cultural concern, education, formalization level, Namibia, realization level, senior secondary school / VG

<p>Syftet med denna undersökning är att erhålla relevanta frågeställningar som ska utgöra engrund för att ge en rekommendation på en pedagogisk Open Source-programvara som stödjere-learning. En utvärderingsmodell skapas för att få fram ett relevant resultat baseras på svarenpå dessa frågeställningar. Utvärderingsmodellen tillämpas i en fallstudie för att visa enpraktisk användning av modellen. Det framgår vad som är relevant att tänka på vidinförskaffande av en Open Source-programvara som ska vara så pedagogisk som möjligt.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar karaktärsämneslärare på praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa föreställninga kan variera. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta karaktärsämneslärare från fyra olika gymnasieprogram på samma gymnasieskola. Utifrån intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier där tre huvudkategorier framstår som de mest centrala: utbildning, den strukturella uppläggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrån de kompetensutvecklingsmöjligheter som är befintliga i dag och dels de som är önskvärda. Resultatet visar att intervjuade karaktärsämneslärarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex. genom studiecirkeln som inlärningsmetod, genom att ändra en del strukturer inom programmen och kurserna vilket skulle bidra till fler undervisningsmöjligheter samt genom olika praktiska meriteringar, som företagande, vilket skulle utveckla lärarnas praktiska kompetens. Utifrån dessa resultat ges ett förslag på hur en ny kompetensutvecklingsstrategi, den fenomenografiska kompetensutvecklingsstrategin, skulle kunna utformas för att tillgodose karaktärsämneslärarnas önskemål i frågan om kompetensutveckling.</p>

Studiens syfte är att få en djupare insikt i hur fem lärare arbetar och förhåller sig till ett utdrag ur dagens läroplan. Detta utdrag ur Lpo -94 handlar om lärarens plikt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Den bakgrund som uppsatsen vilar på, tar sin utgångspunkt i läroplansforskningen som i sin tur är uppdelad i tre områden; den normativa läroplanen, den dolda läroplanen och den implementerade. Den metod som valts för att besvara uppsatsens syfte är den kvalitativa intervjun. Fem intervjuer görs där samtliga lärare ger uttryck för sina åsikter och berättar om sina olika arbetssätt i relation till det utdrag som gäller för studien. I diskussionen redovisas att de intervjuade lärarna har en positiv och likvärdig inställning till utdraget ur läroplanen. De är måna om att sträva efter att ta hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov i undervisningen. Trots detta, känner samtliga att de aldrig riktigt lyckas med uppdraget fullt ut. Detta visar sig bero på bland annat resursbrister inom skolan. Studiens resultat visar att den tidigare forskning som gjorts stämmer väl överens med uppsatsens utfall. Det råder ett glapp mellan den normativa läroplanen och den implementerade. Anledningen till detta diskuteras och analyseras i studien.

Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka idrottslärares inställning till, samt erfarenheter av åldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun. • Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning? • Vilka begränsningar och möjligheter upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning? • Hur är förutsättningarna för idrottslärare att lyckas få till en god undervisning för samtliga elever om man jämför åldersintegrerad undervisning med åldershomogen undervisning? Metod I studien deltog fem idrottslärare som alla är eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av både åldersintegrerad och åldershomogen undervisning i årskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning. Resultat Enligt intervjuade personer är åldersintegrering är en ramfaktor som främst ger begränsningar, de var sparsamma med att påvisa möjligheter med undervisningsformen. Intervjuresultatet pekar på att svaga elever gynnas av åldersintegrering, tydligt är också att ett mer förlåtande klimat uppstår samt att konkurrensen i klassen minskar med åldersintegrering. Slutsats Den slutsats jag anser mig kunna dra är att idrottslärarna till stor del är negativt inställda till åldersintegrerad undervisning, de hävdar dock att det sociala klimatet förbättras. Man ser fler svårigheter/begränsningar än möjligheter. Ytterligare en slutsats jag kan dra är att idrottslärare upplever åldersintegrerad undervisning är mer krävande än åldershomogen undervisning. / Lärarprogrammet 1997-2000

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus: - Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna? - Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP? - Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa? Metod Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg. Urvalsgruppen gjordes av bekvämlighetsskäl, jag har tagit kontakt med ett antal kollegor och frågat om de kunde tänka sig att bli intervjuade angående IUP. Resultat Resultatet på studien visar att de intervjuade lärarna i idrott och hälsa upplever tiden som det som saknas mest för att lyckas bättre med IUP. Det finns många fördelar med IUP och lärarna i studien lyfte fram att de ger en tydlig bild till elev och föräldrar. Även det att föräldrar och elever blir mer delaktiga i skolarbetet, är positivt. IUP är även till fördel vid lärarbyten. De svårigheter som lärarna i studien tar upp är bristen av ett gemensamt språk, svårigheter i hur de ska formulera sig när de skriver IUP . Tid för pedagogiska diskussioner mellan lärare, är en annan bit som efterlyses av lärarna. Slutsats Det är tydligt att lärare i idrott och hälsa upplever ett behov av fortbildning, för att lyckas bättre med hur de ska formulera sig i de IUP. Fortbildningen kan vara i form av pedagogiska diskussioner, men det är viktigt att tid ges till detta. / Specialidrottstränar/lärarlinjen 1995-1998

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka i vilken grad elever på Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de når ett antal ett antal sociala mål i Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994, och deras uppfattning om hur måluppfyllelsen gått till. Frågeställningar: • ”Produkten.” Är eleverna medvetna om vad de lär sig under sina tre Korsöveckor, vad gäller de sociala målen, och i så fall i vilken utsträckning och på vilket sätt? • ”Processen.” Har eleverna en bild av den egna lärprocessen, och hur ser den i så fall ut? Hur ter sig deras föreställningar om när de uppnådde olika mål och hur det gick till? Metod Uppsatsen som helhet är resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs på fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur årskurs tre på Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till två huvudsakliga frågeställningar och undergrupper med hjälp av meningskategorisering. Citat bröts ut och återges för att illustrera resultaten. Resultat Informanterna ger flera exempel på god metakognitiv insikt i både undervisningsmål och undervisningsformer. Skolans tolkning av de sociala målen har slagit igenom och dess tankar om erfarenhetsbaserat lärande och samarbetslärande är väl grundade i elevernas uppfattningar om hur de lär sig. Utrymme till förbättring och utveckling från skolans sida identifieras genom fokusgruppernas samtal. Slutsats Förutsättningarna för metakognition ligger i detta fall på en acceptabel nivå. Dock bör utveckling ske på några områden; Eleverna i årskurs 1 bör tydligare sättas in i lärandemål och -former. En modell med loggböcker för medveten metakognition bör utredas. Eleverna bör få ökad möjlighet att i årskurs 1 skapa sig en bild av sina egna problemlösningmetoder. Tiden för reflektion bör öka, och även förläggas på lämpligare tidpunkter än nu. Supplemental instruction, SI, som en modell för elever-lär-elever bör utredas. Slutligen bör arbetet med att nå de sociala målen dokumenteras tydligare av skolan. / Lärarprogrammet 1994-1997

Syfte Med denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka? Metod Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer. Jag har valt att använda mig av gruppintervjuer med en utformad intervjuguide. Jag agerade som frågeställare. Elever från fordonsprogrammet åk 1, (läsår 07/08) från tre klasser blev intervjuade. Det totala antal elever på fordonsprogrammet årskurs 1, är 48 stycken. Jag valde sedan ut och fördelade eleverna i 3 grupper med 4st i varje. Med stöd av intervjuguiden öppnade jag upp till en diskussion som inspelades med diktafon. Resultat Resultatet av intervjuerna sammanställdes i en kort sammanfattning efter intervjuerna. I det avslutande diskussionskapitlet görs en större analys och reflektion. Man kan kort sammanfatta det eleverna säger med: att samtliga elever tycker ämnet är viktigt. Den största andelen av eleverna anser sig ha en bra hälsa. På frågan om vad de anser om ämnet nu på gymnasiet jämfört med på högstadiet så säger samtliga att det var bättre på högstadiet. Man ansåg att det fanns en bättre struktur, ett bättre ledarskap och en mer varierad undervisning. Eleverna förstår också vikten av ämnet inför kommande yrkesroll. Det säger att de förstått innebörden av ergonomin. Eleverna är mycket missnöjda med utfallet av undervisningen av både ergonomin och idrott/hälsa. De föreslår en rad förbättringar. Slutsats Det studien kommit fram till är att ämnet idag inte fungerar som eleverna önskar. Eleverna ser gärna en rad förändringar exempelvis, tydligare ledarskap, mer strukturerat upplägg, en större variation, ett större medinflytande i ämnet. Idrott och hälsa väcker mycket känslor. Insikten om hur viktig hälsan är visar eleverna stor kunskap om. Vid övergången till gymnasiet försvinner mycket av glädjen och motivationen. Gymnasieskolan har en viktig uppgift att ta hand om, utveckla och bejaka elevernas intresse för ämnet. Att så inte sker fullt ut på Fredrik Bremer gav mig en tankeställare på om hur vi som lärare mer måste ”lyssna in” vad eleverna anser. Viktiga variabler som kan förbättras anser jag vara elevinflytande, struktur, tydligt ledarskap, variation, anpassning av undervisningen till elevunderlaget. / Lärarutbildningen 1994-1998

Abstract This degree project focuses on the questions how teachers´ within the four socially oriented subjects’ history, geography, religion and social science use the textbook, and their attitudes towards textbooks. The method used in this project was interviews with teachers. Previous research shows that teachers use the textbook to a great extent. Studies also show that teachers’ way of educating depends upon their individual educational attitudes. Further more studies show that students find difficulty in understanding the texts in educational books in a wider context. The answer to how the teachers in this study use the textbooks is that they use it to a great extent, but that they use it in different ways. The majority of the interviewed teachers use the textbook as their main teaching aid. The teachers’ views on the textbook are mainly positive, with the exception that they often find the text hard to understand. Positive opinions about textbooks given by the interviewed teachers were that the books are an important support for the students, and that they are written to suit their age group. Keywords: social studies’ teachers’, textbooks, attitudes, understanding texts

No description available.