Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att undersöka elevers erfarenheter och upplevelser av Mosstons undervisningsstilar i idrott och hälsa samt vilka stilar som eleverna upplever som lärande och betydelsefulla. Studiens mer preciserade frågeställningar är:  Hur beskriver elever sina upplevelser och erfarenheter utifrån Mosstons undervisningsstilar? Vilka undervisningsstilar upplever eleverna som lärande och vilka beskriver de som betydelsefulla? Metod  Vi har använt oss av en induktiv kvalitativ ansats och använt fenomenologiska  semistrukturerade intervjuer som metod. Urval av sex högstadieelever har skett genom ett handplockat urval. För att kunna analysera intervjuerna har vi använt Muska Mosston´s teori om de 11 undervisnings stilarna som analytiskt ramverk.  Resultat  Eleverna upplever ha mest erfarenhet av de lärarcentrerade undervisningssstilarna. De tycker att dessa är betydelsefulla för deras lärande. Alla eleverna har erfarenhet av att arbeta med  kompisar. Att kunna visa varandra bidrar till, glädje och lärande. Eleverna upplever också det är viktigt med tydliga instruktioner. Men eleverna saknar erfarenhet från de elevcentrerade stilarna, främst en elev-designad undervisningsstil där de får ta större eget ansvar. Eleverna upplever att lärarnas val av undervisningsstil också beror på vilket innehåll som erbjuds i idrott och hälsa. Vid låg förkunskap hos eleven resulterar detta i lärarcentrerad stilar, hög förkunskap hos eleven resulterar mer ofta i elevcentrerade stilar.  Slutsats Elevernas upplevelser och erfarenheter speglar tidigare forskning. De lärarcentrerad stilarna är överrepresenterad. Eleverna saknar däremot erfarenhet av att ta eget ansvar genom de elevcentrerade stilarna vilket enligt dem skulle göra idrotten mer betydelsefull, men att det också beror på valet av idrott. Framtida kvalitativa studier bör göras på lärare som undersöker frågan varför lärare inte arbetar mer med elevcentrerade undervisningsstilar samt varför elever föredrar vissa stilar beroende på innehållet på lektionen i idrott och hälsa.

The overall aim of this thesis was to explore and describe health dialogues from pupils’ and nurses’ perspectives as well as the verbal interaction between them, in the context of a structured health and lifestyle tool. Seventy-four pupils and 23 school nurses participated in focus group interviews, and further 14 nurses participated in individual interviews. To explore the verbal interaction, 24 health dialogues with pupils and school nurses were recorded using a video camera. The data from the interviews were subjected to qualitative content analysis and the verbal interactions were analysed using the paediatric version of the Roter Interaction Analysis System. Health dialogues based on the pupil’s own situation were described as a process that provided them opportunities to influence their own health. Prerequisites for a pupil-centered health dialogue were that the pupils were prepared, felt respected and like active participants, and that their own experiences were in focus. How the nurses acted was crucial to the pupils’ experience of and possibility to benefit from of the health dialogue based on their own needs and wishes. A health and lifestyle tool could support the dialogue by constituting a structure, open up for discussion and contribute to an understanding of the individual’s situation. The tool could also facilitate the transmittal of health information on an individual as well as a group level. In terms of utterances in the dialogues, the school nurses were the ones who talked the most. The pupils most frequently gave information about their lifestyle and agreed with the nurses. The nurses asked questions and provided information about lifestyle, and checked that they had understood the pupils. Just over a third of the nurses’ verbal interaction approaches were aimed to make the pupil more active and participatory in the dialogues. In conclusion, the health dialogues were described as an opportunity to gain knowledge about and insight into health and lifestyle, but a pupil-centered dialogue was considered crucial. The challenge is to adapt the health dialogue based on each pupil’s needs and wishes, and a health and lifestyle tool could contribute structure and support the dialogue.