101 |
Fältstudier och autentiska exempel : Utvalda lärares uppfattning kring dess innebörd och användning i kursen Företagsekonomi 1Tommila, Jessica January 2022 (has links)
Detta är en kvalitativ ämnesdidaktisk studie i företagsekonomi som beskriver hur ett antal företagsekonomilärare uppfattar och använder sig av fältstudier och autentiska exempel i sin undervisning av kursen Företagsekonomi 1. Studien har samlat kunskap och exempel som kan inspirera andra lärare. Studien redogör även för specifika förutsättningar som möjliggör användningen av fältstudier och / eller autentiska exempel i undervisningen. Data samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med behöriga företagsekonomilärare. Intervjuerna spelades in och svaren transkriberades i sin helhet. Därefter kodades och kategoriserades datat som underlag för resultatpresentation och -analys. Resultaten återges i form av löpande text och tabeller per frågeställning. För att återge de intervjuade lärarnas uppfattningar så autentiskt som möjligt används även citat. Resultaten visar att de intervjuade lärarna uppfattar fältstudier och autentiska exempel som ett sätt att kombinera teori och praktik och att användningen har flera värden. Fältstudier och autentiska exempel ökar elevernas intresse liksom förståelse för ämnet företagsekonomi. Det bidrar också till att lärarna själva håller sig ajour med ämnet. De olika former som beskrivs innebär att eleverna antingen får ta del av hur ett visst moment utförs i praktiken (fysiskt eller digitalt) eller själva får prova på att utföra något autentiskt. Möjliggörande förutsättningar för användningen av autentiska exempel och fältstudier i undervisningen av kursen Företagsekonomi 1 kan relateras till läraren i fråga, till eleverna, till skolan och / eller till omvärlden. Studien är av explorativ art och ger flera uppslag till vidare forskning.
|
102 |
Ett jämställdhetsarbete inom förskoleverksamheten : Vårdnadshavarnas perspektivOduro Idriss, Lydia January 2020 (has links)
No description available.
|
103 |
En kvalitativ undersökning om elever som saknar läsmotivation : Vad motiverar elever som saknar läslust att läsa skönlitterära texter?Holmberg, Amanda January 2020 (has links)
<p>Svenska</p>
|
104 |
Mångfalden i förskolan : En kvalitativ studie om interkulturellt förhållningssättRydström, Sarah, Martinsson, Marina January 2020 (has links)
No description available.
|
105 |
Digitala verktyg i idrott och hälsa : en inblick i den digitala undervisningen / ICT-tools in Physical education : an insight into the use of ICT in educationGille, Peter, Backhaus-Moya, Felipe January 2020 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilken inställning och förutsättningar lärare i idrott och hälsa har att integrera digitala verktyg i sin undervisning. Studiens frågeställningar är följande: 1. Hur ser lärare i idrott och hälsa på digitala verktyg i undervisningen i relation till lärande? 2. Vilka är för- och nackdelarna med digitala verktyg i idrott och hälsa? Metod Denna studie är gjort med en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa. Intervjun följde en i förhand förberedd intervjuguide med inslag av följdfrågor för att leda respondenterna närmare ämnet i fråga. Ramfaktorteorin användes som teoretiskt ramverk för analys av resultatet. Resultat Under lärarnas utbildning ingick näst intill ingen undervisning i hur digitala verktyg kan användas på lektioner i idrott och hälsa. Respondenterna har medelhög- till hög kompetens inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT). På lärarnas skolor finns tillgång till datorer för alla elever och projektor som lärarna kan använda. De digitala verktygen används för återkoppling och bedömning och för elevernas lärande och motivation. Resultaten visar även att de digitala verktygen används i såväl de praktiska som de teoretiska delarna. Lärarna lyfter fram flera fördelar med digitala verktyg, men nämner även några nackdelar de upptäckt. De ser även IKT som ett verktyg som skapar tid för andra viktiga pedagogiska delar i undervisningen som exempelvis att se och stötta eleven i sitt lärande. Slutsats Alla respondenterna utnyttjar flera typer av digitala verktyg på olika sätt. De ser vinningar i att använda IKT i idrottsundervisningen för sig själva och sin profession, samt för elevernas lärande. Lärarens inställning, tillgång och utbildning är tre viktiga faktorer som har stor inverkan på hur lärare betraktar och använder IKT i idrott och hälsa. Avslutningsvis behöver lärarutbildningen behandla området på ett tydligare vis än nu. / Aim The aim of this study is to explore Physical Education (PE) teachers’ attitudes and circumstances to integrate technology into lessons. The research questions of the study are: 1. What is PE teachers’ view on integrating technology into the PE curriculum in relation to learning processes? 2. What are the benefits and drawbacks of using technology in PE? Method This is a study with a qualitative approach in which the data was collected by doing five semi-structured interviews with physical education and health teachers in Sweden. The interview followed an interview guide that was prepared in advance where follow-up questions were used to lead the respondents closer to the subject at hand. The frame factor theory by Urban Dallöf and Ulf P. Lundgren was used for the analysis. Results There was almost no training in using information and communications technology (ICT) tools in regular classes for the respondents during their education. They estimate their IKT skills to be average to high. The respondents' schools provide all students and teachers with their own computer for their studies and all teachers also have access to projectors. The ICT-tools are used to enhance the students’ learning, for feedback, assessment and to increase the students’ motivation. The teachers use digital tools for theoretical as well as practical lessons. The respondents emphasize both advantages and disadvantages in using ICT during lessons. The digital tools also may give the teachers time to spend time on their teaching and the students learning. Conclusion All respondents use several types of digital tools in different ways. They have observed gains in using ICT in PE lessons for their profession and the students learning. The attitude of the teacher towards ICT tools, their education in using them in classes and the access to the tools at their school are important conditions that contribute to how the teachers view digital tools and how they use them. Lastly, the PE-teachers’ education needs to improve how this topic is presented.
|
106 |
En bild säger mer än tusen ord : En semiotisk bildanalys av fritidshems Instagram-konton / A picture is worth a thousand words : A semiotic image analysis of leisure-time centres’ Instagram accountsEngström, Mathilda, Ljungkvist, Isabelle January 2020 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka vad respektive fritidshems Instagram-konto kommunicerar samt synliggöra likheter och skillnader mellan kontona och om de har en geografisk betydelse. 34 Instagram-konton har analyserats med hjälp av en semiotisk bildanalys följt av en konnotation av fem utvalda konton. Vårt resultat visade att fritidshemmen främst använde sina Instagram-konton för att visa upp verksamheten då bilderna till största del bestod av aktiviteter som fritidshemmet arrangerade. Instagram-kontona används även som en informationskanal där bilder publiceras för att nå ut till vårdnadshavare med information. I analysen synliggjordes teman och vad de fem utvalda kontona kommunicerade där fyra utmärkande teman framträdde: information till vårdnadshavare, IKT med koppling till läroplanen, utomhusaktiviteter i och utanför skolan samt studiebesök med en speciell aktivitet. Som slutsats konstaterar vi att Instagram är ett fungerande komplement till dokumentation och vi ser stora utvecklingsmöjligheter.
|
107 |
Utmaningar med ett upplevelsebaserat lärande : En kvalitativ studie om pedagogers reflektioner kirng arbetet med utomhuspedagogiken och dess möjligheter och hinder / Challenges with experiential learning. : A qualitative study of teachers ́reflections on outdoor education and its possibilities and obstacles.Gustafsson, Pontus, Boström Kleiman, My January 2020 (has links)
Syftet med denna studien är att undersöka hur pedagoger reflekterar över kunskapssynen kring utomhuspedagogiken samt dess hinder och möjligheter. De berörda verksamheterna i studien har olika socioekonomiska- samt kulturella skillnader. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod, där vi genom nio intervjuer i form av enskilda- och par intervjuer synliggjort och jämfört pedagogers uppfattningar och reflektioner kring utomhuspedagogiken, samt vad de olika verksamheterna har för likheter och skillnader. Teorierna som använts omfattar Sociokulturella perspektiv, barnperspektiv och växelverkan mellan teori och praktik. Teorierna valdes för att förstå hur elevers inlärningsförmåga påverkas av utomhusverksamheten och hur man kan främja en inkluderande arbetsmiljö. Studien påvisade att kunskapssynen kring utomhuspedagogiken kunde se olika ut beroende på pedagogernas individuella definitionen på utomhuspedagogiken, däremot ansåg samtliga informanter att utomhuspedagogiken var betydelsefull för elevernas undervisning. Verksamheterna hade likheter och skillnader i vad de ansåg vara faktorer som möjliggör eller hindrar bedriften av utomhuspedagogiken.
|
108 |
"Alla ska kunna mötas i sitt lärande" : En kvalitativ studie om idrottslärares syn på undervisningsstilar i relation till elevernas lärande / “Everyone should be able to receive anindividualized education" : A qualitative study regarding physical educationteachers’ view on teaching styles in relation tostudents’ learningSörensen, Pernilla, Forsberg, Erik January 2022 (has links)
Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring undervisningsstilarnas betydelse för elevernas lärande. Studien syftar till att besvara följande frågeställningar: (1) Hur resonerar idrottslärare om undervisningsstilar i relation till elevers lärande? (2) Hur upplever lärare användandet av undervisningsstilar? (3) Hur skiljer sig tankarna mellan idrottslärare med olika arbetserfarenheter? Metod Studien utgår från en deduktiv kvalitativ ansats som är i form av en tvärsnittsstudie. Datainsamlingen skedde genom fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån grundad teori. Analysen baserades på fyra teman bakgrund, undervisningsstilar, exempel på undervisning och elevernas lärande. Mosstons spektrum användes som ett teoretiskt ramverk i studien. I analysen användes även läroplansteorin i syfte att få en fördjupad diskussion. Resultat Studien visar på att alla respondenter, oberoende av arbetserfarenhet, använder sig av en variation av undervisningsstilar. De nyexaminerade respondenterna tenderar att ha en ökad medvetenhet gällande användandet av dem. En längre arbetserfarenhet leder till ett ökat användande av elevcentrerad undervisning, dock tenderar yttre faktorer såsom tid och grupp påverka respondenternas val av undervisningsstilar. Respondenterna tenderar att använda samma undervisningsstil eller undervisningsstilar kopplat till specifika moment från år till år. Vid olika moment kan däremot inslag av olika undervisningsstilar omedvetet användas, i syfte att alla elever ska erhålla ett lärande. Slutsats En variation av undervisningsstilar och en systematisk användning av dem är nyckeln till en ökad kunskap hos eleverna. För att detta ska kunna förverkligas krävs en ökad medvetenhet hos lärarna om hur de använder undervisningsstilarna på bästa sätt, vilket i sin tur kan bidra till en ökad individanpassning. Vi anser att ett större fokus bör läggas på undervisningsstilarna i utbildningen för lärare, i syfte att medvetna val ska kunna tas gällande undervisningsstilarna och en känsla av trygghet ska kunna infinna sig hos läraren. Vi anser därmed att rätt användning av de olika undervisningsstilarna kan bidra till ett ökat lärande hos eleverna. / Aim The overall purpose is to examine high school teachers' in physical educations (PE) reasoning regarding the significance of teaching styles for students’ learning. The study aims to answer the following questions: (1) How do PE teachers’ reason about teaching styles in relation to students' learning? (2) How do teachers experience the use of teaching styles? (3) How do the thoughts differ between PE teachers’ with different work experiences? Method The study is based on a deductive qualitative approach which is in the form of a cross-sectional study. The data was collected through semi-structured interviews with five high school PE teachers. The interviews were transcribed and subsequently analyzed based on the Grounded Theory. The analysis was based on four themes: background, teaching styles, examples of teaching and students' learning. Mosston's spectrum was used as a theoretical framework in the study. The analysis also used the curriculum theory in order to achieve an in-depth discussion. Results The study shows that all respondents, regardless of work experience, use a variety of teaching styles. The newly graduated respondents have a tendency to have an increased awareness regarding their use of the teaching styles. A longer work experience leads to an increased use of student centered teaching, however, external factors such as time and group tend to influence the respondents choice of teaching styles. The respondents have a tendency to use the same teaching style or styles linked to specific segments from year to year. However, a variety of teaching styles can involuntarily be used in the various segments in order for all students to obtain learning. Conclusions The key to increase knowledge among students is to use a systematic variation of teaching styles. For this to become a realization, an increased awareness is required from the teacher regarding how they use the teaching styles in the best way. This can contribute to an increased individual adaptation. We believe that teacher education should have a greater focus on the teaching styles, in order for teachers to make conscious choices which will contribute to a sense of security within the teacher in the use of the teaching styles. Finally we believe that the correct use of the different teaching styles can contribute to increased learning among students.
|
109 |
Relationen mellan lärare och elev : Skapandet av ömsesidig autonomi under lektionen / The student teacher relationship : Forming a mutual autonomy in classDagnå, Jonatan, Ahl, Christoffer January 2022 (has links)
Syfte Studien undersökte vad lärare gör för att skapa en motivationsskapande relation ur ett elevperspektiv. Denna typ av relation definierades utifrån konceptet om en “ömsesidig autonomi” inom teorin “relationship motivation theory” (RMT). Tre frågeställningar formulerades, två handlade om hur elever upplever lärare som de har eller saknar en ömsesidig autonomi med och den sista frågade vad lärarna upplevdes göra för att skapa en ömsesidig autonomi. Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt användes för att få svar på frågeställningarna, detta genom semistrukturerade intervjuer med en deduktiv metod. En innehållsanalys med utgångspunkt i RMT användes för att bearbeta datan från intervjuerna. Urvalsgruppen bestod av åtta före detta gymnasieelever, hälften män och kvinnor, som hade tagit studenten för max två år sedan. Resultat Ett resultat av analyserna var att respondenterna var relativt eniga om vad som behövdes för lärarens agerande i helklass. Många tryckte på vikten av att se elever som individer och inte en grupp, att visa tillit och ge eget ansvar uppskattades också mycket samt att vara skämtsam och avslappnad underlättade för att ställa frågor. Beträffande hur lärarna agerade mot individuella elever så handlade det ofta om anpassning till elevens förutsättningar. Åtskilliga respondenter beskrev lärare som kunde vara förstående, ifall eleven gick igenom en tuff period och anpassa sig därefter, i ett mycket positivt ljus. Lärare som upplevdes mer likgiltiga och anpassade sig sällan för olika individers behov, beskrevs istället som negativa. Slutsats Den ömsesidiga autonomin verkar kunna stärkas bland annat genom att läraren uppmärksammar elever som individer, står för sina misstag och visar tillit till eleverna. En avsaknad av ömsesidig autonomi handlar mer om att detta saknas än något som läraren gör. / Aim The study examined how teachers can create a motivational relationship from a student perspective, defined by the concept "mutual autonomy" within the theory "Relationship Motivation Theory" (RMT). Three questions were formulated, two about how students experience teachers with whom they have or lack mutual autonomy, respectively, and the last about the teachers’ expected actions to create a mutual autonomy. Method A qualitative approach was used to get answers to the questions through semi-structured interviews with a deductive method. A content analysis based on RMT was used to process the data from the interviews. The respondents selected for the interviews consisted of a group of eight former high school students, men and women in equal numbers, who had graduated less than two years ago. Results The analyses resulted in that the respondents approximately agreed considering the actions needed of teachers versus the entire class. Many emphasized the importance of seeing the students as individuals. Much appreciated was to show trust and give personal responsibility, as also to be humorous which facilitated asking questions. The teachers’ behavior towards individual students often was a matter of adapting to the student's conditions. Many respondents described teachers, who were understanding if the student went through a tough period and then adapted to that, in a very positive light. The teachers who were perceived as more indifferent and seldom adapted to individuals, were instead seen negatively. Conclusions Mutuality of autonomy seems to be strengthened by teachers paying attention to students as individuals, admitting own mistakes and showing trust to the students. A lack of mutual autonomy is more a result of the teacher being passive than a concrete action.
|
110 |
Hur integrerar modersmålsläraren skönlitteratur i sinmodersmålsundervisning / How does the mother tongue teacher integrate literature into mother tongue teaching?Alwair, Remaa January 2022 (has links)
Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskapen om hur modersmålslärare i sin undervisning förhåller sig till skönlitteratur, vilka didaktiska val de gör i fråga om skönlitteratur och hur de använder sig av olika skönlitterära genrer i språkutvecklande syfte utifrån elevers olika behov.För att genomföra studien har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med elva arabiska modersmålslärare från olika bakgrunder och dialekter. Eftersom min studie är begränsad till elva deltagare kan resultatet inte generaliseras utan att inhämta ytterligare underlag från fler lärare.Resultatet visar att lärarna anser att skönlitteratur är viktig som läromedel i modersmålsundervisning i mötet med arabisktalande elever eftersom det är MSA-utvecklande. Skönlitteraturens innehåll är rikt på olika ord och begrepp som kan gynna elevers språkutveckling. Samtliga intervjuade lärare anser att valet av skönlitteratur och undervisningsformer ska utgå från elevernas intressen och förkunskaper. Studien visar också att användningen av skönlitteratur innebär att eleverna i undervisningsmiljön uppmuntras till interaktion, kontextrika möjligheter och till att ge och söka språklig stöttning samt uppmuntras att uttrycka sig i tal och skrift, på modern standard arabiska, oavsett elevernas språknivå.
|
Page generated in 0.0625 seconds