För att ge elever chansen till största möjliga kunskapsutveckling behöver vi en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka. Syftet med denna forskningsöversikt är därför att undersöka vad som kännetecknar forskningen om hur självförmågan påverkar grundskollärares matematikundervisning och elevernas prestationer i matematik. Översikten har undersökts och sammanställts utifrån följande frågeställning: 1. Hur påverkar självförmågan grundskollärares matematikundervisning? 2. Hur ser ett eventuellt samband ut mellan självförmåga och grundskoleelevers matematikprestationer? Vid urvalet av studier fokuserade jag på granskade, vetenskapliga artiklar, framför allt från olika tidskrifter online. Artiklarna insamlades genom en systematisk litteratursökning via databaserna Primo, ERIC och Google Scholar. Efter en kvalitetsgranskning inkluderade jag slutligen sju studier i den aktuella forskningsöversikten. Studiernas resultat visar att det finns ett tydligt samband mellan självförmåga och elevers matematikprestationer. En hög lärarförmåga, det vill säga en hög tilltro till sin förmåga att undervisa leder till en positiv utveckling av elevers självförmåga. Detta medför i sin tur ökade prestationer och bättre resultat i matematik. Självförmåga kan utvecklas genom utbildning men synen på sin egen förmåga varierar beroende på kontext. För bästa resultat krävs därför en medvetenhet om detta hos den undervisande läraren.

Dagens lärare i svenska skolor behöver ha en bred utbildning för att klara av den mångfald av elever som de möter i skolans värld. Översikten tar upp vilka strategier lärare saknar och vilka strategier de bör använda sig av. För att alla elever i skolan ska bli lika behandlade och sedda så krävs det ett nytänkande och en flerspråkighetsnorm inom skolans värld. Det krävs också en ständig reflektion över hur man som skola arbetar mot en flerspråkighetsnorm. Det krävs att eget tyckande sätts åt sidan och att lärare tar del av vetenskaplig forskning och följer Lgr 11. Syftet med kunskapsöversikten är att belysa forskningen om hur elever med annat modersmål än svenska inkluderas i grundskolans årskurs 1–6 med fokus på svenskämnet. Ambitionen är också att undersöka hur forskningen definierar begreppet inkludering av flerspråkiga elever i undervisningen och hur forskningen anser att skolor arbetar för att inkludera elever med annat modersmål. Fokus kommer även att läggas på att undersöka vad forskningen anser bidrar till exkludering av flerspråkiga elever. Frågeställningarna i syftet som vi vill besvara i vår kunskapsöversikt är: Hur framställs den flerspråkiga inkluderingen i forskningen som analyseras? Hur framställs inkluderingsbegreppet i forskningen? Vilka faktorer leder enligt forskningen till exkludering? Vi sökte efter artiklar i databaserna Diva, Eric, Primo och SwePub. Den databas där vi hittade flest och mest relevanta artiklar från var Diva. För att hitta fler relevanta artiklar sökte vi även igenom artiklars referenslistor och hittade på så vis fler intressanta artiklar. Urvalet av artiklar gjordes i tre steg. Första steget var att ta bort de artiklar som inte var granskade, som inte var gratis och som publicerats före år 2000. Efter det lästes artiklarnas abstract och därefter bedömdes om artiklarna stämde med kunskapsöversiktens frågeställningar och urvalskriterier. I steg tre gjordes en grundlig granskning av artiklarnas innehåll och resultat. I detta urval hittades de sju artiklar som ligger till grund för kunskapsöversikten. Resultatet av de analyserade artiklarna visar att det är av största vikt att elever får använda sitt modersmål både för språkutvecklingen av ett andraspråk och också som en hjälp för att lättare kunna tillägna sig ämneskunskaper. Då en persons språk är en viktig del av ens identitet och personlighet är det viktigt att få fortsätta utveckla sitt första språk parallellt med ett andraspråk. En annan viktig del för språkutvecklande undervisning är att eleverna får kognitivt utmanande uppgifter som ligger lite över den nivå de befinner sig på i sin kunskapsutveckling. Kunskapsöversikten tar även upp faktorer som leder till exkludering i skolan. Många av dessa faktorer sker per automatik och utan eftertanke från lärarens sida och det är därför viktigt att frågan lyfts om hur elever med annat modersmål kan inkluderas.

Syftet med denna studie är att synliggöra den bild som lärarfackförbunden genom sina tidskrifter bidrar till att ge lärare om fenomenet särskilt begåvade elever och deras lärande. Jag avser även synliggöra hur lärares kompetens relativt fenomenet särskilt begåvade elever skrivs fram. Frågeställningarna är: hur konstruerar de lärarfackliga tidskrifterna fenomenet särskilt begåvade elever och villkoren för deras lärande, samt hur konstruerar de lärarfackliga tidskrifterna lärares kompetens relativt fenomenet särskilt begåvade elever. 2011 genomfördes en Skollagändring i Sverige i vilken alla elevers rätt till stimulans för att kunna utvecklas poängterades, det vill säga även de elever som lätt når kunskapsmålen. 2015 kom Skolverkets stödmaterial angående särskilt begåvade elever, riktat till lärare. Varken nationellt eller internationellt finns dock något entydigt svar på vem som är särskilt begåvad eller hur dessa elever kan identifieras, det råder även delade meningar om hur särskilt begåvade elever ska undervisas i skolan. Forskning visar på en varierad bild av kriterier för att en elev ska bli definierad som särskilt begåvad och en differentierad bild av huruvida dessa elever bör undervisas; i den egna klassen, i särskild grupp, med egen mentor eller efter en anpassad läroplan. Mot bakgrund av denna komplexitet har jag valt att undersöka hur fenomenet särskilt begåvade elever framställs i text som många lärare möter. Utgångspunkten för studien är kritisk diskursanalys, vilken vilar på socialkonstruktionistisk grund. Centralt är att språk är betydelsekapande handlingar och att kunskap konstrueras mellan människor i social interaktion. För analys används i studien en omarbetad version av Faircloughs metod i flera steg, vilken passar studiens syfte väl. Analysen görs i fem steg där fokus först ligger på hur problem respektive föreslagna åtgärder konstrueras, för att sedanidentifiera vilka som bidrar till konstruktionerna och ge plats för eventuella motstridigheter i materialet. Slutligen granskas genomförandet av de fyra första stegen med kritisk blick. Med femstegsmetoden analyseras studiens empiri, som består av fyra artiklar ur lärarfackliga tidskrifter. För den lingvistiska analysen har transitivitetsanalys använts för att få syn på de processer och aktörer som finns på textnivå i konstruktionen av fenomenet särskilt begåvade elever, villkoren för deras lärande samt lärares kompentens relativt dessa elever. Resultatet av studien är att artiklarna i de lärarfackliga tidskrifterna sammantagna ger en spretig bild när det gäller definition av vem som är särskilt begåvad. Lärares kunnande relativt särskilt begåvade kritiseras starkt, samtidigt som ett stort ansvar läggs på lärare när det gäller dessa elevers möjlighet att utmanas i skolan. De lärarfackliga tidskrifterna förmedlar däremot inte explicit att komplexiteten kring fenomenet finns eller ger stöd till lärare om hur de i sin praktik ska förhålla sig till denna komplexitet.

Det är viktigt att lågstadielärare har kunskaper om effektiva pedagogiska verktyg som kan bidra till en framgångsrik engelskinlärning. Estetiska lärprocesserna, musik och sång, är pedagogiska verktyg som används på lågstadiet. Trots det finns det brister på svenska vetenskapliga artiklar som undersöker estetiska lärprocessers praktiska relevans i engelskämnet. Det kan leda till att lärare inte förhåller sig vetenskapligt vid användning av musik och sång i engelskundervisningen, vilket gör att lärarna inte kan uppnå Skollagen, ”att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800). Forskningsområdet, musik och sång i engelskämnet på lågstadiet, bör därför uppmärksammas för resultaten som den aktuella forskningen har kommit fram till och öka intresset för att undersöka betydelsen för forskningsområdet i framtiden.  Syftet med kunskapsöversikten är att lyfta fram aktuell forskning om de estetiska lärprocessernas (musik och sång) betydelse och synliggöra effekterna som kan utveckla elevers språkutveckling i engelska på lågstadiet. Frågeställningen som vår kunskapsöversikt behandlar är: Vad kännetecknar forskningen om betydelsen av estetiska lärprocesser (musik och sång) i engelskämnet på lågstadiet?  Urvalsprocessen av de vetenskapliga artiklarna gjorde vi genom att först söka efter relevanta artiklar på sökmotorer. För att få fram artiklar som uppfyllde vårt syfte valde vi ut sökord vid artikelsökningarna och därefter samlade vi ihop nyckelord som vi kunde använda vid sökningar. Kartläggningen innehöll urvalskriterier som fick oss att få fram nio användbara artiklar. Lärare och elever är deltagare som ingår i artiklarna, därifrån fick forskarna fram elevresultat på hur musik och sång kan bidra till kunskapsinlärning i engelska på lågstadiet och lärarnas åsikter om dess praktiska relevans. Artiklarna har använt olika forskningsmetoder, men trots det kommer artiklarna, i stort sett, fram till samma resultat. I vår kunskapsöversikt nämner vi svagheter och styrkor i artiklarnas metoder och i forskningsområdet. Vidare är kunskapsöversiktens resultat att musik och sång i engelskämnet har betydande roller som pedagogiska verktyg på lågstadiet. Positiva effekter som tillkommer av att använda musik och sång i engelskundervisningen är att eleverna ökar sitt ordförråd, blir mer motiverade, uttalet kan förbättras, eleverna gynnas av att repetera orden i sångerna, klassrumsklimatet förbättras och ett effektivt lärande uppstår.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och därmed möter vi elever med olika trosuppfattningar. Enligt Skolverket (2011) skall religionsundervisningen bidra till att öka elevernas kännedom om alla religioner samt skapa en djupare förståelse och tolerans om andras trosuppfattningar. Därför lägger Skolverket (2011) vikt på att undervisningen ska bedrivas på ett icke- konfessionellt synsätt (Skolverket 2011). Det medför olika utmaningar för lärarna. Vårt syfte med översikten är att ta reda på vilka utmaningar lärarna möter samt deras inställning till religionskunskap. För att kunna bekanta oss vid ämnet valde vi relevanta nyckelord och sökte i databaser såsom ERIC (ProQuest). Flertalet funna artiklar handlade i stora omfattningar om religionskunskap dock var det inte begränsat inom vårt forskningsområde.  För att kunna begränsa sökningen ytterligare skapade vi urvalskriterier som resulterade till tio träffar av vetenskapliga artiklar som verkade relevanta till vår sökning. Resultatet i vår översikt tyder på att lärarna möter olika utmaningar i religionsundervisningen. Vidare visar resultatet vilka åtgärder som krävs för att kunna bemöta dessa utmaningar.

No description available.

The purpose of this study is to obtain more knowledge about how teachers perceive the concept of formative assessment and how students develop with formative assessment when it comes to teaching writing in Swedish as a subject in year 7-9. The study is built on a qualitative study with interviews, which has provided knowledge about how teachers perceive the concept of formative assessment. Furthermore the study is built on a theory that learning occurs in social interaction, together with others, which even the concept of formative assessment is built on. The concept is built on five key strategies, which is about the teachers´ part, the students´ part and the classmates´ part when it comes to develop their learning with formative assessment. The study shows that the interviewed teachers perceive the concept of formative assessment from parts of these five key strategies, but not completely. Mainly the concept of formative assessment is perceived as feedback. When it comes to the students’ writing development, the study shows variations among the students. The conclusion of this study is that there is a development area in how teachers perceive the concept of formative assessment. Studies shows that formative assessment has good effect on students’ learning, and that is why it is important forteachers to have knowledge about formative assessment. Keywords: formative assessment, assessment for learning, feedback, writing, Swedish / Syftet med den här studien är att få mer kunskap om hur lärare tolkar begreppet formativ bedömning och hur elever utvecklas genom formativ bedömning när det gäller skrivundervisning i ämnet svenska på högstadiet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av tre lärare, som bidragit med kunskap om hur de tolkar begreppet formativ bedömning och hur elevernas skrivutveckling sker av formativ bedömning. Vidare bygger studien på en teori om att lärande sker i ett socialt samspel, tillsammans med andra, vilket även begreppet formativ bedömning bygger på. Begreppet bygger på fem nyckelstrategier, som handlar om lärarens roll, elevernas roll samt kamraternas roll i att utveckla sitt lärande genom formativ bedömning. Studien visar att de intervjuade lärarna tolkar begreppet formativ bedömning utifrån vissa delar av dessa fem nyckelstrategier, men inte fullt ut. Framför allttolkas begreppet formativ bedömning i första hand som någon form av feedback. När det gäller elevernas skrivutveckling, så visar studien att det finns variationer mellan eleverna. Slutsatsen i arbetet är att det finns ett utvecklingsområde över hur lärare tolkar begreppet formativ bedömning. Studier visar att formativ bedömning har god effekt på elevers lärande, och det är därmed viktigt att lärare är insatta i vad formativ bedömning är. Nyckelordformativ bedömning, bedömning för lärande, feedback, skrivande, svenska

Det här arbetet är en inblick i hur lärare ser på möjligheten med att arbeta med propaganda i religionsklassrummet. Arbetet underbyggs av två stycken teoretiska perspektiv, media och religiös litteracitet båda som bygger på människors förmåga att förstå innehållet i det man ser i båda dessa kontexter. För att förstå hur verkligheten ser ut dock, så genomförde jag fyra semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar med religionskunskap och samlade in deras syner på hur man arbetar med propaganda utifrån en frågeställning som byggde på titeln till arbetet. Deras svar var varierade men sammanhängande, och tydde för det mesta på en stor osäkerhet på att arbeta med det som inte nödvändigtvis byggde på att det skulle bli fel innehållsmässigt, men på att det skulle skapa situationer i klassrummet som vore obehagliga. Det här gör att man måste överväga om det är värt ansträngning att arbeta med propaganda i sitt klassrum och om det ens kommer fungera i klassrummet. Som lärare och pedagog som arbetar med eleverna så känner man sin egen klass bäst och vet vad som kommer att fungera i den och det är upp till en själv att bestämma innehållet på sina religionslektioner.

No description available.

Tekniken har funnits i många år och människor lever i en mer teknikintensiv värld. Detta har medfört att tekniken behöver tydliggöras i förskolans undervisning. Syftet i studien är att öka kunskapen kring förskolans teknikundervisning. Ett vidare syfte i studien är att öka kunskapen kring användandet av boksamtal kopplat till problemlösning. För att bidra med denna kunskap undersöktes hur barn skapar mening och vad barnen skapar mening om. Problemlösning med fokus på teknik genomförs med undersökande boksamtal som undervisningsmetod, barnen konstruerade redskap som producerar ljud, för att hjälpa karaktärerna i boken att höras. För att få svar på syfte och frågeställningar i denna studie valdes en kvalitativ metod för att synliggöra resultatet. Datainsamlingsmetoden som har valts att användas i studien är deltagande observation för att vara på plats och stötta barnens meningsskapande av det planerade lärandeobjektet. Tematisk analys användes för att analysera data som samlats in och resulterade i åtta teman som svarar på frågeställningarna. Resultatet i studien visar att barnens meningsskapande under boksamtalet bidrar till förståelsen av det problemscenariot, som sedan utgör syftet för skissen av redskapet som ska producera ljud. I aktiviteten när barnen ritade sina skisser skapade barnen mening om redskapets syfte som är kopplat till karaktärernas problem som diskuterats under boksamtalet. Barnen kommunicerade multimodalt genom att skissa och gestalta sina redskap som tydliggjorde redskapets olika delar och inkluderade det didaktiska syftet bakom redskapet som tydliggjorde vem, vad och varför. Upptäckten som gjordes när konstruktionen blev klar vara att barnen skapade mening genom att testa konstruktionen och uttrycka att “nu kan Dim höras”. Barnen återkopplade det färdiga redskapets syfte till berättelsens problemscenario vilket synliggör att konstruerandet blev meningsfullt för barnen. / Technology has been around for many years and people live in a more technology intensive world. This has meant that the technology needs to be clarified in preschool teaching. The purpose of the study is to increase knowledge about preschool technology teaching. A further purpose of the study is to increase knowledge about the use of book talks linked to problem solving. To contribute this knowledge, it was investigated how children create meaning and what children create meaning about. Problem solving with a focus on technology is implemented with investigative book talk as a teaching method, the children designed tools that produce sound, to help the characters in the book to be heard. To get answers to the purpose and questions in this study, a qualitative method was chosen to make the results visible. The data collection method that has been chosen to be used in the study is participatory observation in order to be on site and support the children's meaning making of the planned learning object. Thematic analysis was used to analyze the data collected and resulted in eight themes answering the questions. The results of the study show that the children's meaning making during the book talk contributes to the understanding of the problem scenario, which then constitutes the purpose of the sketch of the tool to produce sound. In the sketch that was carried out, the children created meaning about the purpose of the tool, which is linked to the characters' problems that were discussed during the book discussion. The children communicated multimodally by sketching and shaping their tools that clarified the different parts of the tool and included the didactic purpose behind the tool that clarified who, what and why. The discovery made when the construction was completed was that the children created meaning by testing the construction and expressing that "now Dim can be heard". The children connected the purpose of the finished tool to the story's problem scenario, which makes it clear that the construction became meaningful for the children.