifrån ett bekvämlighetsurval i kombination med ett handplockat urval. Intervjuerna bearbetades med en hermeneutisk ansats och empirin analyserades utifrån systemteorin och det salutogena perspektivet. Resultat: Resultatet visar att skolorna har en drogproblematik rörande elever där drogproblematiken kan vara mer eller mindre synlig. Överlag uppfattar respondenterna att eleverna idag har en mer liberal syn på droger än tidigare. Alla respondenter är ense om att rektorn har det yttersta ansvaret men att all skolpersonal måste bidra i arbetet. Strukturen kring det drogförebyggande arbetet ser olika ut på de båda skolorna och detta kan ses i ljuset av att den ena skolan har en mer öppen problematik. Alla respondenter är inne på vikten av en god skolmiljö och att detta är det mest effektiva för ett lyckat drogförebyggande arbete. Respondenterna nämner att det finns en problematik med att konfrontera elever då de ofta förnekar samt att vårdnadshavare kan ta illa upp. Respondenterna menar även att det saknas struktur och tydliga ramar för hur det drogförebyggande ska genomföras. Slutsats: En slutsats som kan dras utifrån systemteorin är att det svenska skolsystemet från macrosystem ner till microsystem har för många slutna självrefererande system och där kommunikationen, som är nyckeln inom systemteorin, är bristfällig mellan de olika systemnivåerna. Oavsett så finns viljan i de båda skolorna att arbeta mer med det drogförebyggande arbetet och fokus ligger på att skapa en trygg och utvecklande skolmiljö som går hand i hand med det salutogena perspektivet.

Denna studie är en deskriptiv analys av inkludering som äger rum inom svenskundervisning. Att alla elever skall få ut så mycket som möjligt av sin skolgång är inte bara en självklarhet, utan också något som står i de svenska styrdokumenten för skolan. Studien har undersökt just hur svensklärare går till väga för att alla elever, trots sina unika behov, skall få ta del avundervisningen på bästa möjliga sätt. Vidare undersöks också hur elever med olika behov inkluderas i klassrummet. För insamlandet av data till studien användes metoderna intervju och skriftliga intervjuer. Lärarna som deltog i studien fick själva välja om de ville boka upp tid för en intervju eller om de ville styra över sitt deltagande ytterligare och genomföra en skriftlig intervju där de skriver ner sina svar. Tre av fyra valde då skriftlig intervju, medan en valde att genomföra en intervju. Studiens resultat visar att lärarna är mycket måna om att anpassa sin undervisning, så att allaelever skall kunna genomföra sin utbildning i ordinarie klass och att en sista utväg är att låta eleverna få ta del av undervisning på annat vis. Det finns ett visst inkluderingstänk, men det behöver från skolan utvecklas ett arbete kring inkludering och hur detta skall ske. Lärarna hardelade åsikter kring stöd och resurser från resten av skolan. Några har fått resurser, medan andra menar att stödet de fått som hjälp till sitt arbete är klart bristfälligt. Det som skiljer sig mest från tidigare studier kring ämnet inkludering och individanpassad undervisning är begreppet samundervisning och arbetet kring detta.

Syftet med studien var att kritiskt granska argumenten emot och för skolslöjd i den senmoderna skolan. Argumenten har hämtats från ’smörknivsupproret’, en debatt om skolslöjd som pågick under några veckor 2016. Denna debatt startade med en ledarartikel i tidningen Expressen, där skribenten ifrågasatte att skolämnet slöjd är ett obligatoriskt ämne i den svenska grundskolan. Det var många, framförallt lärare i slöjd, men även andra, som gick till slöjdens försvar. I debatten som diskuterades slöjdämnets relevans, det skrevs många sidor text, filmer spelades in och skolämnet slöjd diskuterades i media.   Resultaten i studien visar att det var få som argumenterade emot skolslöjd och att det inom denna diskurs förekom argument som att slöjd är ålderdomligt och bör bytas ut mot ämnen som är mer samtida. De allra flesta som deltog i ’smörknivsupproret’ argumenterade för skolämnet slöjd, de menade att ämnet har inslag av betydande framtidskompetenser, som entreprenöriellt lärande och lärande för hållbar utveckling och att människor behöver både teori och praktik för att utvecklas.   Inom diskursen för skolslöjd är flertalet bekymrade över slöjdämnets framtid, vilket stämmer överens med aktuell forskning inom området. Det är fyra saker som oroar skribenterna: slöjdämnets låga status, att praktiska och estetiska ämnen inte får utrymme i en skola som värderar mätbara resultat, att det finns för få legitimerade lärare i slöjd och att digitaliseringen medför att slöjdämnet förändras, både på ont och på gott. Slöjd är ett ämne som utvecklar ”handens kunskap”, en kunskap som är lågt värderad i en skola som präglas av mätbarhetskultur. Denna diskurs, mätbarhetskulturen, utmanas bland skribenterna i ’smörknivsupproret’.

Syftet med den här studien är att undersöka den forskningsdebatt som finns kring möjligheter och utmaningar med en gemensam europeisk historia och ett gemensamt europeiskt perspektiv i historieundervisningen. Möjligheter och utmaningar med ett gemensamt europeiskt perspektiv på historien undersöktes genom kvalitativ textanalys av utvalda publikationer ur Europarådets material. De undersökta publikationerna omfattar seminarieredogörelser, rapporter från konferenser och material från utvärderingsseminarier kring projekt som strävar efter att konstruera en gemensam europeisk historia.Undersökningen visar på att det finns flera gemensamma värden som kan fungera som en grund för att konstruera en gemensam europeisk historia. Exempel på sådana värden är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstaten och respekt för människolivet. Likheter och skillnader bör redogöras för vilket gör det svårare att enas kring en gemensam europeisk historia.Vidare är det tydligt att de nationella identiteterna och historierna är starkare än den gemensamma europeiska historien. För att åstadkomma ett gemensamt europeiskt perspektiv på historien är det viktigt att lärarna är välutbildade. Historia, och därmed ett gemensamt europeiskt perspektiv, inte bör missbrukas för att konstruera falsk enighet eller splittring och hat mellan olika länder och grupper. Eurocentrism finns men går att motverka.Den gemensamma europeiska identiteten kan hota de nationella identiteterna men det är inte självklart eftersom alla kulturer är beroende av interaktion med andra kulturer för att skapas och utvecklas. Däremot förekommer användning av islam för att visa på vad som är europeiskt och vad som inte är det. Möjligheter och utmaningar med en gemensam europeisk historia behandlas i studien.

During my years working in pre-school, I have been fearful of bumping into colleagues and ending up with a conflict in the workplace. I have worked in a handful of preschools around Stockholm and more or less have encounted the same phenomenon everywhere.   In my study, I want to immerse myself in this phenomenon. I want to hear from those who work in preschools if they also have experienced what I have experienced.  In order to complete this qualitative study, I have used semi-structured interviews with preschool teachers and pre-school assistants to collect empirical data for the purpose of transcribing and interpreting it. Interviews have taken place in the southern suburbs of Stockholm within the reach of the metro.   The study shows that preschool assistants and preschool teachers have fairly similar views of conflicts and conflict management but differ in their solutions of how to respond to and work with them within the work team. The study also reveals that the assistants often feel inferior to the teachers despite the similarity in tasks and this is because of the power that comes with higher education. At the same time that assistants feel inferior, they also have a great respect for the pre-school teachers.   The main reason for conflicts between educators is stress, misunderstanding and criticism, but they can also involve lesser issues.   Furthermore, the study shows that it is necessary and desired to have more knowledge about conflict management, but that this is rarely available due of the lack of time. / Under mina år som jag arbetat i förskolan har jag varit rädd för att stöta mig med kollegor och hamna i en konflikt på arbetsplatsen. Jag har arbetat på flera förskolor runt om i Stockholm och har stött på samma fenomen överallt.   I min studie fördjupar jag mig i detta fenomen. Jag vill höra från de som arbetar i förskolan om de också har upplevt det jag har upplevt. För att genomföra denna kvalitativa studie har jag använt halvstrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare för att samla empiriska data att transkribera och tolka. Intervjuerna har ägt rum i Stockholms södra förorter inom tunnelbanans räckhåll.   Studien visar att barnskötare och förskollärare har ganska liknande åsikter om konflikter och konflikthantering men skiljer sig åt i sina lösningar på hur man svarar och arbetar med dem inom arbetslag. Studien visar också att barnskötarna ofta känner sig underlägsna förskollärarna trots likheter i uppgifterna och att detta beror på kraften som följer med högre utbildning. Samtidigt som barnskötarna känner sig underlägsna, har de också stor respekt för förskollärarna.   Den främsta orsaken till konflikter mellan lärare är stress, missförstånd och kritik, men de kan också orsakas av mindre problem.   Vidare visar studien att det är nödvändigt och önskat att ha mer kunskap om konflikthantering, men att detta sällan är möjligt på grund av brist på tid.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer. Materialet och resultatet som genererades från intervjuerna analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och jämfördes med tidigare forskning på området. För att den sociokulturella teorin skulle vara möjlig att använda i en analys i ämnet konflikt har kopplingar gjorts mellan denna och aktuell litteratur om konflikt. Detta resulterade i fyra grundelement som kan användas för att beskriva hur konflikter kan uppstå eller förebyggas: Mer kompetenta individer, grupp eller organisation, kommunikation samt mentala redskap. Resultatet visar att elever vill hantera konflikter själva så långt det är möjligt men då konflikterna blir allvarliga vill de vända sig till lärare. Eleverna anser att de har ansvar för att hantera sina konflikter då de själva har startat dem och vet vad som ligger bakom konflikten. Eleverna menar att lärares roll som konflikthanterare är att övervaka elever för att de ska känna sig trygga och deras ansvar är att gripa in i konflikter så fort de blir allvarliga.