InledningStudien behandlar förskollärares och barnskötares reflektioner kring de yngsta barnens anknytning i förskolan. I studien riktar vi främst in oss på inskolningsperioden, eftersom grunden läggs där, för anknytning mellan barn och pedagog. Arbetet handlar om vilken betydelse en god anknytning får för barnets utveckling och lärande, på kort såväl som på lång sikt. Vår utgångspunkt är Bowlby´s anknytningsteori. I studien behandlas också relevant forskning kring ämnet.Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger beskriver små barns anknytning under inskolning i förskolan. Frågeställning: Hur beskriver förskollärarna och barnskötarna att de bemöter de yngsta barnen vid inskolningen på förskolan?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsverktyg. I studien ingår åtta respondenter som består av både barnskötare och förskollärare.ResultatI resultatet framgår en relativt stor medvetenhet om anknytningens betydelse för de yngsta barnen i förskolan. Barnen beskrivs få stort inflytande i val av anknytningsperson. Resultatet visar på en god vilja hos förskollärarna och barnskötarna att försöka tillgodose varje enskilt barns behov. Föräldrakontakten framkommer som särskilt viktig och betydelsefull i dessa sammanhang. Respekt för barns integritet betonas i studien. Förskollärarna och barnskötarna beskriver två olika inskolningsmetoder, traditionell långinskolning på upp till två veckor samt en snabbinskolning på tre till fyra dagar. Som trygghetsfaktorer nämns bland annat napp och innevagn. Strukturella faktorer, vilka ibland inverkar negativt på möjligheterna till anknytning, kompenseras till stor del av pedagogernas kompetens och planering. Exempel på strukturella faktorer är tidsbrist, sjukfrånvaro och stora barngrupper.

Lärarens roll har under århundraden förändrats i takt med samhällsutveckling, politik och värderingar. Bara under 1900-talet så har lärarens roll både i klassrummet men även som yrkesroll förändrats, vilket har skapat läraryrket som vi har idag. Men hur har rollen ändrats? Hur ser lärare på sin roll i klassrummet och utanför? Vad kan jag själv förvänta mig som nyexaminerad lärare i framtiden? Syftet med denna studie är att få en bild av hur lärare ser och förhåller sig till sin roll som just lärare och hur deras uppfattning är gentemot den generella som finns historiskt nertecknat. Syftet med studien är att få en bild av hur lärare ser och förhåller sig till sin roll som just lärare och hur deras uppfattning är gentemot den generella som finns historiskt nertecknat.

Studien lyfter fram förskollärares arbete med att stärka barns demokratiska kompetens med fokus på barns delaktighet och inflytande. Förskolan är en mötesplats, där demokrati skapas såväl här och nu som inför framtiden, tillsammans mellan människor. Förskollärarna är ansvariga för och har flera styrdokument att förhålla sig till när det gäller demokratiuppdraget, ett komplext uppdrag med flera utmaningar. Arbetet med delaktighet och inflytande ska löpa som en röd tråd i hela verksamheten och inte komma i skymundan till förmån för andra läroplansmål. Tidigare forskning består av vetenskapliga artiklar, vilka belyser demokrati och värdegrundsarbete i förskolan. I denna forskning har det tagits fasta på hur arbetet sker med delaktighet och inflytande. Barndomssociologisk teori används för att få en djupare förståelse för vår studies resultat. Som ett led i förskolans arbete med att främja barns demokratiska kompetens är syftet att öka kunskapen om vad barns delaktighet och inflytande kan innebära för studiens medverkande förskollärare i deras dagliga arbete. Undersökningen är en kvalitativ studie eftersom syftet är att ta reda på förskollärares egna tankar kring deras arbete med delaktighet och inflytande i förskolan. Valet föll på self report som datainsamlingsmetod. Studien redovisar ett perspektiv på arbetet med att stärka barns demokratiska kompetens sett utifrån tio förskollärares resonemang, därav ger det ingen generell syn vad gäller hela yrkesgruppen. Resultatet visar hur förskollärarna definierar begreppen delaktighet och inflytande medan begreppen i de flesta fall används synonymt i arbetet. Förskollärarna har intentionen att arbeta med delaktighet och inflytande under hela dagen samtidigt nämns att hinder och utmaningar finns. Vidare beskrivs flera arbetssätt vilka tillämpas i arbetet för att främja barns demokratiska kompetens. Framträdande resultat är att demokratisk kompetens stärks genom pedagogers inlyssnande och tillåtande förhållningssätt, en förutsättning för barns delaktighet och inflytande i förskolan.

Sammanfattning Det finns en tydlig samhällsnorm att flickor har större motivation än pojkar när det kommer till andraspråksinlärning. Vi har gjort en forskningsöversikt om vad den senaste forskning skriver om skillnaderna mellan könens motivation inom andraspråksinlärning. Syfte Vårt syfte med forskningsöversikten är att undersöka vad den senaste forskningen säger om motivation inom andraspråksinlärning och undersöka om flickor har högre motivation än pojkar. Metod Vår metod är att vi har gjort en litteratursökning i olika databaser utifrån bestämda avgränsningar. Vår valda litteratur är vetenskapligt granskade studier från olika delar av världen. Resultat Samtliga artiklar har använt sig av liknande metoder men har fått olika resultat. Den senaste forskningen visar på att det ej längre finns ett generellt fenomen att flickor har högre motivation än pojkar när det kommer till andraspråksinlärning.

Ett viktigt innehåll i ämnet matematik är förståelsen för talets position och värde. Dessa förståelser är en grund för vidare utveckling i matematik. Därför måste lärare konkretiserabegreppen eftersom de är abstrakta för många elever. Detta för att öka chansen hos eleverna att utveckla sitt lärande. Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen ser ut när lärare ska undervisa i positionssystemet och synliggöra de kritiska aspekter som identifierats av forskningen. De tvåfrågeställningar som ska besvaras är: “Hur ser undervisningen ut om positionsegenskaperna i årskurs 3?” och “Hur ser undervisningen ut om tiobasegenskaperna i årskurs 3”. Denna studie är en kvalitativ undersökning där genomförande innehåller tre observationer, vidolika tillfällen, i en mellanstor kommun. Vid varje tillfälle har en lärare deltagit och observerats där data har skrivits ner på papper och även fotograferats. Analysarbetet har behandlats utifrån Ross (2002) fyra egenskaper där två av dessa, positionsegenskaper och tiobasegenskaper, haranvänts. I analysarbetet används även instrumentell förståelse för det som inte kännetecknar positionsegenskaper och tiobasegenskaper. Resultatet visar att samtliga tre lärare tar upp både positionsegenskaper och tiobasegenskaper i sin undervisning. Dock undervisar lärarna olika och utifrån olika material. De material som används är figurer som symboliserar ental, tiotal, hundratal, tusental, tärningsspel, sifferkort och Whiteboard. Två av lärarna använder i sin undervisning övningar, diskussioner och konkretiserar begrepp på ett varierande sätt för att skapa djupare förståelse hos eleverna medan den tredje lärarens undervisning saknar detta.

I detta examensarbete presenterar jag resultatet från en läromedelsanalys där syftet var att ta reda på hur problemlösning presenteras i läroböcker i ämnet matematik. Läromedelsanalysen genomfördes med Kress och van Leuweens multimodala teori om hur visuell kommunikation tar form i texter. För att uppnå syftet med mitt examensarbete valde jag frågeställningarna: Vilken föreställning om problemlösning presenteras i läroböckernas text respektive bild? Hur samspelar text och bild? Vilken relation skapar läroböckerna till läsaren genom text respektive bild samt i samverkan mellan texten och bilden? Hur används semiotiska resurser för att skapa en helhet mellan olika element i det visuella rummet? I resultatdelen diskuterar jag resultatet från analysen av läroböckerna utifrån mina frågeställningar. Analysen av båda läroböckerna är sammanslagna för att synliggöra likheter och skillnader mellan valen som läroboksförfattarna har gjort för respektive lärobok samt vilken inverkan det har för elevers inlärning av matematisk problemlösning. Exempelvis har läroboksförfattarna valt att använda olika metoder för problemlösingsuppgifterna i respektive lärobok. Ena metoden visade sig vara mer krävande för både elever och lärare att tillämpa än den andra och påvisar därför att den andra metoden förmodligen är mer anpassningsbar till elever med olika förmågor i matematik. Likheten mellan läroboksförfattarnas val synliggjordes i layouten samt användningen av olika textelement. Exempelvis har båda läroböckernas skrift samma upplägg.

Vad arbetet handlar om och studiens syfte Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad läsförståelse har för inverkan på problemlösning i ämnet matematik. Det gör vi genom att sammanställa tio vetenskapliga artiklar som vi valt utifrån ett sökresultat på ett forskningsfält. Vi undersöker artiklarna grundligt för att ta reda på syftet med studien, vilka metoder som använts, vilket urval som gjorts i undersökningen och vilket resultat som framkommit. Kartläggningen sammanställs i en matris för att analysera och jämföra artiklarna med varandra. Matrisen ligger med som bilaga i arbetet. Kartläggningen sammanställs sedan i resultatdelen som har delats in i tre delar. Delarna fokuserar på vilka artiklar som valts, artiklarnas metoder och artiklarnas resultat. Slutligen diskuteras resultatet som framkom från artiklarna i resultatdelen. Vi diskuterar även trovärdighet på denna kunskapsöversikt samt vad vi önskar se vidare forskning på inom området. Vilken metod som använts Urvalssökningen gjordes via en systematisk litteratursökning via databaserna ERIC (ProQuest) och PRIMO som resulterade i våra tio artiklar. En kartläggning gjordes genom att analysera tio utvalda forskningsartiklar utifrån ett forskningsfält på området. Analysen genomfördes utifrån kartläggningen som sammanställts i en matris där specifika delar av artiklarna ligger i fokus. Delarna var syfte, metod, urval och resultat. Vilket resultat som studien fick Utifrån kartläggningen analyserades artiklarna utifrån deras syfte, metod, urval och resultat. I syftet hittades olika kategorier som lyfter upp läsförståelse i förhållande till problemlösningsförmågor, applicering av litteratur i matematikundervisningen och användning av strategier. Under metoderna fanns kvalitativa, kvantitativa och kombinerade studier. I urvalet fanns det åldrar från lågstadiet upp till universitetsstudenter och professorer. I resultatet framkommer det att problem som nämns inom läsförståelse är att eleverna behöver hjälp att organisera texten för att förstå vad som är relevant i texten. Det visar sig också att förståelsen mellan den lästa texten och matematiska operationer är viktig. Det vill säga vad som binder samman texten med den matematiska uträkningen.

Inledning I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2018, ss. 54–58) står det både i syftet samt i det centrala innehållet att eleverna ska arbeta med problem och problemlösning. Enligt våra egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen, faller detta ämne ofta i skymundan. Det fokuseras snarare på rutinuppgifter, i vilka elever följer arbetsprocessen utifrån lärarens instruktioner. I detta arbete har vi tagit upp vad forskning säger om problemlösning i matematikämnet. Syfte Kunskapsöversiktens syfte är att analysera vad som kännetecknar forskningen kring problemlösning i matematikämnet i årskurserna 4–6 samt reflektera kring hur problemlösning kan bedrivas i matematikundervisningen. Metod Urvalet av artiklarna samlades in genom en systematisk litteratursökning via databaserna Primo, ERIC (ProQuest) och SwePub innehållande orden: problem solving mathematics, problem-solving in mathematics som är vetenskapligt granskade, publicerade senaste tio åren och berör årskurserna 4–6. Resultat Resultaten från analysen och kartläggningen ger verktyg och modeller att applicera i undervisningen i arbetet med problemlösning. De presenterar en rad viktiga aspekter i arbetet med problemlösning och lyfter vikten av motivation och synen på problemlösning för att arbetet ska bli meningsfullt. De lyfter även upp vikten av att problemlösning i undervisningen kan utveckla elevernas kunskaper att lösa olika problem i matematiken.

Denna studie syftar till att undersöka och analysera lågstadielärares förhållningssätt till teknikundervisning. Forskning tyder på att det finns olika typer av teknikundervisning och att teknikundervisningen går till på olika vis internationellt. I Sverige har teknikämnet nyligen blivit ett självständigt ämne med egna tilldelade timmar. Däremot finns ingen gedigen grund att stå på eftersom ämnet är så pass nytt i skolans historia och det är svårt att veta hur undervisningen ska gå till. Samtidigt är teknikutveckling något som ständigt prioriteras i samhället. Studien grundas på observationer av sex lågstadielärares undervisning i teknik eftersom det tidigare identifierats en avsaknad av studier med observationer som metod. Som komplement till observationerna är även intervjuer gjorda med respektive observerad lärare. Som ramverk för analys är ett antal faktorer identifierade ur tidigare forskning. Dessa faktorer synliggör lärares förhållningssätt till teknikämnet. I studien undersöks hur ofta förekommande faktorerna är och på så vis tydliggörs förhållningssättet i teknikundervisningen. Resultatet visar att deltagande lärare känner positivt inför teknikundervisningen. I analysen av observationerna framgår det att lärarna mestadels centrerar undervisningen kring eleverna genom att interagera med dem i undervisningen. Detta ger plats för att undervisa undersöknings- och problembaserat och på så vis engageras eleverna. I observationerna synliggjordes att introduktioner till största del är lärarcentrerade. Detta visar att lärarna har en benägenhet att utgå från sig själva vilket kan härledas till osäkerhet inför teknikundervisningen. I intervjuerna uttrycker lärarna inga svårigheter inför en omstyrning av teknikundervisningen. Det framgår också att lärarna inte känner några svårigheter inför att utgå från elevernas behov och intresse. Däremot uppvisar deltagande lärare en viss mån av osäkerhet kring ämneskunskaper.

Inledning Dyslexi är en diagnos som orsakar läs- och skrivsvårigheter. Dessa kan vara bestående genom hela livet. Svårigheterna kan dock förebyggas genom stöd av olika former i tidig ålder, vilket i sin tur kan bidra till att utveckla läs- och skrivförmågan. Genom en god självkänsla och ett stärkt självförtroende kan eleven utvecklas på ett positivt sätt. Pedagogen har en stor inverkan på elevens skolutveckling. Det har forskats extensivt kring dyslexi, men dock inte om hur pedagoger uppfattar det. Utgångspunkten för denna studie har varit pedagogers uppfattningar om deras kunskap och okunskap kring dyslektikers självkänsla och självförtroende i sociala sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för studien är George Herbert Meads teorier om symbolisk interaktionism. Syfte Studiens syfte är att utforska pedagogers uppfattningar om hur deras kunskap och okunskap påverkar dyslektikers självkänsla och självförtroende i sociala sammanhang. Metod Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning där sex pedagoger intervjuades. Respondenterna har varit verksamma inom skolvärlden under en längre tid samt har påträffat dyslektiker under sina yrkesverksamma år. Intervjusvaren har transkriberats och därefter analyserats. Resultat Av studiens resultat framkommer att samtliga pedagoger har kännedom om att självförtroendet och självkänslan är två viktiga egenskaper som påverkar elevens skolprestation. Däremot framgår även av resultatet att dyslexi i dagsläget är mindre förekommande än förr i tiden och på så sätt har pedagogerna uttryckt att deras kunskaper kring dyslexi har bleknat bort med tiden, vilket påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Dessutom påvisar studiens resultaten svårighet kring identifiering av dyslexi hos pedagogerna. Däremot visar resultatet även att pedagogerna har goda kunskaper kring varierande arbetssätt och även en god interaktion i klassen, vilka är faktorer som ökar elevens självkänsla och självförtroende.