Den här studien syftade till att undersöka hur innehållets behandling under lektionernamöjliggör för eleverna att urskilja vokalljudet som föregår den dubbeltecknadekonsonanten. Forskning visar att dubbelteckning är en av de svåraste stavningsreglernai svenska språket. Att kunna urskilja vokalljudet är grundläggande för att eleven skallkunna avgöra om det skall vara en eller två konsonanter direkt efter vokalen.Med variationsteorin som utgångspunkt genomförde vi en learning study med elever iåldern 10-12 år. Tre lektioner genomfördes och dokumenterades med videoupptagning.Vi analyserade därefter hur innehållet i varje lektion behandlades av läraren ochjämförde det med elevernas förmåga att stava dubbeltecknade ord före och efterlektionen.Resultatet visade att elevernas möjligheter att urskilja vokalljudet som föregår dendubbeltecknade konsonanten under de tre lektionerna skilde sig åt beroende på denbenämning av vokalljudet som användes. Under den första lektionen gavs elevernamöjlighet att urskilja vokalljudet med benämningen låter/låter inte som i alfabetet.Under både andra och tredje lektionen användes benämningen lång/kort vokal. Vidjämförelse mellan resultaten på för- och eftertest, visade studien att eleverna från denförsta lektionen uppvisade störst förbättring i förmågan att stava dubbeltecknade ord.Det vi fann vara avgörande (den kritiska aspekten) för elevernas lärande i studien ärbenämningen av vokalljudet. / This study aimed to investigate how the content of the lessons makes it possible for thepupils to discern the sound of the vowel that precedes the double consonant. Researchof spelling shows that spelling with double consonants is one of the most difficultspelling rules in the Swedish language. It is fundemental for pupils to discern the soundof the vowel to be able to decide if there shall be one or two consonants immediate afterthe vowel.With the variation theory as starting point we implemented a learning study with pupilsin the age of 10-12 years old. The aim was to find out what was decisive for the pupils´possibility in discerning the sound of the vowel that precedes the double consonant.Three lessons were implemented and were documented by video. After each lesson weanalised how the teacher handled the lesson contents and then compared the pupils´ability in spelling words with double consonants before and after the lesson.The result from the three lessons showed that the pupils´ ability to discern the sound ofthe vowel which precedes the double consonant were different depending on the useddenomination. During the first lesson the pupils had possibility to discern the sound ofthe vowel in the denomination sounds/does not sound like in the alphabet. During boththe second and the third lesson the denomination long/short vowel were used. Incomparison between the results of the test before and after the lessons, the studyshowed that the pupils from the first lesson proved to have the greatest improvement inthe ability in spelling words with double consonants. A finding what was decisive (thecritical feature) for the pupils´ learning in the study was the denomination of the soundof the vowel.

Resumé       Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp, Högskolan i Skövde   Titel: Pedagogisk dokumentation – olika innebörder och konsekvenser.   Sidantal: 33   Författare: Carina Johansson och Camilla Lans Ajnestål   Handledare: Susanne Klaar   Datum: Januari 2009   Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia filosofin, Utvecklingspedagogik, reflektion, kommunikation.       Syftet med vår studie är att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebär för pedagoger i förskolan. Vi vill också undersöka om det finns olika former av pedagogisk dokumentation och i så fall var skillnaden ligger mellan dessa former. Med hjälp av att intervjua 12 pedagoger vid fem olika förskolor samt att läsa litteratur om vårt valda ämne, har vi kommit fram till att det finns två arbetssätt av dokumentation. De olika arbetssätt som framkom i vårt resultat tillhör utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin. I de båda arbetssätten kan vi konstatera att det finns fler likheter än skillnader. Det som skiljer dem åt är hur pedagogerna utför och använder dokumentationen. Inom utvecklingspedagogiken avslutas ett tema innan nästa tema påbörjas, det här dokumenteras genom bilder/text. Reggio Emilia filosofin använder dokumentationen som en reflektion och kommunikation till fortsatt arbete, man bygger hela tiden vidare från det ena temat eller projektet till nästa. Dokumentationen utförs i en dialogform mellan pedagoger och barnen. Både utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin ser reflektionen, diskussionen samt att följa barnens utveckling som viktiga inslag i sina arbetssätt. Resultatet har visat att den pedagogiska dokumentationen är till för barnen, pedagogerna, föräldrarna och för utvärdering av verksamheten. / Abstract       Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp, University of Skövde   Title: Pedagogic documentation – different meanings and consequences.   Number of pages: 33   Author: Carina Johansson and Camilla Lans Ajnestål   Tutor: Susanne Klaar   Date: January 2009   Keywords: Pedagogic documentation, Reggio Emilia philosophy, Developing pedagogy, reflection, communication.       The purpose of our study was to examine what pedagogic documentation means for the educationalists in preschool. We also want to find out if there are different forms of pedagogic documentation and if so, what the difference is. By interviewing 12 teachers in five different preschools and reading literature about our selected subject, we have come to the conclusion that there are two forms of documentation. The different forms we came to in our result belong to the developmental pedagogy and the Reggio Emilia philosophy. In the both ways we work, we can state that there are more similarities than differences. These two ways of working is divided by how the educationalists perform and use the documentation. In the developing pedagogy you finish a theme before you begin with the next one and document it with pictures/texts. In the Reggio Emilia philosophy you use the documentation as an reflection and communication for coming work, you keep building from one theme or project to the next. The documentation is performed in a dialogue between the educationalist and the children. Both the developing pedagogy and Reggio Emilia philosophy sees the reflections, discussions and to follow the children development as important element in their way of working. The result has also showed that the pedagogic documentation is for the children, the teachers, the parents and for the evaluation of the activity.

In this study were six respondents included, the study is a qualitative study, where unstructured interviews on the basis of a Case has been implemented. The study handles what previous research has handled about how to handle conflicts. Wahlström (2005) writes that conflicts is a part of life, required that we live in a social community. Conflicts are an essential part of social contexts, conflicts are also a movable process between people and there are always conflicts between people when all individuals have different wills, goals and ideas. The result shows that the strategies that are most common in this study is individual deliberations, class discussions or group deliberations. The result shows that the respondents choose to handle the conflict directly and to let the planned lesson wait and that the experience often governs the choice of strategy. In the discussion of the result we handle the result and the literature which has been problematized on the basis of the aim and the issues. We believe that the implications that conflict handling means for the education in the work environment and in the class room can be influenced negatively if conflicts not is handled in satisfying ways. The students can feel bad in various ways and sometimes perhaps it is not always to be seen, but you can sense that through other things, that the students get difficulties in concentrating or that they are mellow or sad. Therefore, we consider that it applies for teachers to try to prevent conflicts, and that teachers work in preventive ways where the students get to learn how to take consideration to their friends and fellow creatures.

No description available.

No description available.

Syfte Syftet med detta arbete var att utifrån ett inlärningspsykologiskt perspektiv belysa hur olika yrkeskategorier i skolan bedriver undervisning om kost. Detta syfte var indelat i tre frågeställningar: 1. Hur, med vilka pedagogiska medel, förmedlar skolan kunskaper om kost? 2. Vilken teoretisk kunskap om kost förmedlar skolan till eleverna?3. Hur samarbetar olika yrkeskategorier i skolan för att ge eleverna kunskaper om kost? Metod Denna undersöknings ansats har varit kvalitativ och genomförts utifrån Albert Banduras socialpsykologiska inlärningsteori. Metodiken har bestått av bakgrundsstudier samt intervjuer med yrkeskategorierna; skolsköterska, skolrestaurangchef, idrottslärare och klasslärare på en grundskola med årskurserna F-6. Intervjumetoden avsåg att studera undersökningspersonernas verklighet i yrket och hur denna kan utvecklas hälsofrämjande. Undersökningen har präglats av personalens förmåga att bedriva sitt arbete med att förvalta och utveckla elevers förmåga att göra hälsosamma val i sin vardag. Resultat Undersökningen resulterade i ett konstaterande, att mycket ska rymmas inom ramarna för skolan och att kostundervisningen i skrivande stund inte är ett prioriterat område. Flera undersökningspersoner har uttryckt termer som ”ett hälsosamt förhållningssätt” upplevs få ett stötte genomslag än en lektionstimme. Slutsats Intresset för detta ämne är dock stort och motivationen för att utveckla arbetet mot ett hälsofrämjande förhållningssätt och undervisning i skolan är hög. En central slutsats i undersökningen är att flera yrkeskategorier i skolan arbetar utifrån styrdokument som involverar elevens kunskaper och deras hälsa. Arbetet med elevers kostval och kunskap om kost är någonting som samtliga yrkeskategorier i skolan därigenom bör ha ett intresse av. Detta är ett starkt motiv till att motivera personalen till utvecklande av ett samarbete kring ämnet kost och hälsa. Studiens nyckelord är: kost, undervisning, samarbete, hälsofrämjande, kunskap, förhållningssätt. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

Inledning Anledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer. Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning. Saknar den anställde samtidigt möjlighet till stöd och hjälp från arbetskamrater och arbetsledning ökar risken ytterligare för ohälsa (ibid.). Det finns omfattande forskning som visar hur kombinationen av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder till ökad förekomst av högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, sämre psykologisk hälsa, ökad sjukfrånvaro och försämrad arbetstrivsel (Jeding et al., 1999).  En kombination av höga krav och hög kontroll, aktivt arbete, anses däremot som stimulerande och utvecklande (Arbetsmiljöverket & Statiska Centralbyrån, 2001). En välkänd modell som används för att mäta den psykosociala arbetsmiljön är krav- kontroll- stöd- modellen (Jeding et al., 1999). Den beskriver avgörande psykosociala aspekter i arbetssituationen som har betydelse för arbetstagarens stress och hälsa, nämligen krav, kontroll och stöd.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsättningar anser lärare behövs för ett fungerande arbetssätt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer använder skolor för att främja elevers fysiska aktivitet? Hur påverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag? Metod Efter att ha talat med NCFF och därefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lärare som varit ansvariga för arbetet. Resultat Skolorna har använt sig av olika arbetsätt för att främja fysisk aktivitet. Skolor har valt att låta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fått lämna lektioner för att vara fysiskt aktiva. Lärare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat. Dessutom anser lärare att det krävs engagemang från personal och elever på skolan för att få en fungerande verksamhet. Alla intervjuade lärare anser att de haft en ledning som stöttat dem. Skolor samarbetar med lokala föreningar och företag för att kunna erbjuda eleverna ett större utbud av aktiviteter. Skolor använder sig till stor del av utomhusmiljön för att stimulera till spontan rörelse men även genom aktiviteter inomhus. Stimulansbidraget har används till att köpa material och utveckla verksamheten ytterligare. Lärarna poängterar att bidraget gett dem bekräftelse och känslan av att de är på rätt spår med sitt arbete. Vissa lärare har däremot svårt att se hur bidraget påverkat skolan. Slutsats Vårt resultat visar på att lärarnas och skolornas arbete påverkas av olika ramar enligt ramfaktormodellen. Skolorna har eller har haft stärkande ramar som påverkat deras arbetssätt positivt. För ett fungerande arbetssätt krävs engagemang hos personal och elever samt en stöttande skolledning. De skolor som haft flest samarbeten med föreningar ger eleverna möjlighet att välja mellan olika aktiviteter och därigenom finna intresse för fysiska aktiviteter.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte. Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA. Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar. Språket var lika mycket vetenskapligt som vardagligt. Läraren använde sig både av vardagliga perspektiv och vetenskapliga perspektiv när han förklarade och beskrev nya vetenskapliga begrepp under lektionen. Lektionen utgjordes i stora drag av en kort inledning därefter presenterar läraren nya begrepp framme vid tavlan och i slutet av lektionen får eleverna jobba med uppgifter ur boken. Diskussion, kommunikation av dialog – interaktiv karaktär, förekom endast då läraren hjälpte eleverna under tiden dom arbetade med uppgifter ur boken. Huvuddelen av lektionen spenderade läraren med att lära ut och beskriva nya vetenskapliga begrepp framme vid tavlan och huvuddelen av elevernas aktivitet bestod i att lyssna till helklassundervisningen. / EXPLORA

Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation.  Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför.  Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att:   öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålder underlätta generationsväxling trygga framtida rekrytering säkra kunskapsöverföring i organisationen   Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras. Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun. Syftet uppfylldes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utvärderingens resultat visar att modellen uppfyller sitt syfte gällande att öka förutsättningarna för äldre anställda att kunna arbeta fram till 65 års ålder. Däremot uppfyller modellen inte sitt syfte gällande att underlätta generationsväxling, trygga framtida rekrytering och säkra kunskapsöverföring. Förslag ges avslutningsvis om förbättring av modellen, bl.a. skulle mentorskap kunna möjliggöra att underlätta generationsväxlingen och säkra kunskapsöverföring i organisationen.