Uppsatsen har som syfte att förstå och hitta teman i yrkesverksamma svensklärares urvalsprocesser av ungdomslitteratur av klassupsättningar för helklassarbete. Lärarna som deltagit är från Västsverige och intervjuades om sin urvalsprocess av böcker som läses och arbetas med gemensamt. Även i vilken grad lärare har genusglasögon i sin urvalsprocess och arbetssätt undersöks. Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Intervjuerna byggde på ett antal frågor, men andra frågeställningar och eventuella följdfrågor för fördjupning ställdes för att kunna fångadeltagares perspektiv och få flera exempel. Intervjuerna har sedan transkriberats, anonymiserats och olika teman har kunnat urskiljas ur källmaterialet. Vid analys framkom fyra teman som på olika sätt framträtt vid intervjuerna, vissa teman samexisterar hos lärarna och är inte representationer för varje enskild lärare.(i) Det medvetna urvalet (ii) Urval för pojkars läslust, (iii) Ett redskap för att kunna arbeta med andra delar av det centrala innehållet (iv) Böcker som kan högläsas (v)Böckerna måste på något vis fånga eleverna.

Inledning Denna studie baseras på att undersöka hur fritidslärare upplever att det fria skapandet jämfört med det lärarstyrda skapandet i fritidshemmets verksamhet påverkar elevers kreativitet. Skolverket (2019) belyser att elever genom undervisning ska utveckla sin kreativitet och sin förmåga att samarbete. Undervisningen ska även ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom delaktighet. Genom att elever ges möjlighet att genomföra olika former av skapande i fritidshemmets verksamhet, främjas deras utveckling och lärande både kreativt och demokratiskt. Syfte Studien syftar till att undersöka hur det fria skapandet jämfört med det lärarstyrda skapandet påverkar elevers kreativitet. Studien utgår från fritidslärares perspektiv. Metod Studien har genom semistrukturerade intervjuer antagit ett kvalitativt arbetssätt. Genomförande och analys bottnar i ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat Resultatet i studien visar att elevers kreativitet påverkas både positivt och negativt av lärarstyrda samt fria skapandeaktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Detta genom att vissa elever upplever att det är svårt att vara kreativa och därigenom påbörja en skapandeaktivitet om de inte har regler att förhålla sig till, medan andra känner att deras kreativitet begränsas av detta.

ADHD is a disability that negatively impacts many aspects of a person's daily life. The purpose of this study is to examine the challenges teachers face when working with ADHD students and the strategies they use to help children learn and participate fully in the classroom. Seven articles were extracted from four different databases after applying specific inclusion and exclusion criteria and a quality assurance procedure. The outcomes outline the various challenges and strategies found in the included articles. The review identified three types of challenges that affect effective classroom instruction: those caused by students with ADHD, administrative challenges, and finally family-related challenges. Teachers use two types of strategies to address challenges in the classroom: those that they use directly in the classroom and those that rely on family and administrative support. It was discovered that different strategies are used by teachers depending on the country, institutional context, and teachers' capacity. The review suggests further research to determine ADHD students’ perception of the strategies used by teachers.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur miljön har betydelse för barns språkutveckling och hur alternativ högläsning kan utveckla barnens ordförråd och språkutveckling. Detta arbete kommer representera två olika förskolor och är ett utvecklingsarbete i att stödja barn i deras språkutveckling. I arbetet har följande frågeställningar ställts till pedagogerna: hur pedagogerna på förskolorna ser på högläsningen, vilka utmaningar de upplever och vilka möjligheter de ser för en förbättring. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet som lägger grunden vid hur vi samspelar och lär oss av och med varandra. Pedagoger ger barn en möjlighet och förutsättning att utveckla sitt språk inte bara genom läsningen men även ur ett socialt sammanhang genom högläsningen. Det andra perspektivet som vi har använt oss av är det didaktiska perspektivet där högläsningen bör ha en grund, då genom att veta vad vi ska lära, vem vi ska lära och hur vi ska lära kan vi som pedagoger bättre ge barnen rätt förutsättningar i lärprocessen. All datainsamling är gjord genom enkäter som vi skickade genom webben, det har varit blandad utbildningsnivåer på de som har svarat på frågorna för en variation i hur pedagogerna ser på ämnet. Våra kollegor har kunnat vara anonyma genom både datainsamlingen och hela arbetets gång. Resultatet visade att våra kollegor på både förskolorna ansåg att högläsningen behövde förbättras och utvecklas till mera levande och gynnsam för barnen men även på respektive avdelning. Det visade även att på Mammuten låg problemet mera i läsmiljön än i själva högläsningen medan på Draken behövde pedagogerna arbeta med hur de kunde få in böcker i projektet och använda fler former av berättande för att levandegöra avdelningen projekt.

Arbetet med jämställdhet i skolan är en fråga om alla barns rätt till lärande och utveckling och enligt läroplanen något alla lärare ska arbeta med. För att lyckas med arbetet krävs kunskap, metoder och långsiktighet. Skolinspektionen (2020) har granskat hur jämställdhetsarbetet ser ut på skolorna och resultatet tyder på att systematik saknas. Modersmålslärare ingår inte i denna granskning och det finns begränsad forskning kring jämställdhetsarbetet inom modersmålsundervisningen. Det är därför av stor vikt att undersöka hur modersmålslärare reflekterar kring jämställdhetsaspekter i modersmålsundervisningen, vilket föreliggande studie haft för syfte. Aspekterna i centrum för studien är talutrymme, könsstereotyper, genusbaserade förväntningar samt värdekonflikter. Ytterligare ett syfte har varit att belysa framgångsrika metoder för ett systematiskt arbete med jämställdhet i undervisningen. Studiens frågeställningar lyder: ● Hur reflekterar modersmålslärare om inkluderingen av jämställdhetsaspekter i sin undervisningspraktik? ● Vilka arbetssätt urskiljs som framgångsrika i lärarnas reflektioner? Studiens teoretiska perspektiv avser delar av Wedins (2018) modell för jämställdhetsarbete iskola och förskola samt Schöns (1983) begrepp om reflektion-i-handling och reflektion-över-handling. Forskningsmetoden är fokusgruppssamtal. Materialet består av en ljudinspelning från samtalet, vilken analyserats utifrån de teoretiska begreppen. Resultatet visar på en mängd olika reflektioner och metoder. De flesta modersmålslärare betonar vikten att inkludera samtliga jämställdhetsaspekter i sin undervisning. Slutsatsen dras att dessa kan inkluderas i modersmålsundervisningen på ett systematiskt och långsiktigt sätt genom planeringen av aktiviteter, material och innehåll där jämställdhetsaspekterna på olika sätt beaktas.

Ur ett historiskt perspektiv har matematikämnet setts som ”rent” och fritt från etik, vilket innebär att ämnets innehåll och kontext överväger inga etiska aspekter. Men eftersom matematik är en mänsklig produkt, har matematiker börjat överväga etiska aspekter i deras matematikundervisning. Hur addition, subtraktion, likhetstecknets innebörd eller problemlösning kan leda till etiska frågor som påverkar matematikens tillämpning i samhället Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma mellanstadielärare betraktar etik i sin matematikundervisning. Matematiklärares etiska reflektioner om sin undervisning och hur etik kan kännetecknas i matematikundervisning är studiens fokus. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts. Utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt ramverk använder sig studien av en semistrukturerad intervjumetod för att belysa svenska mellanstadielärares uppfattning av fenomenet etik i matematikundervisning.  Utifrån en övergripande blick av studiens resultat ser inte svenska matematiklärare på mellanstadiet någon direkt koppling mellan matematikundervisningen och etik. I svensk matematikundervisning kännetecknas inte etik i matematikundervisning av etiska värden utan snarare av etiska överväganden. Mellanstadielärare ser etik som en pedagogisk handling för att kunna skapa ett gott klassrumsklimat i sin matematikundervisning.

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar förmågan att läsa en text och samtidigt förstå den. Det är en central förmåga, både i skol- och undervisningssammanhang men också inom vardagliga och yrkesmässiga kontexter. Att kunna tolka och förstå skriven text är en grundläggande förutsättning för att vara en del av det moderna samhället där texter förekommer kontinuerligt i olika utsträckning och sammanhang.  Föreliggande kunskapsöversikt syftar till att undersöka vad forskning framställer om läsförståelseutveckling inom svenskämnet för årskurs 3–6, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelseutveckling. För att uppfylla syftet med översikten är två frågeställningar formulerade. Vad kännetecknar forskning om läsförståelseutveckling inom ramen för svenskämnet i årskurs 3–6? Vilka faktorer fastslår forskningen kan påverka elevers läsförståelseutveckling?  För att besvara översiktens frågeställningar har ett urval av nio artiklar och en avhandling samlats in genom en systematisk litteratursökning i olika databaser. Urvalsprocessen genomfördes stegvis med noggrant utvalda urvalskriterier för att möta översiktens syfte. Forskningen, som behandlar empiriskt material, har kartlagts utifrån dess respektive syften, metoder och resultat och därefter analyserats baserat på vilken frågeställning de besvarar.  Forskningen som inkluderats i översikten påvisar att läsförståelseutveckling bland elever i årskurs 3–6, är beroende av en kompetent lärare som använder adekvat undervisningsmetodik inom läsförståelse. Därtill visar forskningen att elevers läsförståelseförmåga kan påverkas av flera olika faktorer, däribland socioekonomisk bakgrund, förkunskaper, första respektive andraspråk, tidiga läsinsatser och genus.

Problemlösning är en av de mest fundamentala delarna inom matematiken då de andra förmågorna adderas på ett naturligt sätt när eleverna ska lösa matematiska problem. Detta är en kvalitativ studie utifrån fenomenologisk teori vars syfte är att fördjupa kunskapen om vilka undervisningsstrategier som de deltagande lärarna uppger att de använder i undervisningen för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematikämnet. Vidare är studiens syfte även att undersöka hur lärarna upplever att undervisningsstrategierna bidrar till att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematik. Tidigare forskning har analyserats med problemlösningsförmåga och undervisningsstrategier inom ämnet matematik som fokus. Datainsamling har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem utbildade grundskolelärare.  Studiens resultat visade att lärarna, i varierade mängd, använder sig av fem strategier i sin matematikundervisning för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Dessa undervisningsstrategier är problembaserat lärande, matematisk modellering, självständigt lärande, kooperativt lärande samt diskutera och reflektera. Vidare visar studien att de medverkande lärarna varierar upplevelsen av hur väl de olika strategierna fungerar. Samtliga lärare upplever att matematisk modellering och det kooperativa lärande är mest central för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematik medan endast en lärare lyfter självständigt arbete som en essentiell del i matematikundervisningen för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematik.

Syfte och frågeställningar     Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 med föreningsbakgrund i bollsport upplever deras lektionsupplägg. Detta kopplat till det centrala innehållet i idrott och hälsa. Studien undersöker om det finns ett samband med lärarnas bakgrund i bollsport till hur de vidare väljer att undervisa elever i idrott och hälsa samt huruvida lärarna anser att elevernas olika föreningsbakgrunder har en inverkan på deras undervisning. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar formulerats Uppfattar idrottslärare i år 4 – 6 att deras föreningsbakgrund har någon inverkan på valet av lektionsupplägg? Hur ser idrottslärare i år 4 - 6 med föreningsbakgrund i bollsport på undervisning i idrott och hälsa?  Hur ser idrottslärare i år 4-6 på elevernas föreningsbakgrunder och dess inverkan på undervisningen?   Metod   Metoden som användes i denna studie var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av fyra idrottslärare vid olika skolor. Det genomfördes ett handplockat urval av fyra idrottslärare i årskurs 4-6 med föreningsbakgrund inom bollsporter. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteorin samt begreppet habitus.    Resultat och analys Lärare med föreningsbakgrund sen tidigare påverkar sin planering av lektionsupplägg. I studien gjordes en resultatanalys där det framgick att lärare med föreningsbakgrund inom bollsport såg positivt på användning av bollsport. Detta då lärarna själva beskrev det som ett bekvämt moment att lära ut baserat på erfarenheten de hade samt ansåg att det enkelt går att koppla bollspel till olika delar av det centrala innehållet.     Slutsats  Slutsatsen denna studie kommer fram till är att lärarna i studiens erfarenhet av föreningsidrott i bollspel har stor inverkan på hur de undervisar i ämnet idrott och hälsa. Lärarna beskriver bollsport som negativt inom undervisning i idrott och hälsa på grund av att det leder till tävling och exkludering av olika elever. Dock anser samtliga lärare att ett inkluderande bollspel med ett tydligt syfte kopplat till det centrala innehållet som positivt i undervisningen.  Elevinflytandet kan ge mer utrymme för bollspel i undervisningen men elever med deras föreningsbakgrunder har inte en inverkan på innehållet i undervisningen menar lärarna.