Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och redogöra för forskning kring utomhuspedagogik i naturvetenskap. Detta undersöks genom att ta reda på vad forskning inom utomhuspedagogik i naturvetenskap kännetecknar i årskurserna 1-6. Vidare undersöks även om sådan undervisning bidrar positivt till elevernas lärande.  Arbetet inleddes med att formulera relevanta sökord, avgränsningar samt urvalskriterier. Därefter inleddes sökningar i databasen ERIC samt söktjänsterna Google Scholar och Primo. Alla artiklar av intresse kontrollerades i webbsidan Ulrichsweb för att garantera att de var vetenskapliga. Det genomfördes även läsning av abstract och nyckelord följt av att artiklarna lästes i sin helhet. Utöver sökning i databaser/söktjänster genomfördes också manuella sökningar av artiklars referenslistor samt konsultation med bibliotekarie. Sökprocessen ledde fram till nio vetenskapliga artiklar som inkluderades till vår kunskapsöversikt.   Utifrån de nio vetenskapliga artiklarna fastställdes det att utomhusundervisning i naturvetenskap i årskurserna 1-6 bidrar positivt till elevernas lärande. Ytterligare resultat visar även att elevers engagemang samt intresse för naturvetenskap kan öka till följd av ovanstående arbetssätt. Det framkom dock negativa aspekter utifrån lärares åsikter, såsom att arbetssättet kan vara svårt att praktiskt genomföra på grund av brist på tid och resurser. Det framkom även att lärare är oroliga för att lärandemålen i naturvetenskap riskeras att inte uppnås till följd av utomhusundervisning.   I sökprocessen upptäcktes det att forskning kring våra urvalskriterier var begränsad kring dels Sverige, Europa men också hela världen, vilket därmed blir ett förslag på vidare forskning. Vidare upptäcktes det att få studier undersöker lärares attityder till utomhusundervisning i naturvetenskap, vilket också är ett område som behöver forskas mer kring. Slutligen bör det även genomföras fler undersökningar som testar av elevers kunskaper på lång sikt av ovanstående arbetssätt eftersom majoriteten av studierna i vår kunskapsöversikt testar av deras kunskaper på kort sikt. / The purpose of the literature review is to analyze, compile, and account for research on outdoor education in science. This is investigated by finding out what research on outdoor pedagogy in science characterizes in grades 1-6, and how such education affects students' learning.  To find relevant scientific articles for our literature review, selection criteria and search terms suitable for the research arena were designed. Subsequent searches were conducted in the ERIC database, manual searches, and consultation with a librarian. This led to nine scientific articles that matched all our selection criteria and were thus included in our literature review.  The result that emerged was that the majority of the research is presented positively regarding outdoor education in science in grades 1-6. Furthermore, it was also established that such education increases students' learning in science.

Under vår praktiktid (VFU) har vi utvecklat ett särskilt intresse för utomhuspedagogik inom matematik. Detta växande intresse grundar sig i att, i kontrast till traditionell undervisning, skapa ett lustfyllt matematiklärande ute i naturen. Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka befintlig forskning inom detta område. Skolverket (2020) påpekar att utomhusundervisning inte bara kan öka elevers intresse för ämnet utan även bidra till deras sociala och emotionella utveckling, vilket är viktigt för en bra lärmiljö.  Syftet med denna kunskapsöversikt är att systematiskt kartlägga de karakteristiska dragen i den befintliga forskningen kring utomhuspedagogikens inverkan på matematikinlärning hos elever i årskurs f-6 i grundskolan. Vår huvudsakliga forskningsfråga är: Vad kännetecknar forskningen om utomhuspedagogikens påverkan på elevernas lärande i matematik?  För att undersöka detta, har en litteratursökning samt urval av studier inkluderats i metodavsnittet. Detta har gjorts på ett systematiskt sätt genom att tillämpa en urvalsprocess som Eriksson-Barajas, Forsberg och Wengström (2014) belyser. Detta bidrog till att tio artiklar valdes. De valda artiklarna analyserades utifrån fyra forskningsfrågor:  1.    Vilka syften och frågor behandlar utvalda studier?                                   2.    Vilka metoder och teorier används i utvalde studier?                              3.    Vilka är de viktigaste slutsatserna i de utvalde studier?                          4.    Vilka forskningsluckor finns inom området? Våra resultat visar att utomhuspedagogik ofta är effektivare än traditionell undervisning i klassrummet. Den ger inte bara positiva resultat och förbättrade prestationer, utan kan också öka intresset för matematikämnet. För att få ut mesta möjliga av utomhusundervisning krävs en engagerad lärarroll och noggrann lektionsplanering. Forskning från olika länder visar att utomhuspedagogik ökar elevers engagemang i matematik på ett effektivt sätt.

Detta examensarbete utforskar användningen av modersmålet vid andraspråksinlärning i klassrumsundervisning. Studien utgår från den övergripande frågeställningen: Vad kännetecknar forskning om modersmålsanvändningens betydelse för elevers språkutveckling under de tidigare åren i skolan? Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av modersmålsanvändning för flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling vid andraspråksinlärning i klassrumsundervisning. Genom att analysera tidigare forskning och teorier relaterade till modersmålsanvändning i undervisningen samt granska metoder och strategier som tillämpas för att stödja flerspråkiga elevers språkutveckling, strävar studien efter att belysa väsentliga insikter och bidra till att fylla eventuella kunskapsluckor inom området. Frågeställningarna som examensarbetet bygger på är:  1. Vad kännetecknar forskning om modersmålsanvändningens betydelse för elevers språkutveckling under de tidigare åren i skolan? 2. Vilka syften och frågeställningar har ställts i tidigare forskning? 3. Vilka metoder och teorier man har använt i tidigare forskning? 4. Vilka forskningsluckor finns i tidigare forskning? 5. Vilka är de viktigaste slutsatserna i tidigare forskning? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av Eriksson Barajas et al. (2013) 5 steg. Genomsökningar i Primo och Eric ProQuest identifierades 13 användbara artiklar, som sammanställdes i en tabell och utgör grundvalen för examensarbetet. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket breddade studiens omfattning. Analysen av artiklarna gjordes utifrån flera aspekter för att ge en omfattande bild av forskningsområdet. Studiens resultat belyser tydligt att samtliga lärare är villiga att integrera elevernas modersmål i klassrumsundervisningen vid andraspråksinlärning. Lärarna ser flerspråkighet som en tillgång och anser att stimulering av modersmålet bidrar positivt till elevernas utveckling av andraspråket. Forskningsartiklar som studien bygger på bekräftar att en betydande del av verksamma lärare anser att användningen av elevernas modersmål eller förstaspråk kan främjaspråkutvecklingen. Vidare, framkommer i resultaten att flerspråkiga lärare som behärskar ett annat språk än svenska utgör en resurs i det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever. Studiens resultat belyser tydligt att samtliga lärare är villiga att integrera elevernas modersmåli klassrumsundervisningen vid andra språksinlärning. Lärarna ser flerspråkighet som en tillgång och anser att stimulering av modersmålet bidrar positivt till elevernas utveckling av andraspråket. Forskningsartiklar som studien bygger på bekräftar att en betydande del av verksamma lärare anser att användningen av elevernas modersmål eller förstaspråk kan främja språkutvecklingen. Vidare, framkommer i resultaten att flerspråkiga lärare som behärskar ett annat språk än svenska utgör en resurs i det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever. Den inkluderande användningen av elevernas modersmål framhålls som nyckeln till att skapa en tryggare klassrumsundervisning och därigenom främja snabbare kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever. Slutsatserna som dras i denna studie knyter samman med de ursprungliga frågeställningarna och visar på en övergripande positiv inställning bland lärarna mot modersmålets roll i andraspråksinlärning. Användningen av modersmålet som pedagogiskt verktyg uppfattas som gynnsam för elevernas språkutveckling och utgör en resurs som bör integreras i undervisningen. Denna slutsats bidrar till den övergripande förståelsen av modersmålets betydelse för flerspråkiga elever i skolmiljön och pekar mot fortsatt behov av forskning och praktisk implementering av denna strategi för att optimera andraspråksinlärningen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera, sammanställa och presentera vad forskningen säger om elevers läslust och motivation, hur lärarna arbetar för att främja detta samt vilken påverkan studiernas metoder och geografiska placering har på utfallet. För att analysera detta används tre frågeställningar: Vad har lärarna för läsfrämjande strategier för att gynna läslust? Hur ser elevernas attityder och syn på läsning ut, vad motiveras de av? Hur påverkar studiernas metod utfallet kring läslust och i vilken grad har landet som undersökningen genomförts i betydelse?   För att kunna fastställa kunskapsöversiktens validitet har vi genom noggrant utvalda urvalskriterier funnit 12 vetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna har använt både kvalitativa och kvantitativa metoder samt i vissa fall en kombination av båda.    Sammanställningen av artiklarna visade att med rätt kunskap inom läsfrämjande metoder kan lärare ha en positiv inverkan på elevers läslust och motivation. Av resultatet framkom det att lärare inte fullt ut besitter dessa kunskaper vilket visade sig i elevernas bristande motivation för läsning. Dessutom visade resultatet att den vanligast förekommande metoden var kvalitativ och en stor andel var aktionsforskning från USA.

Utifrån Skolverkets (2016b) riktlinjer för barngruppsstorleken i våra svenska förskolor bör åldersgrupper 1-3 år innefatta maximalt 12 barn och 4-5 år 15 barn. Idag är dock nästan varannan barngrupp större än riktlinjerna anger vilket skapat debatt och diskussioner om hur barngruppsstorleken påverkar förskolans verksamhet och barnens möjligheter samt välbefinnande. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning av hur barngruppens storlek påverkar dagliga situationer och barnens tillvaro i förskolan. Vi vill också se närmare på hur storleken på barngruppen påverkar möjligheterna att efterfölja läroplanens intentioner.  Dataunderlaget utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare på fyra olika förskolor i en medelstor stad. Denna kvalitativa metod bidrar till att en verklighetsbaserad bild av undersökningsområdet skildras där förskollärarna med egna ord får beskriva sina personliga upplevelser och tankar. Den kvalitativa analysen genom kodning synliggör hur barngruppsstorleken främst anses påverka vilket sedan lades till grund för resultatets tematisering. Som teoretisk bakgrund används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som tillämpas för att undersöka hur faktorer på olika nivåer inverkar på undersökningsområdet.  Genom resultatet framgår att förskollärarna i stor utsträckning anser barngruppsstorleken påverka såväl dagliga situationer som barnens villkor och läroplanens intentioner. Majoriteten av resultatet skildrar försvårande omständigheter och hinder, men där återfinns även beskrivning av hur en större barngrupp i somliga situationer kan medföra positiva effekter. Med en större barngrupp försvåras rutinsituationer så som matsituationer, den dagliga kontakten med vårdnadshavare och hallsituationer i samband med utevistelser. En annan negativ följd som framgår är att barnens närhet till pedagogerna minskar, de räcker inte till för att se alla barn och bemöta deras viljor och behov. Barn som är känsligare eller i behov av särskilt stöd beskrivs vara en grupp som påverkas mer än andra. För att göra barngruppen och dagen i förskolan hanterlig påpekar samtliga förskollärare på behovet att dela in barnen i mindre grupper. Förmiddagen delar alla medan några delar större delen av dagen. Att de verksamma inte räcker till samt att många barn vistas på en liten yta visas också öka antalet konflikter i gruppen, vilka förskollärarna vidare saknar tid att lösa. Studiens resultat visar på att en större barngrupp utgör ett hinder för den planerade undervisningen. Detta till följd av bland annat utebliven planering och personalbortfall. Istället förekommer främst spontan undervisning genom leken och barnens egna aktiviteter. Det framgår även svårigheter kring att anpassa efter varje barn då de är många med individuella behov, intressen och villkor. Gällande leken däremot anses en större barngrupp som främst positiv i de aspekter att barnen får fler kompisar och att fler lekkonstellationer bidrar till mer utveckling och lärande.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om utomhuspedagogik i stadsmiljö inom ämnet biologi. Examensarbete undersöker hur verksamma F-3 lärare på tre stadsskolor i en mellanstor stad i västsverige upplever stadsmiljön och dess påverkan på implementering av utomhuspedagogik i ämnet biologi. Det är en kvalitativ metod och informationen har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av den fenomenologiska teorin gjordes en innehållsanalys. Resultatet visade att stadsmiljön uppfattas både som en begränsning och möjligheter bland lärarna i studien. Långt avstånd till skogsområden upplevs som ett hinder på två av tre skolor när det kommer till undervisning av organismer och växter. Vid undervisning om kroppen och hälsan uppfattas stadsmiljön som en möjlighet bland samtliga informanter. Alla tre skolorna upplever att utomhuspedagogik i biologi är en konkret undervisningsmetod eftersom eleverna får möjlighet att skapa sina egna upplevelser av naturen. I resultatet framkommer det även hur lärarnas motivation och uppfattning kan påverka utomhuspedagogiken och platsens betydelse.

No description available.

Denna studie ämnar utforska gymnasieelevers medvetenhet om kemisäkerhet genom att analysera deras förståelse och efterlevnad av ordningsregler för laboratoriearbete. Trots elevernas årliga bekräftelse av förståelse genom skriftlig försäkran, har observerade överträdelser väckt frågor kring elevernas verkliga medvetenhet och följsamhet. Studien bygger på socialkonstruktivismen och säkerhetskulturteori för att undersöka elevers varierande tolkningar av information och deras medvetenhet om kemisäkerhet. En enkätundersökning användes för att analysera elevers individuella förhållningssätt kvantitativt och kvalitativt. Enkäten innehöll både flervalsfrågor och öppna frågor, vilket gav en möjlighet att analysera data både kvantitativt och kvalitativt. Två elevgrupper med olika kunskapsnivåer inom kemi studerades, där den äldre gruppen visade större medvetenhet om vikten av att följa säkerhetsföreskrifter under laborativt arbete. Bristen på önskan om ytterligare kunskap om labbsäkerhet, trots elevernas självuppskattade förståelse, indikerar behovet av kontinuerlig säkerhetsutbildning för elever. Resultaten betonar därmed betydelsen av att integrera säkerhetsundervisning i den ordinarie utbildningen för att säkerställa en effektiv medvetenhet och efterlevnad av säkerhetsföreskrifter.

Inledning: Förskolan ska tillgodose barns rätt till barns kultur såsom exempelvis populärkultur utifrån barnens intressen, kunskaper och erfarenheter. Eftersom vi som verksamma pedagoger upplever att det finns kontroversiella åsikter kring populärkultur och undervisning utifrån den vill vi ta reda på pedagogers syn på samtida populärkultur. Vi vill också ta reda på om och hur pedagogerna arbetar med samtida populärkultur i förskolan. Syftet: Vårt syfte är att ta reda på förskolepedagogers syn på samtida populärkultur och användandet av samtida populärkultur i yrket. Metod: Detta genomförs genom en kvalitativ metod av intervjuer med semistrukturerade frågor med öppna svarsalternativ. Här får alla pedagoger samma fråga men ges möjlighet till att utveckla sitt svar. I studien medverkade sex pedagoger från två olika förskolor. Resultat: I vårt resultat kan vi se att pedagogerna på olika sätt använder samtida populärkultur utifrån barnens intressen i undervisningen på förskolan. Trots detta använde de inte begreppet populärkultur i arbetet. Pedagogerna ser positivt till att använda populärkulturen som verktyg i lärande situationer och de kan också se en social gemenskap mellan barnen. Dock visar resultatet även en osäkerhet och en svårighet att välja vilken populärkultur förskolan kan medverka i och stå för. Den populärkultur som även omfattar pedagogiskt material används i större utsträckning än den enbart kommersiella. Resultatet visar också att pedagogerna upplever att det är lättare att ta tillvara på de äldre barnens intresse till motsats mot de yngsta som ännu inte har lika utvecklat språk.

Den pedagogiska måltiden är ett outforskat område i förskolan. Måltiden i förskolan bedrivs på olika sätt eftersom det inte finns tydliga riktlinjer framskrivna i förskolans styrdokument på hur undervisningen ska bedrivas. Måltiderna utförs minst tre gånger per dag i förskolan. Måltiderna är något som sker utan att det inte finns ett läroplanens mål kopplat till denna rutinsituation. Studien tar reda på hur de intervjuade verksamma pedagogerna i förskolan ser på den pedagogiska måltiden. Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna förhåller sig till måltidspedagogik i förskolan.  Metod  Studien är narrativ och utarbetad från en kvalitativ metod baserat på ett sociokulturellt perspektiv. Insamlingen av material skedde med semistrukturerade intervjuer från verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna genomfördes med tio verksamma pedagoger där hälften var förskollärare och hälften barnskötare.  Resultat  I resultatet framkommer det att det finns en osäkerhet bland pedagogerna angående vad en pedagogisk måltid innebär. Pedagogerna upplever i dagsläget att det är en tolkningsfråga.  Intervjuade pedagoger menar dock att om det hade varit framskrivet som ett av läroplanens mål, hade det inte varit en osäkerhet kring ämnet. Medan ett fåtal intervjuade ansåg att det spelar en roll. Måltiden hade då blivit en karaktär med ett pedagogiskt inslag. Samspelet som sker i måltiderna är viktigt och att barnen lär av varandra i måltiderna anser samtliga intervjuade främja interaktionen mellan barnen. Även omsorg är ett viktigt ord att belysa i den pedagogiska måltiden anser pedagogerna. De flesta pedagoger påstår att det ändå får in mycket ämne i måltidssituationen som exempelvis matematik, teknik samt bland annat sociala relationer.