No description available.

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras. Studien grundas i ett sociokulturellt dilemmaperspektiv (Nilholm, 2007) och har genomförts som en aktionsforskningsstudie på en kommunal grundskola i Mellansverige. Tre klasslärare och två specialpedagoger, samtliga verksamma i år F-6 har deltagit. Specialpedagogernas syfte är att öka lärares förtrogenhet i att formulera utvecklande åtgärdsprogram. I studien prövas om en reflektionsmetod kan motverka åtgärdsprogram där eleven och föräldrarna får bära ansvaret för sina svårigheter. Resultatet blev en övergripande modell för skolans arbete kring åtgärdsprogram. Huvudresultaten gällande reflektion, visar att specialpedagogernas deltagande i arbetet med att formulera åtgärdsförslag och målformuleringar anses av lärarna vara ett viktigt stöd.  Specialpedagogerna menar att analysmodellen åskådliggör snedvridningar, maktaspekter och dolda förhållningssätt. Analysmodellen upplevs främja reflektion kring alternativa lösningar av upplevda elevproblem samt uppmana till organisatorisk självkritik. En av specialpedagogerna anser att analysmodellen inger den trygghet hon behöver, för att våga ställa frågor som hon inte brukar våga ställa, men vet att hon borde. Att reflektera ”med utsagorna sorterade på papper” kan hjälpa till i balansen mellan att beröra men inte kritisera, minska känslan av personlig kritik eller initiera nödvändig självreflektion (Sahlin, 2010; Helldin, 2010). Analysmodellen säkerställer att elevens åtgärder omfattas av flera nivåer, samt minskar risken att motståndets lag, eller den som har makten bestämmer åtgärder på individnivån. Lärare som behöver se svart på vitt samt lärare som tar på sig för mycket kan bemötas sakligt och konstruktivt med stöd av metoden.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie har två infallsvinklar. Den ena är att utröna i vilken grad studenterna upplever att utbildningen ger dem den förberedelse som behövs för att klara det professionella arbetet, det andra är att jämför detta mellan fyra utbildningsorter. Studien har genomförts genom enkät som består av åtta målrelaterade påståenden. Respondenterna har svarat om de Instämmer helt till Instämmer inte alls, samt i vilken grad målet i påståendet är Viktigt eller Oviktigt. De åtta målrelaterade påståendena har ställts till sjuksköterskor som varit färdiga i ett år: – gett Dig goda förutsättningar för att arbeta som sjuksköterska (1a) Oviktigt/Viktigt mål (1b) – bidragit till att utveckla Din förmåga till samarbetet med andra yrkesgrupper/kollegor inomvårdarbetet (2a) Oviktigt/Viktigt mål (2b) – bidragit till att utveckla Din förmåga att utöva ett bra ledarskap i vården (3a) Oviktigt/Viktigtmål (3b) – hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att kommunicera med patienter (4a) Oviktigt/Viktigtmål (4b) – bidragit till att utveckla Din vilja till ett livslångt lärande (5a) Oviktigt/Viktigt mål (5b) – bidragit till Din vilja att forska (6a) Oviktigt/Viktigt mål (6b) – hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att ta hand om akut sjuka patienter (7a) Oviktigt/Viktigtmål (7b) – hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att utöva förebyggande hälsovård (8a) Oviktigt/Viktigtmål (8b) I den teoretiska bakgrunden belyses därefter de åtta områden samt en kort beskrivning av respektive utbildningsort och de kursplaner som gällde för utbildningen då uppsatsen startade.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor där naturupplevelsen står i fokus och tävlingsmomenten är svaga. Undersökningen syftade också till att hitta eventuella faktorer som påverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans år 6-9.  I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor? Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar? Integrerar man friluftsliv med andra ämnen? Metod För att få en så klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lärare från olika skolor har deltagit i studien. Fem av skolorna är kommunala och en privat, en av dessa kommunala skolor hade friluftsprofil. Samtliga idrottslärare (4 män och 2 kvinnor) är behöriga i sitt ämne. Fem av sex är enbart idrottslärare samt att en lärare var två ämnes lärare (idrott och svenska). Yrkeslivserfarenheten skiljer sig från 3-14 år. På tre skolor har en enkät lämnats ut till 12 elever, fyra elever per skola. Resultat Alla idrottslärarna använder sig av den lokala skogen och närliggande naturområden för friluftsliv i olika former. Friluftslivsmoment bedrivs under enskilda lektionstimmar, frilufts/idrottsdagar och vid andra tillfällen som temadagar/introduktionsdagar.  Hellasgården är det område som besökts mest för friluftsinslag inom kommunens gränser. I övrigt så förekommer det friluftsliv med naturupplevelser utan tävlingsmoment under skidresor till Romme Alpin i Borlänge eller kajakpaddling i Velamsund (Nacka) och Björnö (Ingarö). Friluftsmoment som skridsko utomhus på utomhusrink, spolad is eller naturis är vanligt. Slutsats Idrottslärarnas privata intresse och de ekonomiska förutsättningarna, samt skolledningens intresse har större betydelse för friluftsliv än närheten till attraktiva områden. Samtliga idrottslärare anser att möjligheterna är goda men att tidsbrist (4/6) är ett hinder. Integrering med andra ämnen för att bedriva friluftsmoment förekom i mycket liten omfattning.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen samt syftet med användningen. Vi har också undersökt hur lärare och pojkar respektive flickor upplever användandet av skönlitteratur i undervisningen. Metoden som valts för insamling av data är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare och elever som är verksamma i grundskolans år tre. Resultaten visar att lärare använder skönlitteratur på flera olika sätt i skolans verksamhet. Lärare beskriver att arbetssätten med skönlitteratur ofta har ett klart syfte. Lärare upplever användning av skönlitteratur som positiv och anser även att skönlitteratur kan bidra till en varierad undervisning. Pojkar och flickor är olika och upplever inte användning av skönlitteratur på samma sätt. Dessa upplevelser anser vi har sitt ursprung från ett genusperspektiv. Intresset är en kategori som styr valet av en skönlitterär bok både för pojkar och för flickor. De båda könen har ofta väldigt olika intresseområden då det gäller val av skönlitterär bok. Upplevelsen av det specifika arbetssättet där skönlitteratur är integrerat skiljer sig också åt mellan pojkar och flickor. Pojkar arbetar gärna med praktiska arbetssätt och samtidigt som flickor ofta vill samtala och läsa själva. Vårt resultat visar tydliga skillnader på pojkar och flickors upplevelser.

The aim with the study has been to get an overview of how students perceive their learning in group projects. The survey has been implemented with a quantitative questionnaire with qualitative elements during guidance. Students in grade 9 in a secondary school answered a survey study where they should take side to several proposals about learning and group work. The result shows that students in general do not find learning in group as the best learning method, but instead prefer individual learning methods when to learn new things. On the contrary, students claim that they learn best when group members not think as they but think in another direction. Several students claim that they have experienced not being welcomed in a group work and that these experiences have affected upon them. Nevertheless, this study is not profound enough to answer how that comes, to find a more adequate answer to how this affect their motivation for learning would need further studies and depth interviews.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur eleverna upplever att de påverkas av skolmaten. Forskning visar att det finns ett samband mellan matens näringsinnehåll och vår prestationsförmåga. Vår undersökning gjordes i form av kvalitativa intervjuer av 16 elever, från två olika grundskolor. Resultatet av studien visar på ett samband mellan den mat eleverna serveras i skolan och hur väl de klarar av skolarbetet.