No description available.

Enligt Lgr 11 (Skolverket 2019, s. 6) ska skolan i sin undervisning utgå från elevers erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uttrycker att de i religionsundervisningen tillvaratar elevers religiösa erfarenheter, samt vilka möjligheter och hinder lärarna anser att det finns med att tillvarata elevernas religiösa erfarenheter i religionsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågor valts: ● På vilket sätt tar lärare i religionsundervisningen i årskurs 1-3 tillvara elevers religiösa erfarenheter? ● Vilka möjligheter och hinder talar lärarna om när elevernas erfarenheter tillvaratas i religionsundervisningen? I studien har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare från tre olika skolor. De semistrukturerade intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. Resultatet i studien visar att samtliga lärare är positiva till användandet av elevers religiösa erfarenheter i religionsundervisningen. Dock varierar det på vilket sätt som lärarna tillvaratar elevernas religiösa erfarenheter. De möjligheter som lärarna uttrycker med att tillvarata elevernas religiösa erfarenheter är framförallt att lärarna kan använda eleverna som resurser i religionsundervisningen eftersom lärarna inte är kunniga inom alla religioner. En annan möjlighet som lärarna uttrycker är att undervisningen blir mer varierad och konkret när lärarna tillvaratar elevernas religiösa erfarenheter i religionsundervisningen. De hinder som lärarna uttrycker med att tillvara elevernas religiösa erfarenheter är framförallt den tidsbrist som finns i skolans verksamhet i de samhällsorienterade ämnena. På grund av detta blir undervisningen fyrkantig och utgår mycket från fakta. Ett annat hinder som lärarna uttrycker är att de inte är pålästa och kunniga i alla religioner och kan därför inte svara på alla frågor som eleverna ställer i religionsundervisningen. Sammanfattningsvis uttrycker samtliga lärare att det är lärarens ansvar att skapa en trygg klassrumsmiljö för att eleverna på eget initiativ ska delge sina erfarenheter i religionsundervisningen.

Alla fritidshem är unika i sitt slag gällande elever, kulturer och lärande. Mycket av fritidshemmets verksamhet berör barns sociala kompetens, relationer och samarbete med varandra. Flera skolor använder sig numera av termen ”kooperativt lärande”, vilket innebär att eleverna får träna sig i samarbete för att nå ett gemensamt mål. Kooperativt lärande ska ses som ett förhållningssätt och innehåller en rad metoder och strategier för att uppnå gemensamma mål. Studiens syfte är att belysa hur fritidslärare använder sig av kooperativt lärande i samarbete med hela skolan som organisation. Syftet är även att se hur användning av kooperativa metoder kan påverka elevernas sociala utveckling och samarbetsförmåga. Studien har använt sig utav en kvalitativ metod med intervjuer som varit semistrukturerade samt en analys av policydokument. Fortsatt har studien använt sig utav en fenomenografisk analysmetod samt en kvalitativ textanalys för att kunna kategorisera och analysera den empiriska datainsamlingen. Resultatet visar att begreppet kooperativt lärande är relativt svårt att anpassa för en fritidsverksamhet, många faktorer avgör hur väl förhållningssättet kan tillämpas. Resultatet diskuteras utifrån fritidslärarnas, förstelärarnas samt rektorns perspektiv på kooperativa förhållningssätt. I resultatet diskuteras även skolans policydokument. Kooperativt lärande på fritidshem kan med goda förutsättningar gynna en tryggare och mer stöttande social miljö, vilket i sin tur kan ge eleverna bättre förutsättningar för utveckling och lärande.

Fritidslärare arbetar dagligen med relationer endera med det enskilda barnet, i grupp med kollegor och vårdnadshavare. Inom yrkesprofessionen behöver fritidsläraren vara medveten om hur de etablerar tillförlitliga relationer, det vill säga att vara relationskompetent(Aspelin,2018). Studien belyser ett flertal strategier och reflektioner om hur fritidslärare etablerar goda relationer med barnen på fritidshemmet. Å ena sidan framkommer att en empatisk och optimistisk fritidslärare besitter relationskompetens. Å andra sidan framkommer att fritidslärare behöver vara medveten om sina egna värderingar för att utvecklas inom yrket. Studien belyser relationskompetens med utgångspunkt i ett relationellt perspektiv för att synliggöra fritidspedagogiskt arbete.  Syftet med studien är att belysa relationskompetens ur ett fritidspedagogiskt perspektiv med fokus på det insatser som görs av fritidslärare för att generera förtroendefulla relationer med elever på fritidshemmet.  Studien bygger på kvalitativa metoder och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats och systematiseras med hjälp av tematisk analys. Den slutgiltiga empirin har undersökts i relation till tidigare forskning och teoretisk förankring inom området. Studiens resultat belyser ett flertal områden inom relationskompetens som är baserat på studiens frågeställningar. Det som främst kommer till uttryck är den betydelse som utbildningsnivån har för att generera förtroendefulla relationer. Vidare framkommer att lyhördhet, engagemang, tillit, delaktighet och nyfikenhet är betydelsefulla kvaliteter i lärares relationella arbetet. I studien framkommer även att för att uppnå goda relationer använder fritidslärarna konkreta strategier för att uppnå goda relationer, bland annat genom delaktighet och engagemang i barnens lek, men också genom att implementera en tillåtande atmosfär på fritidshemmet.

I fritidshemmet ska det bedrivas undervisning har Skolverket slagit fast. Eleverna förväntas därigenom lära sig olika saker och verksamheten bör utgå från det innehåll som beskrivs i styrdokumenten. Lärandet kan ta sig uttryck på olika sätt, men de enda som kan svara på vad eleverna upplever att de lär sig är eleverna själva. Vi har studerat elevers egen uppfattning om vad och hur de lär sig i fritidshemmet.  Denna studies syfte ämnar att belysa vad barn anser att de lär sig på fritidshemmet och hur lärandet går till.  Genom semistrukturerade enskilda intervjuer med elever har denna kvalitativa studie försökt ta reda på hur elever upplever sitt lärande på fritidshemmet. Resultatet har analyserats utifrån en tematisk analys där elevernas utsagor har delats in i teman med respektive underteman. Resultatet i denna studie är uppdelat i tre teman som vi har urskilt i intervjumaterialet: ”förutsättningar”, ”upplevt lärande” och ”hur lärandet sker”. Förutsättningar står för det som påverkar vad och hur eleverna lär sig. Eleverna uttrycker detta som vilka miljöer de har tillgång till, vilka materiella redskap de kan använda samt friheten att själva bestämma vad de vill göra. Resultatet indikerar här att elevernas lärande främst påverkas av hur mycket frihet de har att välja aktiviteter själva. Det upplevda lärandet avgränsar vi till det som eleverna uttrycker att de lär sig på fritidshemmet. Att bevara relationer, anskaffandet av nya vänner samt utvecklingen av tidigare kunskaper var det som elever uppfattade att de lärde sig utifrån studiens resultat. Hur lärandet går till uttrycker eleverna synonymt med görande, och det framgår av resultaten att lärandet framför allt sker i sociala interaktioner med andra elever.

För att ge elever chansen till största möjliga kunskapsutveckling behöver vi en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka. Syftet med denna forskningsöversikt är därför att undersöka vad som kännetecknar forskningen om hur självförmågan påverkar grundskollärares matematikundervisning och elevernas prestationer i matematik. Översikten har undersökts och sammanställts utifrån följande frågeställning: 1. Hur påverkar självförmågan grundskollärares matematikundervisning? 2. Hur ser ett eventuellt samband ut mellan självförmåga och grundskoleelevers matematikprestationer? Vid urvalet av studier fokuserade jag på granskade, vetenskapliga artiklar, framför allt från olika tidskrifter online. Artiklarna insamlades genom en systematisk litteratursökning via databaserna Primo, ERIC och Google Scholar. Efter en kvalitetsgranskning inkluderade jag slutligen sju studier i den aktuella forskningsöversikten. Studiernas resultat visar att det finns ett tydligt samband mellan självförmåga och elevers matematikprestationer. En hög lärarförmåga, det vill säga en hög tilltro till sin förmåga att undervisa leder till en positiv utveckling av elevers självförmåga. Detta medför i sin tur ökade prestationer och bättre resultat i matematik. Självförmåga kan utvecklas genom utbildning men synen på sin egen förmåga varierar beroende på kontext. För bästa resultat krävs därför en medvetenhet om detta hos den undervisande läraren.

Dagens lärare i svenska skolor behöver ha en bred utbildning för att klara av den mångfald av elever som de möter i skolans värld. Översikten tar upp vilka strategier lärare saknar och vilka strategier de bör använda sig av. För att alla elever i skolan ska bli lika behandlade och sedda så krävs det ett nytänkande och en flerspråkighetsnorm inom skolans värld. Det krävs också en ständig reflektion över hur man som skola arbetar mot en flerspråkighetsnorm. Det krävs att eget tyckande sätts åt sidan och att lärare tar del av vetenskaplig forskning och följer Lgr 11. Syftet med kunskapsöversikten är att belysa forskningen om hur elever med annat modersmål än svenska inkluderas i grundskolans årskurs 1–6 med fokus på svenskämnet. Ambitionen är också att undersöka hur forskningen definierar begreppet inkludering av flerspråkiga elever i undervisningen och hur forskningen anser att skolor arbetar för att inkludera elever med annat modersmål. Fokus kommer även att läggas på att undersöka vad forskningen anser bidrar till exkludering av flerspråkiga elever. Frågeställningarna i syftet som vi vill besvara i vår kunskapsöversikt är: Hur framställs den flerspråkiga inkluderingen i forskningen som analyseras? Hur framställs inkluderingsbegreppet i forskningen? Vilka faktorer leder enligt forskningen till exkludering? Vi sökte efter artiklar i databaserna Diva, Eric, Primo och SwePub. Den databas där vi hittade flest och mest relevanta artiklar från var Diva. För att hitta fler relevanta artiklar sökte vi även igenom artiklars referenslistor och hittade på så vis fler intressanta artiklar. Urvalet av artiklar gjordes i tre steg. Första steget var att ta bort de artiklar som inte var granskade, som inte var gratis och som publicerats före år 2000. Efter det lästes artiklarnas abstract och därefter bedömdes om artiklarna stämde med kunskapsöversiktens frågeställningar och urvalskriterier. I steg tre gjordes en grundlig granskning av artiklarnas innehåll och resultat. I detta urval hittades de sju artiklar som ligger till grund för kunskapsöversikten. Resultatet av de analyserade artiklarna visar att det är av största vikt att elever får använda sitt modersmål både för språkutvecklingen av ett andraspråk och också som en hjälp för att lättare kunna tillägna sig ämneskunskaper. Då en persons språk är en viktig del av ens identitet och personlighet är det viktigt att få fortsätta utveckla sitt första språk parallellt med ett andraspråk. En annan viktig del för språkutvecklande undervisning är att eleverna får kognitivt utmanande uppgifter som ligger lite över den nivå de befinner sig på i sin kunskapsutveckling. Kunskapsöversikten tar även upp faktorer som leder till exkludering i skolan. Många av dessa faktorer sker per automatik och utan eftertanke från lärarens sida och det är därför viktigt att frågan lyfts om hur elever med annat modersmål kan inkluderas.

Syftet med denna studie är att synliggöra den bild som lärarfackförbunden genom sina tidskrifter bidrar till att ge lärare om fenomenet särskilt begåvade elever och deras lärande. Jag avser även synliggöra hur lärares kompetens relativt fenomenet särskilt begåvade elever skrivs fram. Frågeställningarna är: hur konstruerar de lärarfackliga tidskrifterna fenomenet särskilt begåvade elever och villkoren för deras lärande, samt hur konstruerar de lärarfackliga tidskrifterna lärares kompetens relativt fenomenet särskilt begåvade elever. 2011 genomfördes en Skollagändring i Sverige i vilken alla elevers rätt till stimulans för att kunna utvecklas poängterades, det vill säga även de elever som lätt når kunskapsmålen. 2015 kom Skolverkets stödmaterial angående särskilt begåvade elever, riktat till lärare. Varken nationellt eller internationellt finns dock något entydigt svar på vem som är särskilt begåvad eller hur dessa elever kan identifieras, det råder även delade meningar om hur särskilt begåvade elever ska undervisas i skolan. Forskning visar på en varierad bild av kriterier för att en elev ska bli definierad som särskilt begåvad och en differentierad bild av huruvida dessa elever bör undervisas; i den egna klassen, i särskild grupp, med egen mentor eller efter en anpassad läroplan. Mot bakgrund av denna komplexitet har jag valt att undersöka hur fenomenet särskilt begåvade elever framställs i text som många lärare möter. Utgångspunkten för studien är kritisk diskursanalys, vilken vilar på socialkonstruktionistisk grund. Centralt är att språk är betydelsekapande handlingar och att kunskap konstrueras mellan människor i social interaktion. För analys används i studien en omarbetad version av Faircloughs metod i flera steg, vilken passar studiens syfte väl. Analysen görs i fem steg där fokus först ligger på hur problem respektive föreslagna åtgärder konstrueras, för att sedanidentifiera vilka som bidrar till konstruktionerna och ge plats för eventuella motstridigheter i materialet. Slutligen granskas genomförandet av de fyra första stegen med kritisk blick. Med femstegsmetoden analyseras studiens empiri, som består av fyra artiklar ur lärarfackliga tidskrifter. För den lingvistiska analysen har transitivitetsanalys använts för att få syn på de processer och aktörer som finns på textnivå i konstruktionen av fenomenet särskilt begåvade elever, villkoren för deras lärande samt lärares kompentens relativt dessa elever. Resultatet av studien är att artiklarna i de lärarfackliga tidskrifterna sammantagna ger en spretig bild när det gäller definition av vem som är särskilt begåvad. Lärares kunnande relativt särskilt begåvade kritiseras starkt, samtidigt som ett stort ansvar läggs på lärare när det gäller dessa elevers möjlighet att utmanas i skolan. De lärarfackliga tidskrifterna förmedlar däremot inte explicit att komplexiteten kring fenomenet finns eller ger stöd till lärare om hur de i sin praktik ska förhålla sig till denna komplexitet.

Det är viktigt att lågstadielärare har kunskaper om effektiva pedagogiska verktyg som kan bidra till en framgångsrik engelskinlärning. Estetiska lärprocesserna, musik och sång, är pedagogiska verktyg som används på lågstadiet. Trots det finns det brister på svenska vetenskapliga artiklar som undersöker estetiska lärprocessers praktiska relevans i engelskämnet. Det kan leda till att lärare inte förhåller sig vetenskapligt vid användning av musik och sång i engelskundervisningen, vilket gör att lärarna inte kan uppnå Skollagen, ”att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800). Forskningsområdet, musik och sång i engelskämnet på lågstadiet, bör därför uppmärksammas för resultaten som den aktuella forskningen har kommit fram till och öka intresset för att undersöka betydelsen för forskningsområdet i framtiden.  Syftet med kunskapsöversikten är att lyfta fram aktuell forskning om de estetiska lärprocessernas (musik och sång) betydelse och synliggöra effekterna som kan utveckla elevers språkutveckling i engelska på lågstadiet. Frågeställningen som vår kunskapsöversikt behandlar är: Vad kännetecknar forskningen om betydelsen av estetiska lärprocesser (musik och sång) i engelskämnet på lågstadiet?  Urvalsprocessen av de vetenskapliga artiklarna gjorde vi genom att först söka efter relevanta artiklar på sökmotorer. För att få fram artiklar som uppfyllde vårt syfte valde vi ut sökord vid artikelsökningarna och därefter samlade vi ihop nyckelord som vi kunde använda vid sökningar. Kartläggningen innehöll urvalskriterier som fick oss att få fram nio användbara artiklar. Lärare och elever är deltagare som ingår i artiklarna, därifrån fick forskarna fram elevresultat på hur musik och sång kan bidra till kunskapsinlärning i engelska på lågstadiet och lärarnas åsikter om dess praktiska relevans. Artiklarna har använt olika forskningsmetoder, men trots det kommer artiklarna, i stort sett, fram till samma resultat. I vår kunskapsöversikt nämner vi svagheter och styrkor i artiklarnas metoder och i forskningsområdet. Vidare är kunskapsöversiktens resultat att musik och sång i engelskämnet har betydande roller som pedagogiska verktyg på lågstadiet. Positiva effekter som tillkommer av att använda musik och sång i engelskundervisningen är att eleverna ökar sitt ordförråd, blir mer motiverade, uttalet kan förbättras, eleverna gynnas av att repetera orden i sångerna, klassrumsklimatet förbättras och ett effektivt lärande uppstår.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och därmed möter vi elever med olika trosuppfattningar. Enligt Skolverket (2011) skall religionsundervisningen bidra till att öka elevernas kännedom om alla religioner samt skapa en djupare förståelse och tolerans om andras trosuppfattningar. Därför lägger Skolverket (2011) vikt på att undervisningen ska bedrivas på ett icke- konfessionellt synsätt (Skolverket 2011). Det medför olika utmaningar för lärarna. Vårt syfte med översikten är att ta reda på vilka utmaningar lärarna möter samt deras inställning till religionskunskap. För att kunna bekanta oss vid ämnet valde vi relevanta nyckelord och sökte i databaser såsom ERIC (ProQuest). Flertalet funna artiklar handlade i stora omfattningar om religionskunskap dock var det inte begränsat inom vårt forskningsområde.  För att kunna begränsa sökningen ytterligare skapade vi urvalskriterier som resulterade till tio träffar av vetenskapliga artiklar som verkade relevanta till vår sökning. Resultatet i vår översikt tyder på att lärarna möter olika utmaningar i religionsundervisningen. Vidare visar resultatet vilka åtgärder som krävs för att kunna bemöta dessa utmaningar.