No description available.

The purpose of this study is to obtain more knowledge about how teachers perceive the concept of formative assessment and how students develop with formative assessment when it comes to teaching writing in Swedish as a subject in year 7-9. The study is built on a qualitative study with interviews, which has provided knowledge about how teachers perceive the concept of formative assessment. Furthermore the study is built on a theory that learning occurs in social interaction, together with others, which even the concept of formative assessment is built on. The concept is built on five key strategies, which is about the teachers´ part, the students´ part and the classmates´ part when it comes to develop their learning with formative assessment. The study shows that the interviewed teachers perceive the concept of formative assessment from parts of these five key strategies, but not completely. Mainly the concept of formative assessment is perceived as feedback. When it comes to the students’ writing development, the study shows variations among the students. The conclusion of this study is that there is a development area in how teachers perceive the concept of formative assessment. Studies shows that formative assessment has good effect on students’ learning, and that is why it is important forteachers to have knowledge about formative assessment. Keywords: formative assessment, assessment for learning, feedback, writing, Swedish / Syftet med den här studien är att få mer kunskap om hur lärare tolkar begreppet formativ bedömning och hur elever utvecklas genom formativ bedömning när det gäller skrivundervisning i ämnet svenska på högstadiet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av tre lärare, som bidragit med kunskap om hur de tolkar begreppet formativ bedömning och hur elevernas skrivutveckling sker av formativ bedömning. Vidare bygger studien på en teori om att lärande sker i ett socialt samspel, tillsammans med andra, vilket även begreppet formativ bedömning bygger på. Begreppet bygger på fem nyckelstrategier, som handlar om lärarens roll, elevernas roll samt kamraternas roll i att utveckla sitt lärande genom formativ bedömning. Studien visar att de intervjuade lärarna tolkar begreppet formativ bedömning utifrån vissa delar av dessa fem nyckelstrategier, men inte fullt ut. Framför allttolkas begreppet formativ bedömning i första hand som någon form av feedback. När det gäller elevernas skrivutveckling, så visar studien att det finns variationer mellan eleverna. Slutsatsen i arbetet är att det finns ett utvecklingsområde över hur lärare tolkar begreppet formativ bedömning. Studier visar att formativ bedömning har god effekt på elevers lärande, och det är därmed viktigt att lärare är insatta i vad formativ bedömning är. Nyckelordformativ bedömning, bedömning för lärande, feedback, skrivande, svenska

Det här arbetet är en inblick i hur lärare ser på möjligheten med att arbeta med propaganda i religionsklassrummet. Arbetet underbyggs av två stycken teoretiska perspektiv, media och religiös litteracitet båda som bygger på människors förmåga att förstå innehållet i det man ser i båda dessa kontexter. För att förstå hur verkligheten ser ut dock, så genomförde jag fyra semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar med religionskunskap och samlade in deras syner på hur man arbetar med propaganda utifrån en frågeställning som byggde på titeln till arbetet. Deras svar var varierade men sammanhängande, och tydde för det mesta på en stor osäkerhet på att arbeta med det som inte nödvändigtvis byggde på att det skulle bli fel innehållsmässigt, men på att det skulle skapa situationer i klassrummet som vore obehagliga. Det här gör att man måste överväga om det är värt ansträngning att arbeta med propaganda i sitt klassrum och om det ens kommer fungera i klassrummet. Som lärare och pedagog som arbetar med eleverna så känner man sin egen klass bäst och vet vad som kommer att fungera i den och det är upp till en själv att bestämma innehållet på sina religionslektioner.

No description available.

Tekniken har funnits i många år och människor lever i en mer teknikintensiv värld. Detta har medfört att tekniken behöver tydliggöras i förskolans undervisning. Syftet i studien är att öka kunskapen kring förskolans teknikundervisning. Ett vidare syfte i studien är att öka kunskapen kring användandet av boksamtal kopplat till problemlösning. För att bidra med denna kunskap undersöktes hur barn skapar mening och vad barnen skapar mening om. Problemlösning med fokus på teknik genomförs med undersökande boksamtal som undervisningsmetod, barnen konstruerade redskap som producerar ljud, för att hjälpa karaktärerna i boken att höras. För att få svar på syfte och frågeställningar i denna studie valdes en kvalitativ metod för att synliggöra resultatet. Datainsamlingsmetoden som har valts att användas i studien är deltagande observation för att vara på plats och stötta barnens meningsskapande av det planerade lärandeobjektet. Tematisk analys användes för att analysera data som samlats in och resulterade i åtta teman som svarar på frågeställningarna. Resultatet i studien visar att barnens meningsskapande under boksamtalet bidrar till förståelsen av det problemscenariot, som sedan utgör syftet för skissen av redskapet som ska producera ljud. I aktiviteten när barnen ritade sina skisser skapade barnen mening om redskapets syfte som är kopplat till karaktärernas problem som diskuterats under boksamtalet. Barnen kommunicerade multimodalt genom att skissa och gestalta sina redskap som tydliggjorde redskapets olika delar och inkluderade det didaktiska syftet bakom redskapet som tydliggjorde vem, vad och varför. Upptäckten som gjordes när konstruktionen blev klar vara att barnen skapade mening genom att testa konstruktionen och uttrycka att “nu kan Dim höras”. Barnen återkopplade det färdiga redskapets syfte till berättelsens problemscenario vilket synliggör att konstruerandet blev meningsfullt för barnen. / Technology has been around for many years and people live in a more technology intensive world. This has meant that the technology needs to be clarified in preschool teaching. The purpose of the study is to increase knowledge about preschool technology teaching. A further purpose of the study is to increase knowledge about the use of book talks linked to problem solving. To contribute this knowledge, it was investigated how children create meaning and what children create meaning about. Problem solving with a focus on technology is implemented with investigative book talk as a teaching method, the children designed tools that produce sound, to help the characters in the book to be heard. To get answers to the purpose and questions in this study, a qualitative method was chosen to make the results visible. The data collection method that has been chosen to be used in the study is participatory observation in order to be on site and support the children's meaning making of the planned learning object. Thematic analysis was used to analyze the data collected and resulted in eight themes answering the questions. The results of the study show that the children's meaning making during the book talk contributes to the understanding of the problem scenario, which then constitutes the purpose of the sketch of the tool to produce sound. In the sketch that was carried out, the children created meaning about the purpose of the tool, which is linked to the characters' problems that were discussed during the book discussion. The children communicated multimodally by sketching and shaping their tools that clarified the different parts of the tool and included the didactic purpose behind the tool that clarified who, what and why. The discovery made when the construction was completed was that the children created meaning by testing the construction and expressing that "now Dim can be heard". The children connected the purpose of the finished tool to the story's problem scenario, which makes it clear that the construction became meaningful for the children.

Detta är en kvalitativ ämnesdidaktisk studie i företagsekonomi som beskriver hur ett antal företagsekonomilärare uppfattar och använder sig av fältstudier och autentiska exempel i sin undervisning av kursen Företagsekonomi 1. Studien har samlat kunskap och exempel som kan inspirera andra lärare. Studien redogör även för specifika förutsättningar som möjliggör användningen av fältstudier och / eller autentiska exempel i undervisningen. Data samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med behöriga företagsekonomilärare. Intervjuerna spelades in och svaren transkriberades i sin helhet. Därefter kodades och kategoriserades datat som underlag för resultatpresentation och -analys. Resultaten återges i form av löpande text och tabeller per frågeställning. För att återge de intervjuade lärarnas uppfattningar så autentiskt som möjligt används även citat. Resultaten visar att de intervjuade lärarna uppfattar fältstudier och autentiska exempel som ett sätt att kombinera teori och praktik och att användningen har flera värden. Fältstudier och autentiska exempel ökar elevernas intresse liksom förståelse för ämnet företagsekonomi. Det bidrar också till att lärarna själva håller sig ajour med ämnet. De olika former som beskrivs innebär att eleverna antingen får ta del av hur ett visst moment utförs i praktiken (fysiskt eller digitalt) eller själva får prova på att utföra något autentiskt. Möjliggörande förutsättningar för användningen av autentiska exempel och fältstudier i undervisningen av kursen Företagsekonomi 1 kan relateras till läraren i fråga, till eleverna, till skolan och / eller till omvärlden. Studien är av explorativ art och ger flera uppslag till vidare forskning.

No description available.

<p>Svenska</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilken inställning och förutsättningar lärare i idrott och hälsa har att integrera digitala verktyg i sin undervisning. Studiens frågeställningar är följande: 1. Hur ser lärare i idrott och hälsa på digitala verktyg i undervisningen i relation till lärande? 2. Vilka är för- och nackdelarna med digitala verktyg i idrott och hälsa? Metod Denna studie är gjort med en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa. Intervjun följde en i förhand förberedd intervjuguide med inslag av följdfrågor för att leda respondenterna närmare ämnet i fråga. Ramfaktorteorin användes som teoretiskt ramverk för analys av resultatet. Resultat Under lärarnas utbildning ingick näst intill ingen undervisning i hur digitala verktyg kan användas på lektioner i idrott och hälsa. Respondenterna har medelhög- till hög kompetens inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT). På lärarnas skolor finns tillgång till datorer för alla elever och projektor som lärarna kan använda. De digitala verktygen används för återkoppling och bedömning och för elevernas lärande och motivation. Resultaten visar även att de digitala verktygen används i såväl de praktiska som de teoretiska delarna. Lärarna lyfter fram flera fördelar med digitala verktyg, men nämner även några nackdelar de upptäckt. De ser även IKT som ett verktyg som skapar tid för andra viktiga pedagogiska delar i undervisningen som exempelvis att se och stötta eleven i sitt lärande.  Slutsats Alla respondenterna utnyttjar flera typer av digitala verktyg på olika sätt. De ser vinningar i att använda IKT i idrottsundervisningen för sig själva och sin profession, samt för elevernas lärande. Lärarens inställning, tillgång och utbildning är tre viktiga faktorer som har stor inverkan på hur lärare betraktar och använder IKT i idrott och hälsa. Avslutningsvis behöver lärarutbildningen behandla området på ett tydligare vis än nu. / Aim The aim of this study is to explore Physical Education (PE) teachers’ attitudes and circumstances to integrate technology into lessons. The research questions of the study are: 1. What is PE teachers’ view on integrating technology into the PE curriculum in relation to learning processes? 2. What are the benefits and drawbacks of using technology in PE? Method This is a study with a qualitative approach in which the data was collected by doing five semi-structured interviews with physical education and health teachers in Sweden. The interview followed an interview guide that was prepared in advance where follow-up questions were used to lead the respondents closer to the subject at hand. The frame factor theory by Urban Dallöf and Ulf P. Lundgren was used for the analysis. Results There was almost no training in using information and communications technology (ICT) tools in regular classes for the respondents during their education. They estimate their IKT skills to be average to high. The respondents' schools provide all students and teachers with their own computer for their studies and all teachers also have access to projectors. The ICT-tools are used to enhance the students’ learning, for feedback, assessment and to increase the students’ motivation. The teachers use digital tools for theoretical as well as practical lessons. The respondents emphasize both advantages and disadvantages in using ICT during lessons. The digital tools also may give the teachers time to spend time on their teaching and the students learning. Conclusion All respondents use several types of digital tools in different ways. They have observed gains in using ICT in PE lessons for their profession and the students learning. The attitude of the teacher towards ICT tools, their education in using them in classes and the access to the tools at their school are important conditions that contribute to how the teachers view digital tools and how they use them. Lastly, the PE-teachers’ education needs to improve how this topic is presented.