No description available.

No description available.

Den här studiens syftehar varit attstudera och jämföra hur användandet av IKT har förändrats under en längre tidsperiod. Medarbetare på ett högteknologiskt företaghar studerats i syfte att undersöka hur deupplever fenomenet IKT-stress. Medarbetarna har också studerats för att undersöka vilka strategier de använt sig av för att hantera IKT-stress. Undersökningen har genomförts på en avdelning som arbetar med utveckling av basstationer inom mobiltelefoni. Empirisk data till undersökningen har samlats in via enkätundersökningar som utförtsvid två olika tillfällen 1998 och 2016. Totalt deltog 35 medarbetare i studien. Insamlad kvantitativ data från de båda studierna har jämförts, tolkats och analyserats med hjälp av korstabeller. Resultatet har visat att användandet av IKT på den här arbetsplatsen hade ökat enormt mellan de två studierna. Främst datoranvändning, informationsmängd och användandet av e-post hade ökat väldigt mycket.Resultaten har även visat att inom de IKT-stress områden som har studerats så har medarbetarna upplevt IKT-stressen på i stort sätt samma sätt och i nästan exakt samma proportioner i de bådastudierna. Undersökningen har även visat att medarbetarna har använt sig av olika coping tekniker för att hantera den uppkomnaIKT-stressen. Främst problemfokuserad coping men även känslofokuserad coping har tillämpatsför att lindra IKT-stress.

No description available.

Beteendevetare är en av de snabbast växande yrkesgrupperna på arbetsmarknaden idag och det finns många olika yrken att arbeta inom efter examen. Beteendevetarnas arbetsmarknad ligger nära socionomers, personalvetares och samhällsvetares yrken. Utifrån den stora möjliga yrkesbredden bör frågan ställas om beteendevetare faktiskt upplever att deras utbildning skapat tillräckliga förutsättningar för så olika typer av yrken. Denna studie undersöker hur beteendevetare från olika lärosäten ser på utbildningens relevans för arbetslivet; dels genom deras syn på vilka förutsättningar och motsättningar för framtida arbetsliv som följt av utbildningen, men också vad de upplever saknas i utbildningen. Studien bygger på tjugoen deltagares berättelser där fem personer intervjuats och sexton deltagit i inkätdialog. Studien är fenomenologisk och essensbegreppet har fått stå i fokus. Resultatet visar att beteendevetarna upplever att utbildningen skapat förutsättningar för framtida arbete genom ett breddat perspektiv och samtalsfärdigheter, och att den otydliga yrkesprofileringen upplevs som en motsättning. Det deltagarna upplever saknas i utbildningen är juridiska kunskaper, bättre arbetslivsanknytning och till viss del praktik. / Behavioral scientists are one of the fastest growing occupational groups in the labor market today and there are many different professions to work in after graduation. The behavioral scientists labor market is close to the occupations of social workers, human resources managers and social scientists. Based on the broad possible scope of work, the question should be asked if behavioral scientists actually find that their education has created sufficient conditions for such different types of professions. This study examines how behavioral scientists from different academies perceivethe relevance of their education when related to working life; partly through their opinions of what preconditions and contradictions for future working life that the education has given, but also what they find is missing in the education. The study is based on twenty-one participants’ stories where five people were interviewed and sixteen participated in survey-dialogues*. The study is phenomenological and the essence concept has been placed in focus. The result shows that behavioral scientists find that the education created good conditions for future work through a broader perspective and conversational skills, and that the unclear professional profiling is perceived as a contradiction for future profession. The aspects that participants find to be missing in the behavioral science education is legal knowledge, better connection between education and practice and, in part, internships. * Survey-dialogue is an approximate translation for a Swedish word that refers to a data collection method that is a mix between a survey and an interview.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna avhandling är att studera svenska och sydafrikanska elevers föreställningar om kroppens byggnad och funktion, samt hur dessa föreställningar påverkar närliggande frågeställningar. Datainsamling har skett genom att flera olika typer av enkäter samt intervjuer använts. Samtliga elever som deltog gick i årskurs nio. Det var 88 elever i den svenska och 166 i den Sydafrikanska datainsamlingen. Resultaten visar att elever har en god förmåga att beskriva matspjälkningssystemet då de beskriver en smörgås väg genom kroppen, och de visar även god förmåga att koppla samman blodsystemet till matspjälkningsorganen för detta scenario. Däremot har eleverna svårigheter att överföra denna kunskap till ett nytt sammanhang då de skulle beskriva en värktabletts väg genom kroppen. Eleverna hade inte fått undervisning om värktablettens väg genom kroppen, så detta var ett nytt sammanhang för dem. Det visade sig vara än svårare för eleverna att koppla samman ytterligare ett organsystem, det vill säga urinorganen, när de skulle beskriva vattnets väg genom kroppen. Trots att urinorganen finns beskrivna i läroboken och eleverna hade fått undervisning om dessa. Det fanns också elever som visade icke vetenskapligt vedertagna modeller och beskrev vattnets väg genom kroppen genom att rita ett rör direkt från halsen till njuren. Dessa elever kunde inte beskriva njuren främsta funktion som är att rena blodet. En liknande studie genomfördes i fem Sydafrikanska skolor och det visade sig att den i Sverige, och i andra europeiska studier, vanliga icke vetenskapliga förklaringen med en direktkoppling mellan matspjälkningsorganen och njurarna var mycket ovanlig bland dessa elever. Nästan hälften av de sydafrikanska eleverna visade istället en föreställning om att vattnet passerar lungorna på sin väg till magsäcken. Det fanns även mindre mängd elever som även ansåg att maten skulle passera lungorna innan magsäcken. När det gäller vattenfrågan har en djupare analys gjorts på 5 av de svenska elevernas enkät- och intervjusvar. Det visade sig att elevernas föreställningar antingen var desamma eller förändrades till en mindre sofistikerad förklaringsmodell mellan enkät och intervjusvar då det gällde vattnets väg genom kroppen, detta skiljer sig från frågeställningen med smörgåsen där intervjun visade på liknande eller bättre resultat. / The purpose of this thesis is to study Swedish and South African students’ beliefs about the body and its functions, and how these ideas correlated with answers to associated questions. Data was obtained from several different types of surveys and interviews. All the students who participated in the studies were in grade nine. There were 88 students in the Swedish data collection and 166 in the South African data collection. The results show that students have the ability to describe the digestive system when they describe a sandwich pathway through the body, and also the ability to link the circulatory system to the digestive system. However, students have difficulties to transfer this knowledge to a new context when they were asked to describe a painkiller’s pathway through the body. The painkiller pathway through the body had not been taught in school. But it was even more difficult for students to connect three organ systems, namely the excretory system, as was the case when they were asked to describe the pathway of water through the body. Although the excretory system is described in the textbook and the students had been taught about the same. There were also students using non-scientific ideas and drew a pipe directly from the throat to the kidney. These students found it more difficult to understand the function of the kidneys. A similar study was conducted in five South African schools where it was found, contrary to Sweden and other European studies, students describing that water is passing through the lungs on its way to the stomach, some students also said that the food would pass through the lungs before the stomach. Some of the students clarified that water and for that matter, the food, passes the lungs to purify it. A deeper analysis has been done regarding the water on five Swedish students' questionnaire and interview responses. It turned out that students' ides were either the same or changed to a less sophisticated explanation in the interview responses compared to the answer in the questionnaires when it came to the pathway of water through the body, this is different from the question of the sandwich where the interview showed similar or more sophisticated results.