This dissertation, a qualitative case study conducted from a constructivist perspective, focuses on the construction and implementation of strategies of emotional scaffolding by two early childhood educators in a public elementary school. This study finds that emotional scaffolding is an excellent example of a tool that could help teachers reach developmentally appropriate practices for early childhood education in an age of accountability. The primary data consist of participant observations, participant interviews and key documents. The study has two primary interests. The first aims at understanding how young children’s learning experiences are enhanced when early childhood educators integrate emotions into their decision-making and practices. The second aims at enhancing the emerging picture of what emotional scaffolding means in early childhood education contexts. My analysis highlights three major themes that contribute to these participants’ decision-making for emotional scaffolding. The first is the participants’ beliefs about their self-perceived teaching identities. The second is their deep understanding of children. The third involves their assessments and reactions to their school climates. The findings focus on four areas of divergence from the literature. First is the important role that teachers’ personal beliefs about the most pedagogically important emotion play in constructing and implementing strategies for emotional scaffolding. Second, emotional scaffolding is an important part of teachers’ mediated agency in a time of increasing accountability. Third, teachers’ capacity to balance student excitement and engagement through their emotional scaffolding is the key to establishing and maintaining children’s engagement in academic activities. Fourth is that emotional scaffolding carried out in the early childhood classroom involves emotion work, not emotional labor. The study provides several implications. The first is that our perception of the emotional scaffolding process in the early childhood education context can be expanded. The second is the importance of sufficient preservice training. The third is that a principal who respects a teacher’s decision-making and practices can help a teacher provide effective emotional scaffolding. The final and perhaps most important implication is that an awareness of self is the most important element contributing to better decision-making in creating a meaningful and engaging environment for their students. / text

There is a growing body of interest in wellbeing across political, educational and social bodies in the UK. The thinking behind this is for human as well as economic reasons, to help people make more informed choices in their lives. There are suggestions to measure wellbeing more often and use that data to help government improve policies and enable companies and individuals to live more productive lives for example by considering being more altruistic to improve personal and family wellbeing during a time of financial austerity (O’Donnell, 2014: 9). There is a fundamental problem however in that there is no common understanding of what wellbeing is across different bodies and agencies, including education, mainly because the term is subjectively defined. Yet teachers are required to report to parents on children’s wellbeing and also safeguard their wellbeing, Teachers’ Standards 2012 (DfE, 2013), but there are no common measures of wellbeing in use nationally. The purpose of this case study is to try to reduce ambiguity about wellbeing issues through identifying gaps in knowledge in the literature about what wellbeing in schools is. The investigation uses qualitative methods and as an inside researcher, to aid authenticity of data, a two-tier approach to gathering data is taken within a constructivist paradigm. The approach enables three voices to be heard, that of pupils and parents (data set one) and then teachers (data set two). The first pupil theme revealed that pupils had a strong sense of connectedness to the school, friends and teachers while the second theme showed approaches to learning that had resonated with pupils. The theme to emerge from parents was a loving community where they felt enabled to entrust their children to teachers who were passionate about their role and evidenced compassion in their working with children. Themes from teachers revealed responsive and enthused professionals who, through collaboration in action learning sets, influenced transition arrangements and ways they felt they could be further empowered in their role. Wellbeing deriving from empowerment through interconnected relationships within and across the three groups leads to an analysis of the community as one that accepts difference. The significance of this for wellbeing in education and policy is discussed.

Studiens syfte är att undersöka väntetiden som lärarna ger eleverna samt ifall det är mer öppna eller slutna frågor som förekommer under genomgångar i svenskundervisningen. Teorin som ligger till grund för studien är den sociokulturella och begreppet stöttning kategoriseras i instrumentell stöttning och emotionell stöttning. Stöttningen grupperas på tre olika nivåer, makro-,meso- och mikronivå. Nivåerna beror på hur planerad väntetiden är. Metoden som valdes för att samla in materialet var observationer av genomgångar i svenskundervisningen och sedan intervjuer med de observerade lärarna. Det är fem lärare som har deltagit i studien och samtliga är behöriga och undervisar i svenska på lågstadiet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar har varit de kategorierna som analyserats och sedan har mönster och nyckelord utifrån stöttning och nivåerna sammanställts. Resultatet visar att det var varierande användning av öppna och slutna frågor. Det visar sig att av 25 frågor har åtta frågor väntetid över den rekommenderade tiden på tre sekunder. I intervjuerna framkommer det att alla lärare är medvetna om väntetid och hur långväntetiden minimalt bör vara. Lärarna berättade att genom ett accepterande klassrum med hänsyn för varandra skapas förutsättningar för att ge väntetid. Det finns enligt lärarna fördelar men även nackdelar gällande väntetid som framförs i studien.

Studiens syfte är att jämföra sex grundskollärares förberedelsearbete inför muntlig framställning i svenskämnet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande, där begreppen proximal utvecklingszon och stöttning är centrala. Den metod som användes vid insamling av studiens material var kvalitativ forskningsintervju. Materialet analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare ser förberedelsearbete inför muntlig framställning som betydelsefullt men att fokus främst läggs på genomförandet. Det förberedelsearbete som sker visarsig oftast organiseras i helklass och individuell förberedelse begränsas på grund av tidsbrist. Resultatet visar även att lärare anser det goda klassrumsklimatet som gynnsamt för elever inför en muntlig framställning och att det därför fokuseras mycket på skapandet av ett sådant. Slutsatserna av studien är att lärare bör prioritera ett noggrant och väl anpassat förberedelsearbete och erbjuda eleverna individuell stöttning inför muntlig framställning. Ytterligare slutsatser är att lärare behöver arbeta kontinuerligt för att skapa relationer och upprätthålla ett gynnsamt klassrumsklimat för att främja elevers säkerhet inför momentet.