Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer av betydelse som kan förebygga PVK relaterade komplikationer med fokus på tromboflebit och infektion. Metod: En litteraturstudie som är baserad på 15 artiklar, 2009-2014. Resultat: Faktorer av betydelse för att förebygga tromboflebit och infektion i samband med PVK är inläggningsteknik, anatomisk placering, PVK storlek, slutna- eller öppna system och hur länge en PVK är in situ. Utbildning av personalen och feedback förbättrade handhavandet av PVK och följsamheten till riktlinjer. Slutsats: Flera faktorer påverkar om patienten utvecklar tromboflebit eller infektion i samband med PVK. Flera går att förebygga genom att följsamheten till riktlinjer förbättras och utförda omvårdnadsåtgärder dokumenteras. / Background:About half of all adults who are being cared for in hospital receivea peripheral venous catheter (PVC) for intravenous treatment. There is a risk of mild or serious complications. The most common complication is thrombophlebitis and the most serious is infection. In Sweden it isthe nurse who is responsible for the insertion, management, removal and documentation of PVC. Nursing care in PVCis neglected and the nurse should ensure that their knowledge is up-to-date and evidence-based in order to reduce the risk of complications.Aim:The aim of the studywas to describe factors that can prevent PVCrelated complications with focus on thrombophlebitis and infection.Method:Aliterature review based on 15articles, 2009-2014. Results:Factors of importance to prevent thrombophlebitis and infection associated with the PVCis insertion technique, anatomic location, PVCsize, closed or open system and how long PVCis in situ. Staff training and feedback improved management of PVCand adherence to guidelines. Conclusion:Several factors affect if the patient developsfrom thrombophlebitis or infection associated with PVC. Many are preventable by adherence to the guidelines be improved and performed nursing interventions should be documented.

Bakgrund: Perifer venkateter är ett vanligt förekommande ingrepp i modern sjukvård därför är det viktigt att vara medveten om vilka risker det innebär, och vad sjuksköterskan kan göra för att förhindra komplikationer. Det finns lagar och riktlinjer som sjuksköterskan ska hålla sig till för att ge en god vård. Syfte: Att beskriva effekter av sjuksköterskans handhavande av PVK hos patienterna inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio artiklar med kvantitativ ansats inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Fribergs trestegs-modell. Resultat: Fem faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande framkom i resultatet: hygien, komplikationer, kunskap, PVKegenskaper/placering och tid. Dessa presenteras med hjälp av tabeller. Slutsats: Det visade tydligt hur viktig sjuksköterskans handhavande är då det är just sjuksköterskan som kan arbeta för att förhindra och förebygga komplikationer, bara genom att vara uppmärksam på sina patienter och vara medveten om sina egna attityder och egenskaper. Det behövs mer forskning inom området och det är högst aktuellt att fortsätta forska inom. / Background: Peripheral venous catheter [PVC] is a common occurrence in modern health care, therefore it is important to be aware of the risks it involves and what the nurse can do to prevent complications. There are laws and guidelines that the nurse should be aware of to provide a good care. Aim: The aim of this study is to show the effects of the nurse care of PVC in patients in hospital. Method: A literature review has been made where ten articles with quantitative assumptions were included, which were analyzed using the Friberg three-step model. Result: Five different factors affecting the nurse's operation were found in the results: hygiene, complications, knowledge, PVC characteristics / location and time. These are presented with the help of tables. Conclusion: It clearly showed how important the nurse’s handling is, since it is the nurse that can work to prevent and forestall complications, just by being observant with their patients and by being aware of their own attitudes and abilities. There´s not enough research in the field and it is highly relevant to continue researching within.

Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) används för att tillföra läkemedel, vätska och blodprodukter till blodbanan. Användandet är dock inte riskfritt, det finns en risk att en lokal infektion eller en infektion i blodbanan uppstår. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppstår i samband med vård och omsorg. Syfte: Att belysa åtgärder som förebygger uppkomst av vårdrelaterade infektioner vid sjuksköterskans hantering av perifer venkateter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserat på tio resultatartiklar av kvantitativ metod. Resultatartiklarna analyserades genom innehållsanalys och resultatet sammanfattades i fem huvudkategorier. Resultat: Presenteras i följande huvudkategorier: (1) Val av material, (2) Skötsel av perifer venkateter, (3) Bytesfrekvens, (4) Betydelsen av sjuksköterskans kunskap, (5) Sjuksköterskans patientansvar. Resultatet visade flertal åtgärder som hade en positiv effekt på sjuksköterskans infektionsförebyggande arbete. Resultatet visade en statistisk signifikant minskning av PVK-relaterade infektioner i blodbanan vid korrekt val av material, rengöring av insticksstället, utbildning, patientansvarig sjuksköterska samt ökad följsamhet till riktlinjer. Konklusion: Åtgärder som förebyggde uppkomsten av infektioner vid hantering av PVK var utbildning följt av återkoppling. Även en patientansvarig sjuksköterska, daglig desinfektion av insticksstället samt korrekt val av material bidrog till att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background: Peripheral venous catheters (PVC) are used to deliver medicines, fluids and blood products to the bloodstream. However the use is not risk-free, there is a risk of a local infection or an infection in the bloodstream occurring. A healthcare-associated infection is an infection that occurs in connection with healthcare. Aim: To highlight measures that prevent the occurrence of healthcare-associated infections when the nurse handles peripheral venous catheter. Method: A general literature study based on ten results articles of quantitative method. The results articles were analyzed through content analysis and summarized in five main categories. Result: Presented in the following main categories: (1) Selection of materials, (2) Peripheral venous catheter care, (3) Replacement interval, (4) The importance of the nurse's knowledge, (5) Primary nursing. Several measures had a positive effect on the nurse's infection prevention work. The result showed a statistically significant reduction in PVC-related bloodstream infections with correct choice of material, cleaning of the insertion site, education, primary nurse and increased adherence to guidelines. Conclusion: Measures that prevented the occurrence of infections in the management of PVC were education followed by feedback. A primary nurse, daily disinfection of the insertion site and the correct choice of material also contributed to preventing healthcare-associated infections.

Bakgrund: Strålningen från radioaktiva ämnen utnyttjas för både diagnostik och terapi av olika typer av sjukdomar. För att kunna genomföra en nuklearmedicinsk undersökning krävs ett radiofarmaka och nästan all administrering sker genom en perifer venkateter (PVK). En del PVK är utrustade med slang och dessa skall helst undvikas. Forskning har visat att en del av aktiviteten kan fastna i PVK vid administrering av radiofarmaka. Syftet med denna studie är att undersöka om aktivitetsupptaget av de mest använda radioaktiva farmaka skiljer sig mellan BD Nexiva™ och i BD Venflon™ Pro Safety. Även den optimala volymen NaCl för genomspolning av PVK efter injektion av radiofarmaka kommer att studeras. Metod: En beräknad mängd aktivitet drogs upp. Aktiviteten i plastsprutan mättes före samt efter injektion via PVK. Därefter mättes PVK efter injektion av radiofarmaka utan genomspolning av NaCl samt efter genomspolning med 3 ml, 5 ml, 10 ml, 20 ml samt 30 ml NaCl. Resultat: Det erhållna resultatet för de två olika PVK visade att efter sköljning av NaCl minskade residual aktiviteten för samtliga radiofarmaka. Det radiofarmaka som hade mest residual aktivitet i båda PVK var 99mTc-Myoview. Konklusion: Det finns ingen skillnad mellan Nexiva™ och Venflon™. Dock måste det tas hänsyn till att BD Nexiva™ har en plastslang som inte är strålskyddad. Den mest gynnsamma mängden för genomspolning i PVK bestämdes till 10 ml. / Background: The radiation from radioactive substances is used for diagnostic and therapy of various diseases. It requires a radiopharmaceutical to perform a nuclear medicine examination. Most of the radiopharmaceuticals are administrated through a peripheral venous catheter (PVC). There is a few PVC that is equipped with a plastic tube, which should be avoided. Research has shown that the activity from the radiopharmaceuticals can adsorb in the PVC during the administration. The aim of this study is to examine if the activity uptake of the most commonly used radiopharmaceuticals are different between BD Nexiva ™ and BD Venflon™ Pro Safety. The optimal volume of sodium chloride for flushing in the PVC after an injection of the radiopharmaceutical will also be studied. Method: The amount of activity that was used for this study was estimated. The activity in the plastic syringe was measured before and after the injection through the PVC. Then the PVC was measured after injection of radiopharmaceutical, both with and without the flushing of sodium chloride. First with 3 ml and then 5 ml, 10 ml, 20 ml and 30 ml of sodium chloride. Results: The obtained result for the two different PVC, BD Nexiva ™ and BD Venflon, showed that after rinsing with sodium chloride the residual activity of all radiopharmaceuticals decreased. The radiopharmaceuticals that held the most residual activity in both PVC were 99mTc-Myoview. Conclusion: This study showed that there is no difference between Nexiva™ and Venflon™. However it must be taken into consideration that BD Nexiva™ has a plastic tube that is not shielded from radiation. The optimal volume of sodium chloride for flushing was determined to 10 ml.

Bakgrund: Perifera venkatetrar utgör en av de vanligast förekommande medicintekniska produkterna inom vården. För att minimera komplikationer som flebit, ocklusion, infiltration och bakteriemi finns det ur ett patientsäkerhetsperspektiv två olika riktlinjer för när perifera venkatetrar ska bytas. Byten sker antingen på regelbundet med 72–96 timmars mellanrum, vilket är nu rådande riktlinjer i Sverige, eller så ska byten endast ske då tecken på begynnande komplikation uppstår, alltså på klinisk indikation. Syfte: Syftet är att kartlägga om komplikationer vid användning av perifera venkatetrar ökar vid övergång till byte på klinisk indikation. Metod: Litteraturöversikten är genomförd med en kvantitativ metod för att skapa en översiktsbild av dagens kunskapsläge på området. Resultat: Ingen signifikant ökning av flebit och ocklusion framkom i åtta av nio studier. Infiltration ökade signifikant i tre av sju studier. Endast en studie, vilket även var den med marginal största, visade en signifikant ökning av bakteriemi, dock med fortsatt låg förekomst. Slutsats: Övergång till byte av perifera venkatetrar på klinisk indikation kan vara motiverat med tanke på den låga ökningen av komplikationer. / Background: Peripheral venous catheters are among the most common medical devices used in medical care. To minimize complications such as phlebitis, occlusion, infiltration and bacteremia there are two different policies as to when peripheral venous catheters should be replaced. Replacements either occur at regular intervals every 72-96 hours, as is currently the case in Sweden, or when signs of developing complications first occur, that is by clinical indication. Aim: The aim is to survey whether complications increase after transitioning to replacing peripheral venous catheters based on clinical implication. Method: A quantitative literature review was performed to survey the current knowledge of the subject. Result: No significant increase of phlebitis or occlusion was seen in eight out of nine studies. A significant increase of infiltration was seen in three out of seven studies. One study, which was also the largest one, saw a significant increase of bacteremia, even though the overall prevalence remained low. Conclusion: A transition to a policy of replacing peripheral venous catheters only when clinically indicated might be justified by the slight increase in complications.