Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka högstadieelevers uppfattningar om vad syftet med idrott- och hälsaundervisningen kan vara samt att undersöka elevernas uppfattningar om vilka förmågor som deras undervisning ämnar utveckla. Frågeställningar som studien besvarar är: Vad uppfattar eleverna att syftet med idrott- och hälsaundervisningen kan vara? Vilka förmågor uppfattar eleverna att deras idrott- och hälsalektion ämnar utveckla? Metod Denna studie antar en kvalitativ ansats. Vi gör en fältstudie som innefattar observationer och intervjuer. Det insamlade materialet analyserar vi i enlighet med Hassmén & Hassméns (2008) fyra steg för arbete med textdriven innehållsanalys, och kopplar till teoretiska ramverk. Studien använder sig av sociokulturellt perspektiv på lärande, verksamhetsteori och läroplansteori som dess teoretiska utgångspunkter. Resultat Studiens resultat visar att elever uppfattar ämnet idrott och hälsa utefter fyra teman. Hälsoperspektivet där fokus är på hälsa och kroppen. Teknik och sport där ämnets huvudfokus är att lära sig nya tekniker och olika sporter. Att ämnet finns för att man ska kunna röra på sig i en annars stillasittande skolmiljö, och till slut att syftet är att det ska vara roligt. Slutsats Vår övergripande slutsats för att besvara frågeställningarna landar i att eleverna som vi har undersökt uppfattar att de inte förstår syftet med undervisningen eller uppfattar vilka förmågor som ska utvecklas. / Aim The purpose of the thesis is to investigate the perceptions of students in the senior level of Swedish ‘grundskola’ (students aged 13-16) about the purpose of sports and health education, and to examine students' perceptions of what capabilities their teaching intends to develop.Questions that the study answers are: What do the students perceive to be the purpose ofsports and health education? What capabilities do the students perceive that their sports and health lessons intend to develop? Method This study adopts a qualitative approach. We do a field study that includes observations andinterviews. We analyse the collected material in accordance with Hassmén & Hassmén's (2008) four steps for work with text-based content analysis, and refer to theoretical frameworks. The theoretical points of view used in this study are sociocultural perepective on learning, system theory and curriculum theory. Results The results of the study show that students perceive the subject of sports and health accordingto four themes: (i) the health perspective where the focus is on health and the body, (ii)technique and sport where the subject's main focus is to learn new techniques and different sports; (iii) that the subject exists to encourage exercise in an otherwise sedentary schoolenvironment; and (iv) that the purpose is that it should be fun. Conclusion Our overall conclusion in answering the questions is that the students we have examined perceive that they do not understand the purpose of the teaching or perceive which capabilities are to be developed.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vad som lockar barn och unga till att vara aktiva och vad som krävs för att de ska stanna kvar vid att vara fysiskt aktiva. Studien syftar också till att se elevernas upplevda känsla av sammanhang när det kommer till dels ämnet idrott och hälsa, men även om att ha en aktiv livsstil utanför skoltid. ● Frågeställningar ur elevernas perspektiv: - Vad är det inom idrotten som gör det hanterbart? - Vad är det inom idrotten som gör det meningsfullt? - Vad är det inom idrotten som gör det begripligt? Metod Detta är en kvantitativ enkätundersökning där totalt 43 barn och ungdomar från årskurs 6, 9 och år 2 på gymnasiet tillfrågades. Frågorna i enkäten handlade om hur de upplevde idrotten i skolan och hur de såg på deras idrottande eller icke idrottande utanför skolan. Detta har sedan analyserats med hjälp av KASAM som verktyg. Där vi sett till elevernas upplevdabegriplighet , hanterbarhet och meningsfullhet inom idrott och fysisk aktivitet. Detta för att kunna se samband och kunna dra slutsatser från resultaten vi fått från enkäterna. Resultat Vår studie påvisar att det som lockar barn och ungdomar till att vara fysiskt aktiva är att de får möjlighet att välja själva och göra det på egna villkor. Det vill säga att de känner meningsfullhet i det de väljer att göra. Det är också det som gör att de väljer att fortsätta med de idrotter de utövar. Barn känner att det är viktigt att ha vänner runt aktiviteterna de utför och det hjälper dem att motivera sig till att fortsätta idrotta. Här hittar vi också vad de finner är meningsfullt inom idrotten. Det de känner är begripligt inom idrotten är de positiva hälsoeffekterna som kommer med fysisk aktivitet. Det undersökningen kom fram till vad gäller hanterbarhet inom idrotten så visade det att det krävs tid och resurser för att kunna vara fysiskt aktiv utöver skolan. Slutsats Det finns inte endast ett rätt sätt att bedriva idrottsundervisningen men det vår studie kom fram till är att eleverna efterfrågar variation och tydliga syften med lektionsinnehållet. Så skolan kan hjälpa till att skapa intressen för idrott genom att introducera nya aktiviteter ochförklara nyttan i det de gör. Det är också väldigt spritt i vad som lockar barn till idrott men även där så behöver de känna känsla av sammanhang för att både börja och sedan för att fortsätta idrotta.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att ta reda på om friluftsliv literacy upplevs som ett möjligt pedagogiskt synsätt för ett utökat friluftslivsutövande i skolan, samt uppfattningen om huruvida denna undervisningsform kan bidra till ett livslångt lärande inom rörelse och friluftsliv. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar lärare för att främja motivation och deltagande inom idrott och hälsa, och specifikt inom friluftslivsundervisningen? Hur påverkar olika förutsättningar undervisningen? Hur kan det skolbaserade friluftslivets kontext bidra till elevernas livslånga lärande inom och deltagande i fysiska aktiviteter? Metod: Studien genomförs i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex lärare i idrott och hälsa deltog i studien och valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna genomfördes och spelades in med det digitala mötesverktyget Zoom. Data transkriberades och analyserades med relevanta kategorier. Analysen har sammanställts skriftligen utifrån studiens frågeställningar och analyserats med utgångspunkt i physical literacy som teoretiskt ramverk. Resultat: Viktiga kunskaper som lyfts fram är rörelsekompetens och friluftslivets prestigelöshet i förhållande till elevens egenvärde och hälsa. Att förkroppsliga kunskaperna i en autentisk lärandemiljö ses som värdefullt för elevernas motivation samt förmåga att applicera kunskaperna i nya miljöer. Friluftslivet ses av lärarna som en möjlighet för ämnesintegrering och arbete med värdegrunder. Lärarna upplever dock ett problem med ekonomiska resurser, tid och skolans geografiska placering, vilka upplevs styra förutsättningarna för ett kvalitativt friluftsliv. Att koppla undervisningsinnehållet till elevernas verklighet och att tillämpa elevinflytande ses som ett viktigt hjälpmedel för att skapa ett verklighetstroget och meningsfullt lärande. Kunskaperna och erfarenheterna inom friluftsliv är värdefulla genom hela livet enligt lärarna i studien, då det bidrar till personlig utveckling och nya perspektiv på hälsa och fysisk aktivitet.  Slutsats: Det finns potential för en tydligare implementering av konceptet physical literacy i det skolbaserade friluftslivet, vilket kan bidra till en positiv förändring för att det skolbaserade friluftslivet ska få mer utrymme. För att lyckas med detta behöver lärarna mer stöd och ökad kunskap kring friluftsliv literacy för möjligheten att i större utsträckning frigöra sig från yttre faktorers påverkan på undervisningen i friluftsliv. / Aim: The aim of this study is to better understand whether friluftliv literacy is perceived as a pedagogical approach for an increase of friluftsliv education in school, and the perception of whether this form of teaching can contribute to lifelong learning within movement and friluftsliv. The research questions are: How do teachers work to promote motivation and participation in PE, and specifically in friluftsliv-teaching? How do different conditions affect the teaching? How can the context of school-based friluftsliv contribute to students’ lifelong learning and participation in physical activities?  Method: The study is conducted in the form of semi-structured qualitative interviews. Six PE-teachers participated in the study and were selected through convenience sampling. The interviews were conducted and recorded with the digital meeting tool Zoom. Data were transcribed and analyzed with relevant categories. The analysis has been compiled in text based on the study's research questions and analyzed through physical literacy as a theoretical framework. Results: Important findings are that movement competence and the unpretentiousness in friluftsliv in relation to the student's self-worth and health. The embodiment of knowledge in an authentic learning environment is seen as valuable for the students' motivation and ability to apply the knowledge in new contexts. Friluftsliv is seen by teachers as an opportunity for an interdisciplinary approach and value-based education. However, teachers experience a problem with financial resources, time and the school's geographical location, which are perceived to control the conditions for qualitative education in friluftsliv. To connect the content to the students' reality and applying student influence is seen as an important tool for creating a realistic and meaningful learning process. The knowledge and experiences in friluftsliv are valuable throughout life according to all participants, as it contributes to personal development and new perspectives on health and physical activity. Conclusions: There is potential for an explicit implementation of the concept of physical literacy in school-based friluftsliv, which can contribute to a positive change for school-based friluftsliv by getting more attention. To make this possible and applicable, teachers need stronger support and increased knowledge about friluftsliv literacy for the possibility to be more independent from external factors that affect the education in friluftsliv.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie var att nå ökad förståelse gällande gymnasieelevers uppfattningar kring lärare-elevrelationer. De frågeställningar som formulerades för studien var följande:  Hur uppfattar och beskriver gymnasieeleverna funktionella respektive dysfunktionella lärare-elevrelationer?  Vilka faktorer anser gymnasieeleverna kan påverka lärare-elevrelationer?  Vilka uppfattningar kring gränser mellan lämpligt och olämpligt inom personliga lärare-elevrelationer finns bland gymnasieeleverna?  Metod Denna studie hade en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med sju gymnasieelever från tre olika städer i Sverige. Studien utgick från ett relationellt synsätt på pedagogik och en kvalitativ innehållsanalys användes som metod för databearbetning.    Resultat Av studien framkom att det finns varierande åsikter gällande vilka faktorer som har störst påverkan på lärare-elevrelationer samt vilka uppfattningar som finns kring gränser mellan lämpligt och olämpligt inom relationerna. Respondenterna ansåg att trygghet och motivation är avgörande faktorer för att relationen ska uppfattas funktionell. Lärarens personliga engagemang och omsorg för eleverna i kombination med en god pedagogisk förmåga verkar bidra till en trygg lärandemiljö som stimulerar elevernas motivation.    Slutsats  Studiens resultat tyder på att uppfattningen kring lärare-elevrelationer är individuell och till stor del påverkas av personkemi. Det visade sig att en lärare-elevrelation anses vara funktionell om det råder balans mellan lärarens pedagogiska och personliga relation till eleven. Om relationen blir för nära och personlig respektive för pedagogisk och distanserad löper den risk att förlora den eftersträvade balansen och således bli dysfunktionell. / Aim The aim with this study was to reach an increased understanding of secondary school students’ perceptions of teacher-student relationships. The research questions for this study were as follows: How do the secondary school students perceive and describe functional and dysfunctional teacher-student relationships respectively?  What factors do the secondary school students consider could affect teacher-student relationships?  What perceptions regarding boundaries between appropriate and inappropriate in personal teacher-student relationships are there among the secondary school students?  Method This study had a qualitative approach, and the data collection was conducted using semi-structured interviews with seven secondary school students from three different cities in Sweden. The study was based on a relational perspective on pedagogy and a qualitative data analysis was made.  Results The study showed that there are certain differences of opinion regarding what factors have the most impact on teacher-student relationships and what perceptions there are regarding boundaries between appropriate and inappropriate in the relationships. The respondents considered that a safe environment and motivation are crucial factors for the relationship to be perceived as functional. The teacher’s personal engagement and care for the students combined with a good pedagogical ability seem to contribute to a safe learning environment that stimulate the students’ motivation.  Conclusion The results of the study indicate that the perception of teacher-student relationships is individual and highly affected by personal chemistry. It was shown that for a teacher-student relationship to be functional, there must be a balance between a teacher’s pedagogical and personal relationship with the students. If the relationship becomes too close and personal or too distanced and pedagogical there is a risk that the desired balance is lost thus the relationship becomes dysfunctional.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på gymnasiet inom idrott och hälsa uppfattar att de arbetar med psykisk hälsa, samt vilka utmaningar de upplever i denna del av sin yrkesutövning. Frågeställningar: - Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa på gymnasiet att de arbetar med psykisk hälsa? - Vilka utmaningar upplever lärare i idrott och hälsa på gymnasiet att de ställs inför när de arbetar med psykisk hälsa? Metod En kvalitativ metod användes, för att få en djupare förståelse för problemområdet. Vi intervjuade sex stycken lärare i idrott och hälsa som arbetar på gymnasieskolor på både landsbygd och i storstad. Resultat Resultatet visade att många lärare använder konditionsträning när de arbetar med elevernas psykiska hälsa, som exempelvis promenader och orientering. Andra praktiska övningar som används är spänningsreglerande aktiviteter som yoga, massage, stretching, mindfulness ochl ekar inom mental träning och samtal. Även teoretiska moment ingår där eleverna får jobba med framför allt kost, men där de även får sätta upp olika typer av mål och jobba utifrån dessa. Slutsatser Det är väldigt varierande hur lärare inom idrott och hälsa i gymnasiet uppfattar hur de arbetar med psykisk hälsa, samt vilka utmaningar de upplever i sitt yrke. Några likheter är att lärarna jobbar med konditionsträning för att främja den psykiska hälsan och att de flesta jobbar med teoretiska moment kring betygssättning av delmomentet psykisk hälsa. Att byta miljö, som att vara i naturen, är en viktig faktor för den psykiska hälsan anser lärarna. De främsta utmaningarna som lärarna upplever är tidsbrist, stora klasser och hur betyg ska bedömas ochsättas i delmomentet för psykisk hälsa. Nyckelord: psykisk hälsa, psykisk ohälsa, mental hälsa, idrott och hälsa.

Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie var att undersöka muslimska tjejers upplevelser av deltagandet i idrottsundervisningen. Studiens frågeställningar var: - Upplever tjejerna att religionen medför hinder eller möjligheter i deltagandet i idrottsundervisningen? - I vilka/vilket delmoment har tjejerna upplevt hinder/möjligheter av att delta i undervisningen?    - Vilken kunskap upplever tjejerna att en idrottslärare är i behov av för att förstå muslimska tjejer i undervisningen?  - Upplever tjejerna att lärarna har kunskaper om deras religiösa bakgrund och i så fall kunnat arbeta utifrån det?   Metod: En kvalitativ intervjumetod har använts i studien med sex gymnasieelever från sex olika kommuner. Samtliga deltagare bär slöja och praktiserar religionen islam. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter gjordes en innehållsanalys. Det interkulturella perspektivet har använts som ett teoretiskt perspektiv i diskussionen om resultatet.   Resultat: Studiens resultat visar att de muslimska tjejerna upplever religiösa utmaningar i samband med idrottsundervisningen. De utmaningar som upplevdes i undervisningen var inom dans och simning, samt under fasteperioden ramadan. Resultatet visar även att lärarnas grad av interkulturell pedagogisk kompetents varierar mellan lärarna och detta inkluderar även hanteringen av elevernas religiösa hinder i de ovan nämnda momenten.  Slutsats: Endast en av tjejerna nämner tydligt att religionen har varit ett hinder utifrån hennes religion. Två andra tjejer upplevde snarare utmaningar i idrottsundervisningen. De delmoment som hälften av tjejerna upplevde hinder och utmaningar i var simning och dans. Samtliga tjejer i studien upplever att idrottslärarna inte besitter några kunskaper om deras religion men däremot hade lärarna interkulturell kompetens. / Aim The purpose of this study was to examine Muslim girls' experiences of participating inphysical education. The study's questions were: - Do the girls experience that their religion brings obstacles or opportunities in theirparticipation in physical education? - In which sub-elements have the girls experienced obstacles / opportunities to participate inphysical education? - What knowledge do the girls experience that a sports teacher needs to understand Muslimgirls in teaching? - Do the girls feel that the teachers have knowledge of their religious background and in thatcase have been able to work based on it? Method A qualitative interview method has been used in the study with six high school students fromsix different municipalities who wear the hijab and practice the religion Islam. The interviewswere recorded and transcribed. Alernativt and a content analysis was then performed. Theintercultural perspective has been used as a theoretical perspective in the discussion of theresult. Results The results of the study show that the Muslim girls experience religious challenges inconnection with physical education. The challenges that were experienced in the teaching werein dance and swimming, as well as during the fasting period Ramadan. The results also showthat the teachers’ degree of intercultural pedagogical competence varies between the teachersand this also includes the management of the students' religious obstacles in the abovementionedaspects. Conclusion Only one of the girls clearly mentions that religion has been an obstacle based on her religion.Two other girls rather experienced challenges in physical education. The parts that half of thegirls experienced obstacles and challenges in were swimming and dancing. All the girls in thestudy feel that the physical education teachers do not possess any knowledge of their religion,but on the other hand the teachers had intercultural competence.

Denna studie undersöker tillgänglighet, behov och vägledningsprocesser av studie- och yrkesvägledning inom Sfx-utbildning i Storstockholmsregionen. Datainsamlingsmetod utgjordes av en kombination av enkät och intervjuer. Enkäten bidrog med svar gällande tillgänglighet av studie- och yrkesvägledning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju personer som har anknytning till området yrkesutbildning för svenska för invandrare. Det insamlade materialet analyserades utifrån Patton & McMahons metateori Systems Theory Framework. Studien visar att tillgängligheten till studie- och yrkesvägledning är god och sker på många sätt av vägledarna och övriga utbildningsaktörer. Vägledningsprocesserna visar på variationer i vägledarnas arbetssätt och handlar generellt om kartläggning, information och perspektivvidgning. Sfx-studenterna har behov av information och kunskaper gällande den svenska arbetsmarknaden, hur man skaffar nätverk och kontakter samt navigering i svensk kultur och svenska samhällsinstitutioner. / This study examines the availability, needs, and guidance processes of study and career guidance in Sfx education in the Greater Stockholm region. The data collection method consisted of a combination of surveys and interviews. The survey provided answers regarding the availability of study and career guidance. Semi-structured interviews were conducted with seven persons connected to the area of vocational education for Swedish for immigrants. The collected data was analysed based on Patton and McMahons Systems Theory Framework theory. The study shows that access to career guidance is good and takes place in many ways by the counselors and other educational participants. The guidance practices show variations in the guidance counselors’ methods and are generally about mapping, information and widening perspectives. The Sfx-student needs include information and knowledge regarding the Swedish labour market, how to obtain networks and contacts as well as navigation in Swedish culture and Swedish social institutions.

<p>Svenska</p>

Syfte och frågeställning  Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa ser på begreppet hälsa och hur de utifrån sin syn på begreppet och hälsans roll i ämnet väljer att undervisa i och om hälsa. Vi vill även undersöka vad förändringen av begreppet hälsa medför för undervisning.   Metod  För att uppfylla studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare i idrott och hälsa med gedigen erfarenhet. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades lärarna som frivilligt kunde ställa upp och delta i studien. Utifrån sin erfarenhet beskriver de deltagande lärarna i intervjuerna sina olika upplevelser av ämnet. Resultat  Lärarnas erfarenhet hade stor betydelse för studiens resultat. Resultatet besvarar studiens frågeställningar med hjälp av åtta teman: Hälsa som helhet, Ämnets tydliga trend, Skiljer inte på idrott och hälsa, Kopplar (fysiska) aktiviteter till hälsa, Ansvar för kunskapen om hälsa, Sälja in hälsa, Friluftsliv som medel för att nå hälsa som helhet samt Individualisering. Det övergripande resultatet som framförallt har tydliggjorts i denna studie är att lärarna ser hälsa som en helhet och ur ett holistiskt perspektiv där samtliga hälsodimensioner från WHO´s definition ingår. Lärarna beskriver även hur de inte skiljer på idrotten och hälsan i undervisningen, de använder istället idrotten som ett verktyg för att uppnå hälsa. Ytterligare en aspekt som är genomgående i denna studie är att lärarna själva känner ett ansvar för elevernas kunskap om hälsa men poängterar att de inte kan ta ansvar för elevernas faktiska hälsa. Slutsats  Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att ämnet idrott och hälsa är ett brett och komplext ämne. En viktig förändring som lärarna lyfter är att hälsa är ett flerdimensionellt begrepp och att de arbetar med att förmedla en holistisk syn på hälsa. Ytterligare en slutsats är att lärarna anser att de har ansvar för kunskapen om hälsa och inte elevens faktiska hälsa.

Sammanfattning/Abstract Henriksson, Elena och Härdelin, Maria (2022). “Skönt när lärare har koll liksom, ja jag förstår dig. Röster från fyra flickor med autism – upplevelser från svensk grundskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att utforska och belysa de pedagogiska faktorerna om saknas i gapet mellan aktuell kunskap om flickor med autism och elevgruppens måluppfyllelse och välmående i grundskolan.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om och få en djupare förståelse för vilka förutsättningar som krävs för en lyckad skolgång för flickor med autism utan intellektuell funktionsnedsättning och genom deras berättelser belysa frågor kring framgångsfaktorer i undervisningsmiljön och utmaningar i skolmiljön. Vi söker de anpassningar flickorna känner att de saknar. ·       Vilka framgångsfaktorer har flickorna mött under sin skoltid som skapat  förutsättningar för lärande och välmående? ·       Vilka utmaningar har flickorna mött under sin skoltid som har begränsat dem både i sin lärmiljö och sociala interaktion? Teori Valet av teori baseras på vår empiri. Flickorna för fram betydelsen av relationskompetens och deras svar belyser en känsla av att inte vara inkluderade. Utifrån resultaten har vi valt Aspelins analysmodell (2018) om relationskompetens och perspektivet inkludering som teoretiska ansatser. Vi utgår ifrån Nilholm och Göranssons (2013) gemenskapsorienterade definition av inkludering. För att kunna resonera om inkluderingen behöver vi också det systemteoretiska perspektivet. Genom systemteorin tittar forskaren på helheten för att kunna upptäcka mönster och se sammanhang (Öquist, 2013). Metod Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Genom denna har vi velat fånga essensen av flickornas upplevelser utifrån frågeställningarna och samtidigt belysa variationer i deras svar. Vi har valt en semistrukturerad intervjuform där flickornas berättelser har varit centrala. Vår intervjuguide bygger på öppna frågeställningar. Urvalsgruppen är fyra flickor med autism utan intellektuell funktionsnedsättning. Alla har erfarenhet av svensk grundskola. Resultat Resultaten av vår undersökning indikerar att flickor i mycket hög grad är beroende av goda relationer till de undervisande lärarna. Berättelserna vittnar om att inlyssnande och förstående lärare som kan frångå det planerade för att möta elevens individuella behov är något som kan ha en avgörande betydelse för skolframgång och välmående. Det framkommer också att de intryck som flickorna möter i sin skolvardag i hög utsträckning påverkar deras skolgång. Den tydliggörande pedagogiken är viktig men är av mindre betydelse i förhållande till den relationskompetenta läraren. Flickorna vill gå i mindre undervisningsgrupper men det är viktigt att analysera deras stödbehov noga innan en sådan placering blir verklighet. Särskilda undervisningsgrupper ska ses som en särlösning och målet ska alltid vara att elever ska vara inkluderade utifrån den gemenskapsorienterade definitionen. Specialpedagogiska implikationer Betydelsen av relationskompetens måste lyftas upp i skolorganisationerna och här ser vi att specialpedagogen har en viktig roll. Relationen mellan lärare och elev ska specialpedagogen ta i beaktande vid pedagogiska utredningar och i synnerhet betydelsen av den för att flickor med autism ska nå skolframgångar. Relationskompetens är en kompetens som kan utvecklas och förädlas i samspel med kollegor. Som specialpedagog är det viktigt att arbeta för en autismvänlig skolmiljö. Specialpedagoger ska verka för en inkluderande utbildning och skolans verksamhet ska analyseras utifrån hur lärmiljön passar individen.