Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur fritidslärare arbetar för att främja fysiskaktivitet för elever på skolor och fritidshem samt vilka hinder som försvårar arbetet med attfrämja den fysiska aktiviteten. Följande frågeställningar som studien har utgått ifrån är; Hurarbetar fritidslärare för att främja fysisk aktivitet på skolor och fritidshem? samt Vilka hinderupplever fritidslärare finns i organisationen som försvårar arbetet med fysisk aktivitet? Studienutgår från organisationsteorin och har sin grund inom den kvalitativa forskningen. Empirin tillstudien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av sex olika fritidslärarepå tre olika fritidshem. Resultatet från studien visar att alla fritidshemmen arbetade med någonform av koncept för att främja fysisk aktivitet. De olika koncepten var HFS-pass, Skol IF,rastaktiviteter, fritids-pass och delaktighet. Resultatet påvisar även olika hinder som påverkadearbetet med fysisk aktivitet. De största hindren som hämmade arbetet var personalbrist samtbristande planeringstid för fritidslärare. Nyckelord: Barn, fritidshem, fritidslärare, fysisk aktivitet, hinder, kvalitativ metod, pedagoger.

Syftet med studien var att undersöka hur personal inom fritidshemmet förståroch arbetar med strukturkvalitet. Studien var en kombinerad metodstudie sominnefattar en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudiesom genomfördes på tre olika skolors fritidshem med personal som arbetarinom fritidshemmet. Empirin har analyserats för att kunna finna gemensammafynd och teman som sedan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen socialt-, kulturellt- och ekonomiskt kapital. Resultatet visade att personalen i fritidshemmetär eniga kring den problematik som skulle kunna uppstå om barngruppernaväxer allt för mycket och att det i dagens verksamhet inte finns utrymmeeller tillräckligt med resurser för att möta förslaget. De främsta faktorerna somlyftes fram för att kunna bibehålla eller förbättra strukturkvaliteten är lokaler,utbildning, resurser och ett fungerande arbetslag.

No description available.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket, 2018) ska förskolans verksamhet anpassasefter alla barn och särskilt stöd ges åt de barn som anses behöva det. Syftet med examensarbetetär att undersöka hur verksamma förskollärare uppfattar och resonerar kring inkludering iförskolan med särskilt fokus på de barn som i förskolan anses vara i behov av särskilt stöd.Följande två frågor har väglett oss: ● Vad betyder inkludering i förskolan för förskollärare?● Hur resonerar de intervjuade förskollärarna kring inkludering i förskolan gällande barn ibehov av särskilt stöd? Metoden är kvalitativ och inbegriper kvalitativa intervjuer med sex förskollärare verksamma itvå större städer i Skåne. Teoretiskt har vi använts oss av två specialpedagogiska perspektiv,dessa är dilemmaperspektivet och det relationella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarnahar en positiv uppfattning till inkludering med barn i behov av särskilt stöd. Samtligarespondenter var överens om att alla barn bör inkluderas och vara delaktiga i undervisningenoavsett om de är barn i behov av särskilt stöd eller inte. De ständiga förändringarna av lärmiljönär viktigt för att inkludera alla barn. Nyckelord: anpassning, barn i behov av särskilt stöd, förskola, förskollärare, inkluderin

Syfte och Frågeställningar Syftet med denna studie var att ta reda på hur stor andel av eleverna som går på idrottslektioner fast de inte är praktiskt involverade och deltar i undervisningen. Vi ville också undersöka varför dessa elever avstår från att delta i undervisningen och om vissa delmoment påvisar större avvikelser inom idrott och hälsa. Hur stor andel av eleverna deltar inte regelbundet i idrottsundervisningen? Vilken del av undervisningen deltar eleverna minst i? Varför väljer vissa elever att inte delta i undervisningen Känner eleverna en meningsfullhet med innehållet i idrottsundervisningen? Är eleverna motiverade att delta på lektionerna?   Metod Studien baserades på årskurs 9 i en innerstadsskola i Stockholm genom en kvantitativ undersökning. Eleverna fick svara på en enkät som vi skribenter hade förberett. Enkäten innehöll frågor som skulle svara på frågorna och syftet med studien. Totalt deltog 97 av 108 elever i studien, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 90 procent av alla åk 9 elever på skolan. För att tolka studiens resultat och få en djupare förståelse för hur eleverna resonerade använde vi två ram teorier; Self Determination Theory (SDT) och KASAM (Antonovsky), som båda har sin grund i hur motivation och en känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.   Resultat Resultaten visade att ett stort antal elever som går på lektionerna inte är med och deltar i den praktiska undervisningen i idrott och hälsa. Endast 38% av eleverna på denna skola antydde att de alltid deltar i idrottsundervisningen bortsett från någon enstaka lektion om sjukdom eller skada inträffar. Resterande 62% medger att de väljer att stå över från att delta i idrottsundervisning i någon grad av annat skäl än sjukdom eller skada. Danslektioner, 2 orientering, gymnastik och friluftslivslektionerna var olika delmoment som eleverna i olika utsträckning valde att stå över.   Slutsatser Genom vår analys framgår att fler elever kan uppnå en positivare syn på idrottslektionerna genom att integrera olika faktorer som betyg samt föräldrar, alltså inre och yttre motivation. Detta kommer att stärka deras motivation. Denna observation kan potentiellt bidra till att förbättra attityder gentemot ämnet.

Abstract Aim and research questions The purpose of the study is to investigate how teachers in the subject of physical education and health work to create a learning environment where students feel well and have a sense of coherence. -       How do teachers in physical education and health promote a sense of coherence among students? -       How do teachers incorporate the concepts of manageability, meaningfulness, and comprehensibility in their teaching?   Method The analysis is based on five semi-structured interviews, employed thematic analysis to identify patterns and relationships related to the purpose and research questions. The theoretical basis of the study is SOC (sense of coherence) with the components of manageability, meaningfulness, and comprehensibility.    Results Teachers promote meaningfulness by broadening the focus from solely the physical to social and personal aspects. They offer activities with practical relevance outside of school. Manageability is enhanced through the provision of tools and creating a sense of security, enabling students to confidently engage in various activities. Teachers foster comprehensibility through clarity, explaining to students the reasons behind the various activities.   Conclusions The study indicates that teachers' salutogenic approach in physical education emphasizes viewing activities as more than just physical. They promote health through security, educational strategies, and create meaningfulness even for those who may not like certain activities. Salutogenic methods can counteract the modern sedentary lifestyle, fostering a desire for movement by integrating activities into a meaningful context. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar för att skapa ett inlärningsklimat där eleverna mår bra och känner mening. - Hur verkar lärare inom idrott och hälsa för att främja känsla av sammanhang hos eleverna? - Hur använder lärarna sig av begreppen hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet i sin undervisning? Metod Analysen är baserad på fem semistrukturerade intervjuer genom en tematisk analys för attidentifiera mönster och samband relaterat till syftet och frågeställningarna. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM (känsla av sammanhang) med komponenternahanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. Resultat Lärarna främjar meningsfullheten genom att bredda fokuset från enbart det fysiska till sociala och personliga aspekter. De erbjuder aktiviteter med användbarhet utanför skolan. Hanterbarheten främjas genom redskap men också att eleverna ska känna sig trygga och då våga utföra olika aktiviteter. Lärarna främjar begripligheten genom tydlighet. De förklarar för sina elever varför de ska genomföra de olika aktiviteterna. Slutsatser Studien visar att lärarnas salutogena förhållningssätt inom idrott och hälsa betonar att seaktiviteter som mer än bara fysiska. De främjar hälsan genom trygghet, pedagogiska strategier och skapar meningsfullhet även för dem som inte gillar vissa aktiviteter. Salutogena metoder kan motverka den moderna stillasittande livsstilen och öka lusten för rörelse genom att integrera aktiviteter i ett meningsfullt sammanhang.

No description available.

Syftet med kunskapsöversikten var att ta reda på vad tidigare forskning säger om vilket inflytande lärarens personliga uppfattningar har för elevers undervisning och den egna professionsutövningen. Arbetsmaterialet införskaffades via databaserna ERC, ERIC och SwePub genom olika sökfraser. Metodarbetet delades därefter upp i två delar för att hitta relevant forskning till frågeställningen. Först gjordes en inledande sökning för att precisera ämnesområdet. Sedan övergick det till en huvudsaklig informationssökning för att hitta det slutgiltiga urvalet av källor. Resultatdelen är tematiserad i fyra olika delar som bemöter lärarens personliga uppfattningar, erfarenheter, påverkan i klassrummet och förhållningssätt i relation till professionen och eleverna. Slutligen konstateras det i diskussionsanalysen att lärarens personliga uppfattningar har en betydande påverkan på elevernas personliga utveckling av kritiska förhållningssätt och deltagande i samhället, men även hur lärarprofessionen handlar om en ständig balansakt mellan att vara professionell ochkritisk.

Under 2022 ändrades läroplanerna för svensk skola och den nya läroplanen trädde i kraft under 2022. I de nya läroplanerna för gymnasiet ska det i utbildningen ingå att eleverna ska undervisas om sexualitet, samtycke och relationer. Denna studie har därför gjorts med syfte att undersöka hur man kan jobba med sexualitet, samtycke och relationer genom litteratur, mer specifikt, boken Björnstad.

No description available.