Background: Palliative care is a collaboration between several different professions with relatives and patients as a central point. Children need individualized care where the needs are based on the child’s situation. Nursing care includes the person from the time the person is born until they die. Aim: The aim of the study was to describe parents experiences of having a child who recives palliative care. Method: The study was a descriptive literature study where eleven articles were compiled with parents' experiences of having a child who receives palliative care. Result: The results of the 11 articles are presented in four main themes: Parents' perceived feelings of having a child in palliative care, Relationships, Communication and Choice of environmental setting for pediatric palliative care. Four sub-themes are presented: Family relationships, healthcare staff and parent under Relationships and hospital and home health care under Choice of environmental setting for pediatric palliative care. Conclusion: Relatives are different and have different needs. It is therefore important that nurses work person-centred around both the patient and relatives, and listen to parents' wishes and needs. / Introduktion: Palliativ vård är ett samarbete mellan flera yrkesgrupper med närstående och patient som central utgångspunkt. Barn behöver en individanpassad vård där behoven utgår från barnets situation. Omvårdnad inkluderar personen från att personen föds till att de dör. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie där 11 artiklar har sammanställts med föräldrars erfarenheter och upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård. Resultat: Resultat: De elva artiklarna presenteras i fyra huvudteman: Föräldrars upplevda känslor av att ha ett barn i palliativ vård, relationer, kommunikation och valet av miljö för pediatrisk palliativ vård. Fyra underteman presenteras: Familjerelationer, sjukvårdpersonal och förälder under Relationer och sjukhus och hemsjukvård under Valet av miljö för pediatrisk palliativ vård. Slutsats: Anhöriga är olika och har olika behov. Det är därför av vikt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat runt både patienten och anhöriga och lyssnar på föräldrars önskemål och behov.

Bakgrund: Den palliativa vården ska se till hela familjens behov av stöd. Lagen är tydlig vad gäller barns rättigheter när en förälder är sjuk, men syskon som grupp blir ofta förbisedda. Syskon som mist en närstående har ökad risk för ångest och depression, men löper även högre risk för missbruk, och detta kan relateras till hur syskonen upplevde situationen när deras bror eller syster var sjuk. Barn och unga är en särskilt sårbar grupp som behöver extra omsorg i och med en högre risk för komplicerad och långvarig sorg, och sjukvården har ett ansvar i att stötta dessa individer. Genom ökad kunskap om syskons erfarenheter av att leva med en svårt sjuk bror eller syster kan vi konstruera adekvat stöd baserat på deras behov. Syfte: Att beskriva syskons erfarenheter av att leva med en svårt sjuk bror eller syster. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 originalartiklar, insamlade från två databaser, publicerade mellan 2013–2023. En tematisk analys gjordes utifrån Braun och Clarkes analysmodell. Resultat: Tre huvudteman framkom vid sammanställning av resultat: Att hantera sig själv och sina känslor beskriver syskonens utsatthet och känsla av isolering - en känsla av att hamna i skuggan av sin bror eller systers sjukdom, där en stark önskan om att bli sedd, men en ovilja att ta plats framkom, och stöd från omgivningen var uppskattat. Känslan av förståelse beskriver att information och inkludering uppskattas - att de oftast vet om när saker går osagda och att de själva tvingas läsa mellan raderna kring vad de ser och vad som sägs. Det nya normala beskriver förändring i situation och vardag - där familjen blev allt viktigare, men att rollerna inom familjen förändrades, och det ständigt fanns en närvaro av oro kring den sjuka brodern eller systern. Slutsats: Sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör känna till och beakta syskons känsloliv och önskningar för att på bästa sätt kunna stötta och hjälpa syskonet genom den svåra tiden. För att nå upp till barnkonventionen, som numera är lag, gäller detta även för sjukvårdspersonal inom vuxenvården, då barn som har palliativa vårdbehov många gånger vårdas inom vuxenkliniker. / Background: Palliative care must take care of the entire family's need for support. The law is clear regarding children's rights when a parent is ill, but siblings as a group are often overlooked. Siblings who have lost a loved one have an increased risk of anxiety and depression, but are also at higher risk of substance abuse, and this can be related to how the sibling experienced the situation when their brother or sister was ill. Children and young people are a particularly vulnerable group that needs extra care due to a higher risk of complicated and prolonged grief, and the healthcare system has a responsibility to support these individuals. Through increased knowledge of siblings' experiences of living with a seriously ill brother or sister, we can construct adequate support for these children based on their needs.  Aim: To describe the siblings' experiences of living with a seriously ill brother or sister. Method: A literature review based on 13 original articles, collected from two databases, published between 2013-2023. A thematic analysis was made based on Braun and Clarke's analysis model. Results: Three main themes emerged when compiling results: Dealing with oneself and one's feelings - describes the sibling's vulnerability and sense of isolation, a feeling of being overshadowed by their brother or sister's illness, where a strong desire to be seen, but an unwillingness to take place emerged, and support from the environment was appreciated. The feeling of understanding - describes that information and inclusion are appreciated, that they usually know when things are left unsaid and that they themselves are forced to read between the lines regarding what they see and what is said. The new normal - describes a change in situation and everyday life, where the family became increasingly important, but the roles within the family changed, and there was a constant presence of concern around the sick brother or sister. Conclusion: Nurses and other healthcare personnel should know and consider the sibling's emotional life and wishes in order to best support and help the sibling through the difficult time. In order to meet the Convention on the Rights of the Child, which is now law, this also applies to healthcare staff in adult care, as children who have palliative care needs are often cared for in adult clinics.

Bakgrund: Den palliativa vården ska se till hela familjens behov av stöd. Lagen är tydlig vad gäller barns rättigheter när en förälder är sjuk, men syskon som grupp blir ofta förbisedda. Syskon som mist en närstående har ökad risk för ångest och depression, men löper även högre risk för missbruk, och detta kan relateras till hur syskonen upplevde situationen när deras bror eller syster var sjuk. Barn och unga är en särskilt sårbar grupp som behöver extra omsorg i och med en högre risk för komplicerad och långvarig sorg, och sjukvården har ett ansvar i att stötta dessa individer. Genom ökad kunskap om syskons erfarenheter av att leva med en svårt sjuk bror eller syster kan vi konstruera adekvat stöd baserat på deras behov. Syfte: Att beskriva syskons erfarenheter av att leva med en svårt sjuk bror eller syster. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 originalartiklar, insamlade från två databaser, publicerade mellan 2013–2023. En tematisk analys gjordes utifrån Braun och Clarkes analysmodell. Resultat: Tre huvudteman framkom vid sammanställning av resultat: Att hantera sig själv och sina känslor beskriver syskonens utsatthet och känsla av isolering - en känsla av att hamna i skuggan av sin bror eller systers sjukdom, där en stark önskan om att bli sedd, men en ovilja att ta plats framkom, och stöd från omgivningen var uppskattat. Känslan av förståelse beskriver att information och inkludering uppskattas - att de oftast vet om när saker går osagda och att de själva tvingas läsa mellan raderna kring vad de ser och vad som sägs. Det nya normala beskriver förändring i situation och vardag - där familjen blev allt viktigare, men att rollerna inom familjen förändrades, och det ständigt fanns en närvaro av oro kring den sjuka brodern eller systern. Slutsats: Sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör känna till och beakta syskons känsloliv och önskningar för att på bästa sätt kunna stötta och hjälpa syskonet genom den svåra tiden. För att nå upp till barnkonventionen, som numera är lag, gäller detta även för sjukvårdspersonal inom vuxenvården, då barn som har palliativa vårdbehov många gånger vårdas inom vuxenkliniker. / Background: Palliative care must take care of the entire family's need for support. The law is clear regarding children's rights when a parent is ill, but siblings as a group are often overlooked. Siblings who have lost a loved one have an increased risk of anxiety and depression, but are also at higher risk of substance abuse, and this can be related to how the sibling experienced the situation when their brother or sister was ill. Children and young people are a particularly vulnerable group that needs extra care due to a higher risk of complicated and prolonged grief, and the healthcare system has a responsibility to support these individuals. Through increased knowledge of siblings' experiences of living with a seriously ill brother or sister, we can construct adequate support for these children based on their needs. Aim: To describe the siblings' experiences of living with a seriously ill brother or sister. Method: A literature review based on 13 original articles, collected from two databases, published between 2013-2023. A thematic analysis was made based on Braun and Clarke's analysis model. Results:Three main themes emerged when compiling results: Dealing with oneself and one's feelings - describes the sibling's vulnerability and sense of isolation, a feeling of being overshadowed by their brother or sister's illness, where a strong desire to be seen, but an unwillingness to take place emerged, and support from the environment was appreciated. The feeling of understanding - describes that information and inclusion are appreciated, that they usually know when things are left unsaid and that they themselves are forced to read between the lines regarding what they see and what is said. The new normal - describes a change in situation and everyday life, where the family became increasingly important, but the roles within the family changed, and there was a constant presence of concern around the sick brother or sister. Conclusion: Nurses and other healthcare personnel should know and consider the sibling's emotional life and wishes in order to best support and help the sibling through the difficult time. In order to meet the Convention on the Rights of the Child, which is now law, this also applies to healthcare staff in adult care, as children who have palliative care needs are often cared for in adult clinics.

This study aimed to investigate the role, possibilities, challenges and emotional labor of Healthcare Counselors in pediatric palliative care. Through semi-structured interviews with five counselors, a thematic analysis was conducted. The findings reveal a broad and dynamic role, partially unclear, allowing individual shaping. Additionally, the study highlights counselors' capacity to support families during severe crises and discussions about end-of-life matters. The work is both meaningful and emotionally challenging, and coping theory illustrates how counselors manage their emotions using problem-focused and emotional coping strategies. The conclusions emphasize the relevance for counselors, collaboratingprofessions and management in pediatric palliative care.