AimThe aim of this study is to discuss process orientated education by identifying and describing general elements in two alternative pedagogies that in different ways attempt to separate themselves from the didactics in the traditional school. The questions are: 1. How do the general elements for example the pupil, the knowledge and the lesson, in classroom education appear at a Waldorf and a Freinet school respectively? 2. How do the general elements for example the teacher, the lesson planning and the overall goal, that teachers obey to and create in their lesson’s planning appear at the two schools respectively? Method The study is based on four days of observations in one ninth grade class at a Freinet school and a corresponding amount of time in one eighth grade class and one ninth grade class at a Waldorf school. At each school three teacher interviews were also made. Both observation scheme, questions for the interviews and the following data analysis are based on models of analysis inspired by the Activity theory. Results The result depicts two pedagogies very separate from each other. The Freinet pedagogy starts out from the pupils and is very close to the model of analysis that in this study defines and describes process orientated education. The Waldorf pedagogy on the other hand appears traditional and old fashioned and is closer to the model of analysis that in this study defines and describes traditional education. A corresponding picture appears by the way that the teachers at the Freinet and the Waldorf schools describe their starting point in the education planning. While the Freinet teachers in different ways start out from interaction with the pupils the Waldorf teachers rather start out from their own thoughts. Conclusions The conclusions of the study is that the Waldorf pedagogy unlike the Freinet pedagogy in great parts lies far away from the definition of process orientated education presented in this study. There are also, with reference to the research in the educational field reasons to ques-tion some thoughts in the Waldorf pedagogy. This study though misses tools to bring us nearer to the deeper thoughts of Waldorf. Thereby the picture shown might in some cases not fully justify this pedagogy. / Syfte  Syftet med denna studie är att diskutera processinriktad klassrumsundervisning genom att identifiera och beskriva centrala delar i två alternativa pedagogiska inriktningar som på olika sätt vill särskilja sig ifrån den vanliga skolans didaktik. Studiens frågeställningar är följande:  1. Hur framträder de generella elementen t.ex. eleven, kunskapen och lektionen, i klassrumsundervisningen i de högre åldrarna på en Waldorf- respektive en Freinetskola?  2. Hur framträder de generella elementen t.ex. läraren, lektionsupplägget och det övergripande målet, som lärare förhåller sig till samt skapar vid lektionsplanering på respektive skola?  Metod  Studien baserar sig på fyra dagars deltagande observation i en niondeklass på en Freinetskola samt motsvarande tid i en åttondeklass och en niondeklass på en Waldorfskola. På respektive skola genomfördes även tre lärarintervjuer. Både observationsschema, intervjufrågor samt den efterföljande dataanalysen utgår ifrån analysmodeller inspirerade av Aktivitetsteorin.  Resultat  Resultatet skildrar två pedagogiker som skiljer sig åt påtagligt. Freinetpedagogiken är elev-orienterad och ligger mycket nära den analysmodell som i denna studie definierar och beskri-ver processinriktad undervisning. Waldorfpedagogiken ter däremot traditionell och närmast ålderdomlig och ligger närmare den analysmodell som i denna studie definierar och beskriver traditionell undervisning.  På motsvarande sätt beskriver lärarna på Freinetskolan hur deras utgångspunkt i plane-ringen av undervisningen på olika sätt ligger hos eleverna medan Waldorflärarna i större omfattning utgår ifrån sig själva.  Slutsats  Studiens slutsats är att Waldorfpedagogiken till skillnad från Freinetpedagogiken till stora delar ligger långt ifrån den definition av processinriktad undervisning som denna studie utgår ifrån och att det finns anledning att med utgångspunkt i forskningen ifrågasätta vissa av de tankar som denna pedagogik utgår ifrån. Dock saknar studien verktyg för att närma sig de djupare liggande tankar som präglar Waldorfpedagogiken varvid en bild skapas som i vissa fall kanske inte är helt rättvisande.

Sammandrag Syftet med undersökningen är att se på vilka faktorer som påverkar urvalet inom historieundervisningen på grundskolans senare år. Vad är det som styr urvalet inom historieundervisningen? Läroplaner? Elevgruppens sammansättning? Diskussioner i lärarlaget? Genus? Skoltraditioner? Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lärarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen är genomförd med intervjuer och litteratur. Min slutsats är att lärarna använder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen är den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likaså de diskussioner som har förs i lärarlagen. Genus som påverkande faktor kunde jag inte finna var av sådan karaktär inom undervisningsämnet historia. Hur vida skoltraditioner är en faktor som lärarna är medvetna om beror till stor del hur mycket de själva är del av den anda som finns på skolan. De fast anställda lärarna är enligt mig mindre benägna att se det som en faktor än de som kommer som vikarier och ser med ett perspektiv utifrån. Något som framkommit är hur viktiga läromedlen är och hur de kan komma att sätta tonen för undervisningen om pedagogen inte har ett kritiskt tänkande och vilja att komplettera med annat material. / Abstract The purpose of this essay is to look at what the factors are that govern the selection of teaching material, within History courses, in the later years of primary schools   What is it that governs the selection of teaching material within History courses? Curriculum? Student group composition? Discussions among the teachers? Gender? School traditions? For teachers, what does the selection of teaching materials look like from day to day? This was the background I have had for my essay. The essay was constructed from the result of interviews and information from literature. My conclusion is that the teachers use different factors to a varying extent, but that the student group is the dominating factor for the majority. The curriculums, and other control documents, are in the background as well as the discussions that take place amongst the teachers. I could not find gender to be an influential factor within the subject of History. Whether school traditions are a factor that the teachers are aware of depends to a great extent on whether they themselves are a part of the spirit of the school. The permanent teachers are less inclined to accept it as a factor than the substitute teachers, who look at it from an outside perspective. During my work on this essay it has become clear to me how important the literature is and how it can set the tone of education. That is to say; if the teacher does not have the ability to think critically and posses the will to supplement with other study materials, the literature will set the tone.

No description available.

Aim The purpose of this study has been to examine attitudes towards dance in a broad sense, among Swedish schoolchildren. The study has been done with three different questions in mind: What do pupils think and express about dance? Are there any differences in attitude towards dance between girls and boys? And how do the pupils relate to gender conceptions in connection to dance illustrations? Method Eight pupils 12 – 14 years of age have been interviewed separately during physical education lessons. During parts of the interviews dance illustrations were used in order to encourage the pupils in their discussions, especially when asked to relate to dance and gender conceptions. The statements have been interpreted from a gender theoretical perspective. Results My interview study shows that male pupils to a larger extent than female pupils inhabit hostile feelings towards dance as part of physical education lessons. This study reveals an almost non-existing dance education. On the rare occasions when dance lessons are actually given, pupils tend to be dissatisfied. Other conclusions are that the pupils don’t regard dance as a “sport” and that dance is considered as a feminine activity. Furthermore, it is clear that pupils have a more positive attitude towards dance when it comes to dance as an extracurricular activity. Conclusions Since pupils´ attitudes towards dance are more negative when dance becomes a part of physical education than towards dance as an extracurricular activity, the physical education curriculum should provide for this. By accommodating the pupils´ requests and by introducing dance lessons in the first grade, pupils can become more confident in their dancing abilities. Perhaps then attitudes towards dance can be more positive. Dance is considered as something feminine by the pupils and their views of normal femininity and masculinity behavior become very clear in this context. Therefore, issues about tolerance and gender may be addressed through a dance education that is serious and well thought out. / Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien har varit att undersöka attityder till dans i en bred bemärkelse hos 12-14 åriga elever i den svenska skolan. Studien har gjorts utifrån tre frågeställningar: Vad tycker och tänker elever om dans? Är det någon skillnad på pojkars och flickors attityder till dans? Hur laddar elever dansbilder med kön? D v s hur de väljer att könsmärka bilder med olika dansstilar. Metod Åtta elever i åldrarna 12–14 år har intervjuats enskilt under idrottslektioner. Till vissa frågeområden har bilder med dansillustrationer använts för att uppmuntra eleverna till att samtala om dans, särskilt när de blir ombedda att relatera till dans och könsroller. Utsagorna har tolkats utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt. Resultatredovisning Det framkommer i min studie att det finns ett större motstånd till dans hos pojkarna än hos flickorna. Pojkarna är överlag mer negativt inställda till dans. Elevernas svar vittnar om en nästan obefintlig dansundervisning i skolan och att det finns ett missnöje med den undervisning som ibland ändå erbjuds. Andra slutsatser är att eleverna inte relaterar dans till idrott och att dans anses ha feminina förtecken. Det är tydligt att eleverna har mer positiva attityder till dans på fritiden än till dans i skolan. Jag tycker mig även hos vissa kunna urskilja en besvikelse över att inte få dansa i skolan. Eleverna tror att attityden till dans skulle bli mer positiv om man fick dansa mer i skolan från det att man är liten. När eleverna laddar dansbilderna med kön bryter de inte mot genusordningen. Slutsats De slutsatser som kan dras är att man i skolans dansundervisning till viss del bör tillgodose elevernas dansönskemål, eftersom elevernas negativa attityder till dans främst gäller dansundervisningen i skolan och inte dans på fritiden. Eleverna tror att en större acceptans för dansundervisning i skolan skulle uppnås om man som elev blir mer van vid dans. Om man ser till detta finns det förmodligen förutsättningar för mer positiva attityder till dans om man dels börjar med dans redan under sexårsverksamheten, dels tillmötesgår eleverna i dansundervisningen. Elevernas syn på vad som uttrycker femininitet respektive maskulinitet är tydlig när de tar ställning till dans som rörelseform. Sammanfattningsvis tror jag att en seriös och genomtänkt dansundervisning kan möjliggöra ett arbete kring tolerans- och genusfrågor.

No description available.

Aim The purpose with our study has been to investigate if upper secondary high schools in the south of Sweden, Stockholm and north of Sweden follow the outdoor education regulations stated in the curriculum (Lpf-94). Moreover, we aim to study if the teachers’ previous experiences as well as the students affect the outdoor education. Finally, the purpose is to find out how the outdoor-life-education can be improved. These are the research questions: o How do the chosen high schools follow the outdoor education regulations stated in Lpf-94? o What obstacles, advantages and differences exist between the outdoor-life-education in these high schools? o In what way do the teachers’ outdoor life experiences influence their education at school? o How can the students influence the outdoor education in their High Schools? o How can outdoor education be improved? Method The study is based upon data collected from four interviews with PE ( physical education) teachers from four different high schools. These schools are situated in Stockholm, and in the south and north of Sweden. Moreover, a questionnaire was developed and distributed among the students at three of the High Schools (excluding one that had a focus on outdoor education). Results The PE teachers argue that they follow Lpf-94. However, they state that they improve their teaching style based on own experiences. They claim that their experiences are crucial when teaching outdoor life. The major difference between the schools is that in the high school in the north of Sweden, the PE teacher is not responsible for the outdoor education. This is not evident in the other schools. Furthermore, the most evident obsticles are problems associated with schedules as well as lack of time. In addition, the advantages with outdoor education are that the students can work according to their own abilities and learn how to dress for the outdoors. According to the PE teachers, the students can influence their outdoor education. However, the majority of the students claim that they cannot influence this education. Conclusions The outdoor education can be improved if the PE teachers develop their own knowledge and add to their own experiences. Furthermore, the education can be improved if schools with extended outdoor education share their knowledge, ideas and skills with others. Students appear to have only a minor influence of the education, contrary to regulations. / Syfte Syftet med vår uppsats var att undersöka om gymnasieskolor i södra Sverige, i Stockholm och i norra Sverige genomför friluftslivsundervisning i den utsträckning som förespråkas i Lpf-94, samt huruvida lärarnas tidigare erfarenheter och eleverna själva påverkar friluftslivs-undervisningen ifråga. Vidare var syftet att ta reda på hur friluftslivsundervisningen kan förbättras. Frågeställningarna är följande: o Hur genomförs friluftslivsundervisningen på de aktuella gymnasieskolorna i förhållande till vad som föreskrivs i Lpf-94? o Vilka hinder, fördelar samt skillnader finns mellan friluftslivsundervisningen i de aktuella gymnasieskolorna i södra Sverige, Stockholm och norra Sverige? o Hur påverkar lärarnas egna erfarenheter av friluftsliv deras friluftslivsundervisning i de aktuella gymnasieskolorna? o På vilket sätt kan eleverna i de aktuella gymnasieskolorna påverka friluftslivsundervisningen? o Hur kan friluftslivsundervisningen förbättras? Metod Undersökningen baserades på fakta inhämtat från fyra stycken djupintervjuer av idrottslärare vid fyra gymnasieskolor, varav en idrottslärare arbetar på en friluftsinriktad gymnasieskola. Dessa skolor är belägna i Stockholm, södra och norra Sverige. En elevenkät arbetades fram och distribuerades sedan till 71 elever genom personliga besök på tre av de berörda gymnasieskolorna (dock inte den friluftslivsinriktade gymnasieskolan) Resultat Idrottslärarna anser att de följer vad läroplanen förespråkar men de genomför och förbättrar sin undervisning utifrån egna tankar. Undersökningen visar att den största skillnaden mellan skolorna är att ansvaret för friluftslivsundervisningen ligger på andra lärare än idrottsläraren på skolan i norra Sverige, vilket inte gäller för de två övriga gymnasieskolorna. De övergripande hindren för att bedriva friluftslivsundervisningen är schematekniska svårigheter samt tidsbrist. Enligt studien är fördelarna med friluftsliv att det är prestationslöst, eleverna arbetar efter sina egna förutsättningar samt att eleverna lär sig att klä sig rätt för livet ute i naturen. Samtliga idrottslärare anser att deras egna erfarenheter är en förutsättning för att bedriva en bra friluftslivsundervisning. Eleverna kan själva påverka sin friluftslivsundervisning genom förslag eller att själva leda lektionerna enligt idrottslärarna. Majoriteten av eleverna anser dock att de inte kan påverka sin friluftslivsundervisning. Friluftslivsundervisningen i skolan kan förbättras genom att idrottslärarna utvecklar sina egna erfarenheter och kunskaper. Vidare kan undervisningen förbättras genom att de skolor med idéer och en fungerande friluftslivsundervisning dela med sig av sin kunskaper till andra skolor. Slutsats Friluftslivsundervisningen bedrivs inte i den utsträckning som läroplanen förespråkar, vilket bl.a. beror på schematekniska svårigheter, tidsbrist och ekonomiska möjligheter. Vidare saknar eleverna möjligheten att kunna påverka sin undervisning, vilket strider mot läroplanens intentioner.

The aim has been to see if physical education (PE) is more an arena for bullying than swedish language education, in a swedish urban school. Furthermore to get an insight in the students sense of exposure to bullying in the locker room and during PE class. In the purpose is also included to analyse the answers in a gender perspective. Questions are: Is PE to wider extent an arena for bullying compared to swedish language education? Is the students’ opinion that they feel worried about being and changing clothes in the locker room due to other students bad intentions? Do the students think that boys and girls bully in different ways? The method used is a questionnaire answered by 69 students in seventh and eighth grade in Åsö compulsory school. Furthermore, interviews has been made with a boy, a girl at the school and a teacher in PE to get a deeper insight above the questionnaire. Results of the study showed that the students to a wide extent, 100 % of the girls (g) and 89 % of the boys (b) thought that bullying can look different between PE and swedish language class. A vast majority (78 % g and 78 % b) believes that students with poor results in sports can feel left out during PE and that it can get so rough that some might find it unpleasant (66 % g and 87 % b), furthermore that it’s harder for the teacher to notice bullying during PE (72 % g and 60 % b). According to the study students believe that bullying most often takes place during brakes, followed by the locker room, PE and swedish language class. A majority believes that many experience worry for being commented on their body in the locker room (62 % g and 57 % b) The students believed obesity to be the biggest reason for being bullied. The students believed with vast majority (81 % g and 86 % b) that girls and boys bully in different ways. Conclusions are that students experiences PE as an arena for bullying to a wider extent than swedish language class. Though the PE teacher in the study means that it’s often during PE that bullying is discovered and thus be dispersed together with the remaining staff. The students experience that many feel worried in the locker room for being commented on their body. Moreover the study shows that obesity is most common reason for being bullied, which can be extra obvious in the locker room. The students think that boys and girls bully in different ways. The opinion is that boys are more direct in their way of bullying with words and actions while girls more tend to exclude their target for bullying. / Syftet har varit att se om undervisning i idrott och hälsa är en arena för mobbning i högre utsträckning än undervisning i svenska i en svensk innerstadsskola. Vidare att få en inblick i elevers känsla för utsatthet för mobbning i omklädningsrummet och under lektioner i idrott och hälsa. I syftet ingår även att analysera svaren ur ett könsperspektiv. Frågeställningarna har varit: Är idrott och hälsa i större utsträckning en arena för mobbning än svenskundervisningen? Är elevernas uppfattning att man i stor utsträckning känner oro för att vistas och byta om i omklädningsrummet på grund av andra elevers onda avsikter? Är elevernas uppfattning att pojkar och flickor mobbar på olika sätt? Metoden har varit en enkätstudie som 69 elever på Åsö grundskola i årskurs sju och åtta har svarat på. Vidare har jag intervjuat en pojke och flicka på skolan samt en lärare i idrott och hälsa för att få en djupare åsikt utöver enkätsvaren. Resultat från studien visade att eleverna i stor utsträckning 100 % av flickorna (f) och 89 % av pojkarna (p) tyckte att mobbning kan se olika ut i idrott och hälsa jämfört med svenskundervisningen. En stor majoritet (78 % f och 78 % p) upplevde att elever som är sämre på idrott känner sig utanför på idrottslektionerna och att det kan bli tuffa tag som vissa upplever som obehagligt (66 % f och 87 % p) samt att det är svårare att se om en elev blir mobbad på en idrottslektion (72 % f och 60 % p). Enligt studien så tyckte eleverna att mobbning oftast sker på rasten, följt av omklädningsrummet, idrottslektionen och minst under svenskundervisningen. En majoritet menade att det är en stor del elever som upplever oro för att bli utsatta för kommentarer om sin kropp i omklädningsrummet (62 % f och 57 % p.) Eleverna tyckte att fetma är den största orsaken till mobbning. Eleverna ansåg med stor majoritet (81 % f och 86 % p) att flickor och pojkar mobbar på olika sätt. Slutsatsen är att eleverna uppfattar idrott och hälsa som en arena för mobbning i större utsträckning än på undervisning i svenska. Dock menar idrottsläraren i studien att det oftast är under idottslektionen som mobbning upptäcks och därmed kan redas ut tillsammans med övrig personal. Eleverna upplever att många känner oro i omklädningsrummet för att bli utsatta för kommentarer om sin kropp. Dessutom så visar studien att fetma är den vanligaste orsaken till mobbning, vilket kan bli extra påtagligt i omklädningsrummet. Eleverna tycker att pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Uppfattningen är att pojkar är mer direkta i sin mobbning i ord och handling medan flickor mer fryser ut den mobbade.

Syfte Syftet har varit att undersöka hur lärare hanterar konflikter inom ämnet Idrott och hälsa i år fyra och fem. Frågeställningarna var följande: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att förebygga konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att hantera konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Vad styr lärarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i ämnet Idrotts och hälsa? Metod Empiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslärare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i år fyra och fem under två veckors tid. Resultat De vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever är princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstånd). I ett långsiktigt perspektiv förebygger idrottslärarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemässiga regler och attityder som rör respekt för andra människor. På kort sikt förebygger idrottslärarna konflikter genom att tänka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lämpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgångar. Idrottslärarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifråga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt därefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna på vars och ens uppfattning av situationen. Idrottslärarna eller eleverna själva ger sedan förslag på lösning av konflikten. Ofta reds dock konflikten ifråga ut bara genom att man bringar klarhet i situationen. Idrottslärarna styrs vid konflikthanteringen framförallt av sina tidigare erfarenheter av de inblandade eleverna och deras egenskaper samt av liknande, tidigare upplevda, situationer. Slutsatser Idrottslärarna förebygger konflikter genom att med ett tydligt och konsekvent ledarskap skapa en trygg och förutsägbar miljö kring eleverna. Genom att idrottslärarna inarbetar rutiner bland sina elever, avseende att lyssna utan att avbryta, underlättas konflikthanteringen eftersom turtagandet då redan är naturligt för eleverna; lyssna utan att avbryta och prata utan att bli avbruten, i tur och ordning. Stor del av elevernas upprördhet och känsla av vanmakt i en konfliktsituation dämpas genom att idrottslärarna ser, hör och bekräftar de inblandade eleverna. Idrottslärarna skapar möjligheter till framgångsrik konflikthantering genom sin förmåga att snabbt situationsanpassa sitt ledarskap efter rådande omständigheter samt genom sin förmåga att tolka inblandade elevers behov av stöd i konflikthanteringssituationen. / Aim The aim has been to investigate how teachers resolve conflicts in the subject “Sports and health” in grade four and five. The questions of issues were: Which are the most common causes to student conflicts in the subject “Sports and health”? How do the teachers do to provide against student conflicts in the subject “Sports and health”? How do the teachers do to resolve student conflicts in the subject “Sports and health”? What’s guiding the teachers’ action when resolving student conflicts in the subject “Sports and health”? Method Empirical data has been collected through interviews with three physical education teachers (PE teachers) and ten observations of their teaching in totally four classes in grade four and five during two weeks. Results The most common causes to student conflicts are principle (cheating, teasing etc.), object (disagreements concerning persons), individual (differences in individual frames of references and characteristics) and situation related (misunderstandings). In a long term perspective the PE teachers provide against conflicts by their distinct management and by beeing consistent and firm of principles about behavioural rules and attitudes concerning respect for other peoples. The PE teachers provide against short term conflicts by reflecting on the organization of the teaching; among other things by making up sides into suitable teams, selecting pedagogic types of rules and by explicit explaining of the rules. The PE teachers resolve conflicts by interrupting the conflict, when needed giving the involved students respite and then solving the problem together with the students by listening to each view of the situation. The PE teachers or the students then suggest a way to solve the conflict. However, the conflict will often be solved only by throwing light on the situation. When resolving conflicts the PE teachers’ actions first of all are guided by their experiences of the involved students and their characteristics and of similar, earlier experienced situations. Conclusions The PE teachers provide against conflicts by causing a safe and predictable environment around the students through an explicit and consistent management. The resolving of conflicts are made easier through implementing routines among the students, for examples routines concerning listening without interupting and speaking without beeing interrupted in proper order. A big part of the students’ irritation and emotions of powerlessness in a conflict situation are reduced when the PE teachers look at, listen to and confirm the involved students. The PE teachers make it possible to successfully resolve conflicts by their capability to quickly suit their management in the present situation and by their capability to interpret the involved students’ requirements for support in the conflict resolving situation.

Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utsträckning organiserad motorisk träning bedrivs i skolan för elever i åldrarna 9-12 år. I detta syfte har ingått att ta reda på hur idrottslärare ser på motorisk träning i ämnet Idrott och hälsa för barn i åldrarna 9-12 år. Våra frågeställningar har varit följande: 1. Är motoriken viktig när idrottslärarna planerar sina idrottslektioner? 2. Förekommer individuellt anpassad undervisning för barn med motoriska brister? 3. Vilka övningar använder idrottslärarna för att främja motoriken hos eleverna? 4. Vad anser idrottslärarna är svårigheterna med motorisk träning? 5. Anser sig idrottslärarna kompetenta att undervisa i motorisk träning? Metod Denna studie är en kvalitativ studie som är genomförd med intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken idrottslärare i Nacka, Värmdö och Stockholm. Resultat Vi kunde konstatera att idrottslärarna till en början inte nämnde motoriken när de fritt fick svara på frågan om vad de tänkte på och vad de ville uppnå med sina lektioner. Men när de sedan vid ett senare tillfälle under intervjun fick givna svarsalternativ så värderades den motoriska utvecklingen hos eleverna väldigt högt. Av de tillfrågade idrottslärarna arbetade fyra av sju med individuellt anpassad undervisning. De flesta av idrottslärarna betonade att brist på resurser var den största orsaken till att man inte kunde bedriva individuellt anpassad undervisning. Alla idrottslärare var överens om att motorisk träning automatiskt är en del av nästan varje lektion. Men de flesta av lärarna hade inte en tanke på motorisk träning när de planerade lektionerna. Idrottslärarna ansåg att de stora elevgrupperna var ett hinder för att se varje elev och hinna med att hjälpa alla elever. Trots att idrottslärarna kunde se brister inom sin utbildning i motorisk träning ansåg majoriteten av de tillfrågade idrottslärarna ändå sig vara kompetenta för uppgiften. Slutsats I det stora hela ansåg idrottslärarna att den fysiska aktiviteten var en av de viktigaste ingående delarna på idrottslektionerna. Den motoriska träningen var också en del av nästan varje lektion. Trots detta angav ändå nästan alla idrottslärare spontant andra områden som viktigare. / Aim The aim of this study has been to investigate to which extent planned motor training in physical education exists in classes for children in the age of 9-12. We were also aiming at finding out how planned motor training in physical education is valued by teachers in physical education and if they think they are qualified to teach in motor training. The questions at issue were: 1. How important is motor training in physical education for the teachers when they plan their lessons? 2. Are there any adjustments made for children with motor deficiencies? 3. What kind of exercises do the teachers use to promote motor training among the pupils? 4. What do the teachers consider the difficulties are with planned motor training in physical education? 5. Do the teachers consider themselves qualified to teach in motor training? Method The study is a qualitative method in which we used interviews. We have interviewed seven teachers in physical education in Nacka, Värmdö and Stockholm. Results We have noticed that the teachers, at first, did not mention motor training when they freely answered the question of what they thought were important when they planned their lessons. However, when they later on were answered “motor training” as one of the given alternatives, they ranked it as one of the most important factors. Four out of seven teachers utilized individually adjusted training. Most of the teachers put forward that lack of resources were the explanation why this kind of education was not prioritised. All of the teachers agreed that motor training automatically was a part of almost every lesson. However, most of the teachers did not have motor training in their minds when they planned the lesson. The number one issue that makes it hard for the teachers to help every single pupil is the number of pupils in each class. Although the teachers thought that their own education had some deficiencies concerning motor training, the majority felt that they were qualified for the task. Conclusion Overall the teachers thought that physical activity was one of the most important issues. Motor training was also a part of almost every lesson. However, most of the teachers when asked didn´t put it forward, instead they mentioned other areas as more important.

Syfte Syftet med undersökningen var att studera hur eleverna som går på ett estetiskt gymnasieprogram med dansinriktning, beskriver de estetiska studiernas möjligheter att stimulera till utveckling av de multipla intelligenserna. Min utgångspunkt i studien var Howard Gardners definition av de sju intelligenserna; lingvistisk, logisk – matematisk, musikalisk, spatial, kroppslig – kinestetisk, och personlig inåt – utåtriktad intelligens. Metod För att nå fram till syftet i studien använder jag mig av Gardners teorier som ett teoretiskt ramverk och utifrån det undersöker danselevers utveckling inom olika intelligensområden. För undersökningen av danselevers uppfattningar använder jag mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med en grupp elever som valt att studera danslinjen på ett estetiskt program. Intervjuerna baserades på ett antal frågeområden med öppna och direkta frågor till intervjupersonerna. Studien grundades på en intervjugrupp med sex respondenter, bestående av en manlig och fem kvinnliga elever. Registreringsmetoden skedde genom bandinspelning av intervjuerna. Därefter gjordes en transkribering av utsagorna, en vidare analys och kategorisering utifrån Gardners teoretiska ramverk. Efter detta tolkades utsagorna i relation till studiens syfte. Resultatredovisning I resultatredovisningen framträder elevernas uppfattningar om hur de har utvecklats av att studera på dansprogrammet i relation till respektive intelligensområde. Eleverna upplever att de utvecklar sin musikaliska förmåga, framförallt genom rytmträning och förståelsen kring musikens uppbyggnad. Den kinestetiska förmågan har utvecklats genom rörelseträningen och kunskapen om sambanden mellan rörelser och muskler. Den inåt- och utåtriktade personliga förmågan har enligt min tolkning av utsagorna utvecklats tydligast hos eleverna, där kunskapen om sig själv och andra individer har utvecklats genom dansen. Slutsats Mina slutsatser blev att eleverna utvecklas i relation till de multipla intelligenserna och att utsagorna pekar på att dansundervisningen troligen kan bidra till denna utveckling. Påtagligast gäller detta musikaliska, kinestetiska, inåt- och utåtriktade intelligensområdena. Genom dansundervisningen arbetar eleverna med känslor, agerande och beteenden i olika situationer. Detta medför att eleverna utvecklar, enligt min bedömning rik kunskap om sig själv och andra människor. / Aim The aim of the investigation was to study how students attending an aesthetic program with dance direction describe the possibilities of the aesthetic studies to stimulate development of the multiple intelligences. My starting point in this study was Howard Gardner’s definition of the seven intelligences: linguistic, logical – mathematical, musical, spatial, bodily – kinaesthetic and intra personal - inter personal intelligence. Method To reach the aim of the study I used Gardner’s theory as a theoretical framework to investigate dance students development within different intelligence areas. To investigate the dance students opinions I used a qualitative method, involving interviews with a group of students who had chosen to attend an aesthetic programme with dance direction. The interviews were based on a few question areas with open and direct questions to the respondents. The study was based on an interview group containing six respondents, consisting of one male and five female students. The registration method occurred through tape recording of the interviews. Followed by a transcription of the statements, an analysis and a categorization on the basis of Gardner´s theoretical framework. After this the statements were interpretated in relation to the purpose of the study. Results In my interpretation of the results the students opinion about their development by studying the dance programme appear clear in relation to respective intelligence area. The students experience a development in their musical ability, mostly through rhythm training and an understanding of the musical structure. The kinaesthetic ability has developed through movement training and the knowledge about correlations between movement and muscles. The introvert and extrovert personal ability has, according to my interpretation of the statements, developed most clearly among students, whose knowledge about themselves and other individuals has developed through dance. Conclusions My conclusion is that students develop in relation to the multiple intelligences and that the statement indicate that dance education is likely to contribute to this development. It is most evident within the musical, kinaesthetic, introvert and extrovert intelligence areas. Through dance education the students work with feelings, acting and behaviours in different situations. This results in students developing, according to my judgement, rich knowledge about oneself and other people.