No description available.

Syftet med den här studien är att ta del av hur historielärare i årskurserna 1 till 6arbetar med lokalhistoria, samt om de upplever att elevernas motivation skiljer sigåt när undervisningen handlar om dess hembygd. Metoden jag använde för attsamla min empiri var kvalitativa intervjuer som jag genomförde med sex styckenlärare. Intervjuerna var halvstrukturerade och metodansatsen var fenomenografidär jag inriktade mig på att se likheter och skillnader i det erhållna resultatet. Detresultat jag fick var att samtliga sex lärare ansåg att lokalhistoria var en viktig delav historieundervisningen. De hade samtidigt förståelse för att det i dagensläroplan ges mindre plats för lokalhistoria, men de menade att undervisning omhembygden ändå förekommer. Lokalhistoria tycktes ge en ökad motivation hoseleverna. / <p>SO</p>

I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson.   Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter. Jag har använt närläsning som metod, och analyserat citat och refererat textavsnitt som legat nära undersökningens fokus.   Min undersökning visar att huvudkaraktärerna frigör sig genom att reagera mot det som tillhör vuxenlivet i samhället. Samtidigt önskar de ha tillträde till vissa vuxna världar. Tonåringarnas frigörelse från föräldrar och andra vuxna grundar sig på en allmän kritisk hållning och på synliggörandet av brister hos de vuxna. Undersökningen åskådliggör även att karaktärernas frigörelse fördröjs på grund av olika omständigheter och levnadsvillkor.

Svenska skolor är målstyrda. En konsekvens av det är att lärares arbete delvis är odefinierat. Gräsrotsbyråkrater, en grupp som lärare tillhör, konfronteras ofta med dilemmat att tiden inte räcker till i förhållande till arbetsuppgifter och måldokument. Det är av vikt för lärare att definiera sitt arbete och organisera sin tid så att tid och arbete blir synkroniserade. Den här artikeln syftar till att förstå hur synkroniseringen av arbete och tid hanteras. Synkroniseringsarbetet är möjligt att studera i arbetslagsmöten. Data i form av bandinspelningar har samlats in från 12 arbetslagsmöten på ett gymnasium. Analysen utgår ifrån positioneringsteorin. Resultaten visar att lärare under möten ofta placerar antingen sig själva eller andra i positionen som tidsvakt eller tidstjuv. Varje position innehåller rättigheter, skyldigheter och förpliktelser, vilka undersöks och beskrivs i artikeln. I diskussionen lyfts tre aspekter av resultatet fram; hur man vaktar sin personliga tid på ett effektivt sätt; styrkan i att vakta tiden kollektivt och; lärares medvetenhet om sitt läraruppdrag. Samtidigt försvåras fullföljandet av läraruppdraget genom att lärares arbetsförhållanden präglas av gräsrotsbyråkrati.

Denna studie handlar om hur lärarna på fritidshemmet upplever att den fysiska inomhusmiljön påverkar elevernas kreativitet. Faktorer som personalens utbildningsnivå, intressen samt skolans ekonomiska förutsättningar är något som tagits i beaktning i studien. Syftet med studien är att belysa om och i så fall i vilken grad den fysiska inomhusmiljön påverkar elevernas kreativitet på fritidshemmet. Studien har genom semistrukturerade intervjuer antagit ett kvalitativt arbetssätt. Genomförande och analys bottnar i ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att lokalerna ofta skapar begränsningar för det kreativa och skapande arbete som pedagogerna skulle vilja genomföra på fritidshemmet. Ekonomin är något som flera anger som en bidragande orsak. Personalen på fritidshemmet ser sig ofta komma i andra hand och att skolans obligatoriska verksamhet ses som mer prioriterad.

När elever är borta från skolan vid många tillfällen eller under en lång sammanhängande period kan det innebära stora konsekvenser för elevens utveckling i skolan men också senare fram i livet. Vanligt är att många elever med hög frånvaro känner ett utanförskap som kan följa med hela livet (Gren Landell, 2018). Det finns en hel del forskning om hur man kan arbeta förebyggande och om vilka åtgärder som kan ska sättas in, vilka samtliga belyser hur viktigt det är att skolor har en tydlig frånvarorutin på skolan för att upptäcka frånvaron i tid. Det kommer även fram i den statliga granskningen ”Saknad!” SOU 2016:94 där vikten av att kartlägga och åtgärda frånvaron framgår. Denna studie tar avstamp i granskningen gjord av SOU 2016:94 och syftar undersöka hur ansvar och skyldighetsfördelningen ser ut med hjälp av diskursanalys. Studien syftar till att undersöka hur ansvars och skyldighetsfördelningen ser ut. Vem som har ansvaret och skyldigheten för att minska eller åtgärda den problematiska frånvaron och hur det beskrivs enligt den statliga granskningen “Saknad “SOU 2016:94. Genom att använda både Laclau och Mouffes diskursteori och Faircloughs kritiska diskursanalys.  Metoden som har använts i studien är en kombination av Laclau &amp; Mouffe (2008) diskursteori och Fairclough (2003) kritiska diskursanalys. Fairclough har en tredimensionell modell, i modellen ingår text, diskursiv praktik och social praktik. I den textanalytiska delen används Laclau &amp; Mouffes metod med hjälp en nodalpunkt. Nodalpunkten ett begrepp eller tecken som i sig är tom på betydelse men ges i ett sammanhang framträder betydelsen och kan då analyseras diskursivt. Därefter har Faircloughs andra två dimensioner diskursiv praktik och sociala praktiken använts för ytterligare gå igenom det empiriska materialet för en kritisk diskursanalys. Resultatet visar att det finns tydliga ansvars- och skyldighetområden samt vilka huvudmannens uppgifter är i detta arbete vad det gäller elevers frånvaro. Skolan har ett tydligt ansvar att se till att det finns tydliga rutiner i frånvaroarbetet. Det framkommer också att det finns oklarheter i vems ansvaret egentligen är och att det i vissa fall ligger på flera parter. Huvudman benämns i vissa fall som kommunen, i andra som staten och ibland bara som huvudman, vilket kan också kan ge en viss otydlighet om vem som egentligen har ansvaret för att på ett aktivt sätt arbeta med problematisk frånvaro.

Studier har visat att den formella matematikens grunder skapar de förutsättningar som krävs för att utveckla en större matematisk flexibilitet. Det utgör basen för den matematik elever förväntas utföra högre upp i det svenska utbildningssystemet. Dock framgår i forskning att flera påverkansaspekter behöver beaktas då elever träder in skolvärlden. När den informella kunskapen utvecklas via den formella undervisningen, fodrar det en strukturerad undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan behöver ha en överbryggande roll för att möta elever i deras utveckling. Det ställer krav på en lärares förståelse och kunskaper om hur en god taluppfattning utvecklas och mognar via erfarenheter.  Denna kunskapsöversikt har som avsikt att presentera vad forskningen kännetecknar kring begreppet taluppfattning, samt vilka faktorer som påverkar utvecklingen hos elever. Den ämnar även lyfta fram begreppets skilda tolkningar och beskriva de olika påverkansfaktorer som forskningsartiklarna påvisar. Avsikten är att skapa en förståelse för elevers progression inom matematik, samt synliggöra de faktorer som ligger till grund då elever utvecklas inom taluppfattning.  Artikelsökningar har skett i databaserna Primo samt ERIC (ProQuest) med förbestämda urvalskriterier. För att inkluderas i kunskapsöversikten behövdes sökorden Number sense och subitizing och difficult stå i studiens titel eller abstrakt. De åtta vetenskapligt granskade artiklarna är från olika delar av västvärlden. Av dessa är två systematiska litteraturöversikter, fem är longitudinella studier och en forskningsartikel.  De granskade artiklarna påvisar komplexiteten kring taluppfattning. Forskningsfältens infallsvinklar skapar otydligheten runt termen. Taluppfattning benämns med skilda ord, men med liknande beskrivning och likvärdig rangordning i utvecklingen. De longitudinella studierna lyfter fram flertalet påverkansfaktorer för utveckling av matematiska förmågor inom taluppfattningens område. Kartläggningen lyfter fram dessa sambandsfaktorer och synliggör hur olika nivåer ligger till grund för utveckling.

Syftet med denna studie handlar om att undersöka hur några pianopedagoger vid några kommunala musik- och kulturskolor resonerar om möjligheten att använda pianoinstrumentet som verktyg för att utveckla sina elevers kunskap i musikteori. I den kvalitativa studien ingår fyra pianopedagoger som är verksamma vid olika musik-och kulturskolor i Sverige. I studien undersöker jag hur pianopedagogerna planerar sin undervisning och vilka metoder de använder. Studiens teoretiska perspektiv utgår från sociokulturell teori som fokuserar på utveckling och lärande, då mediering, utvecklingszon och redskap har tolkats i undervisningssituationer som pianopedagogerna beskriver vid intervjuerna. Det empiriska materialet har analyserats efter analysmetoden fenomenografi. Resultatet visar att elevers eget intresse och förutsättningar påverkar undervisningssätt hos pianolärarna. Det ses att pedagogiska aspekter prioriteras ofta under lektionernas konkreta situationer. Resultatet visar också två olika förhållningssätt hos pianopedagoger som varierar mellan det traditionella sättet att introducera sina elever till nya moment vid undervisningen och andra metoder såsom digitala verktyg och musikaliska upplevelser. Resultatet av de medverkande pianopedagogerna visar att det finns en vilja och förhållningssätt bland pianopedagogerna att använda pianots egenskaper som metod i undervisningen men att den metoden inte tillämpas i undervisningssituationen. Det finns motsättningar mellan traditionella drillandet av att lära sig musikteori och det informationsteknologiska som öppnar upp för andra sätt att lära sig spela piano, och det finns utmaningar för pianopedagogerna att lära ut musikteori från grunden då eleverna i första hand vill lära sig spela låtar och inte grundläggande musikteori.

Inledning Lek har alltid haft och har fortfarande en central plats i förskolans verksamhet. I och med den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, har även begreppet undervisning fått en central plats i verksamheten. Pedagoger i förskolan står inför utmaningen att integrera begreppet undervisningen på ett sätt som är anpassat till förskolans verksamhet. Pedagogens förhållningssätt till sambandet mellan fri lek och undervisning kan påverka barns möjlighet till lärande och utveckling. Syfte Syftet med studien är att undersöka om pedagoger ser ett samband mellan fri lek och undervisning. Vidare har vi undersökt om pedagoger tar tillvara den fria leken som undervisning- och lärandesituationer samt vilket förhållningssätt pedagoger har till fri lek. Metod I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och verktyg för insamlande av data. Resultat Resultatet visar på att pedagoger ser att det i den fria leken kan ske lärsituationer. Pedagogerna menar att barn genom den fria leken i första hand ges möjlighet att utveckla ett socialt lärande. Resultatet visar att pedagoger ser sig tillgängliga för barnens lek genom att tillföra material eller som stöd och hjälp vid konflikthantering. Det framkommer även en rädsla från pedagogerna i att störa eller förstöra barns lek genom att närvara i den.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att undersöka elevers erfarenheter och upplevelser av Mosstons undervisningsstilar i idrott och hälsa samt vilka stilar som eleverna upplever som lärande och betydelsefulla. Studiens mer preciserade frågeställningar är:  Hur beskriver elever sina upplevelser och erfarenheter utifrån Mosstons undervisningsstilar? Vilka undervisningsstilar upplever eleverna som lärande och vilka beskriver de som betydelsefulla? Metod  Vi har använt oss av en induktiv kvalitativ ansats och använt fenomenologiska  semistrukturerade intervjuer som metod. Urval av sex högstadieelever har skett genom ett handplockat urval. För att kunna analysera intervjuerna har vi använt Muska Mosston´s teori om de 11 undervisnings stilarna som analytiskt ramverk.  Resultat  Eleverna upplever ha mest erfarenhet av de lärarcentrerade undervisningssstilarna. De tycker att dessa är betydelsefulla för deras lärande. Alla eleverna har erfarenhet av att arbeta med  kompisar. Att kunna visa varandra bidrar till, glädje och lärande. Eleverna upplever också det är viktigt med tydliga instruktioner. Men eleverna saknar erfarenhet från de elevcentrerade stilarna, främst en elev-designad undervisningsstil där de får ta större eget ansvar. Eleverna upplever att lärarnas val av undervisningsstil också beror på vilket innehåll som erbjuds i idrott och hälsa. Vid låg förkunskap hos eleven resulterar detta i lärarcentrerad stilar, hög förkunskap hos eleven resulterar mer ofta i elevcentrerade stilar.  Slutsats Elevernas upplevelser och erfarenheter speglar tidigare forskning. De lärarcentrerad stilarna är överrepresenterad. Eleverna saknar däremot erfarenhet av att ta eget ansvar genom de elevcentrerade stilarna vilket enligt dem skulle göra idrotten mer betydelsefull, men att det också beror på valet av idrott. Framtida kvalitativa studier bör göras på lärare som undersöker frågan varför lärare inte arbetar mer med elevcentrerade undervisningsstilar samt varför elever föredrar vissa stilar beroende på innehållet på lektionen i idrott och hälsa.