Bakgrund: Perkutan koronar intervention (PCI) är en etablerad behandling vid myokardiell infarkt men utförs även som planerat ingrepp vid angina pectoris. Efter en PCI kan patienten uppleva en förändrad livsvärld vilket kan påverka den psykiska hälsan negativt. Syfte: Syftet var att beskriva kranskärlspatienters upplevelser av psykisk hälsa inom det första året efter att ha genomgått PCI. Metod: En litteraturöversikt genomfördes som utgick från tolv artiklar med kvalitativ design där resultatet var byggt utifrån ett patientperspektiv. Publicering av artiklarna gjordes från 2008 till 2021. Data samlades in via databaserna Cinahl och Pubmed, vilken analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; ängslan över återhämtning efter utskrivning efter PCI, oro och rädsla över återgång till vardagen efter PCI samt en förändrad syn på livet efter PCI. Vidare identifierades sex underkategorier; behov av stöd och rehabilitering första tiden efter behandlingen, önskan om tillgänglig rådgivning om kvarvarande symtom och medicinering, osäkerhet i fysiska förmågor, rädsla över nya hjärthändelser, ökad meningsfullhet och drivkraft i att ta ansvar över levnadsvanor. Slutsats: Studien visar att behovet av tillgänglig rådgivning och uppföljning är en viktig faktor att beakta i patientens eftervård för att främja den psykiska hälsan. Vidare forskningsförslag är en intervjustudie för att kartlägga upplevda behov relaterat till tiden efter PCI. / Background: Percutaneous coronary intervention (PCI) is an established treatment of myocardial infarction but is also performed as a planned procedure during angina pectoris. After a PCI the patient may experience a changed life-world, which can negatively affect mental health. Aim: The aim was to describe coronary heart disease patients' experiences of mental health within the first year after undergoing PCI. Method: A literature review with a qualitative design was conducted including twelve studies that focused on the experiences from the perspective of the patients. The articles were published from 2008 to 2021. Data was collected through the databases Cinahl and Pubmed. Data was analyzed by the method of Friberg. Results: The results revealed three categories; anxiety about recovery after discharge after PCI, anxiety and fear over the return to everyday life after PCI, as well as a changed view of life after PCI. Furthermore, six subcategories were identified; need for support and rehabilitation the first time after the treatment, a desire for available advice on residual symptoms and medication, uncertainty in physical abilities, fear of new heart events, increased meaningfulness and the drive to take responsibility for lifestyle habits. Conclusion: The need for available counseling and follow-up is an important factor to consider to promote mental health. Further research to map perceived needs post PCI is needed.

Bakgrund: Kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention är en av de mest avancerade diagnostiska och interventionella verktyg som har förbättrat livet för miljontals patienter med hjärt- och kärlsjukdom. Ingreppet är dock kopplat till en viss mängd komplikationer eller oönskade biverkningar. Trots att det är låg risk för dödlighet finns det betydande problematik kring psykologiska besvär både inför, under och efter ingreppen. Icke-farmalogiska interventioner som kan minska psykiskt lidande för patienter som genomgår Kranskärlsröntgen eller PCI är en viktig del i sjuksköterskans arbete.  Syfte: Syftet var att beskriva interventioner för patientinformation med syfte att minska ångest hos patienter som ska genomgå kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention. Metod: En litteraturstudie, där artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL, samt genom manuella sökningar från Google Scholar. Femton empiriska originalartiklar inkluderades. Dessa granskades och analyseras genom en integrerad analys. Resultat: Videobaserade informationsinterventioner visade sig vara effektiva för att minska ångestnivån i samband med kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention i sex av studierna. Det fanns sju studier som använde multimodal utbildningsintervention och de minskade patientens ångestnivå före proceduren kranskärlsröntgen eller perkutan koronar intervention. Även erfarenhetsutbyte interventioner har visat statistisk signifikant skillnad på att minska ångest hos patienterna före proceduren. Slutsats: Litteraturöversikten visade att videobaserad och multimodal information och per-leed undervisning användes som interventioner för patientinformation med syfte att minska ångest hos patienter som genomgick kranskärlsröntgen och PCI. Vidare ger litteraturöversikten stöd för att användningen av interventioner för patientinformation i form av videobaserad information, stödd av broschyrer och muntlig diskussion med sjuksköterskeledda inlärningstillfällen har en betydande minskning av ångestnivån innan kranskärlsröntgen eller PCI procedurer. / Background: Coronary angiography or percutaneous coronary intervention is one of the most advanced diagnostic and interventional tools that has improved the lives of millions of cardiovascular patients. However, the procedure is linked to a certain amount of complications or unwanted side effects. Even though there is a low risk of mortality due to the procedure, there are significant problems regarding psychological distress both before, during and after the intervention. Non-pharmacological interventions that can reduce this psychological distress for patients undergoing angiography or percutaneous coronary intervention are an important part of the nurse's duty.  Aim: The aim was to describe interventions for patient information with the aim of reducing anxiety in patients undergoing coronary angiography or percutaneous coronary intervention.  Method: Three databases were chosen based on research by relevant scientific evidence identified during the pilot search test. PUBMED, CINAHL and Google Scholar are the databases used in the literature search. The selection resulted in a total of 15 articles on which this literature review is based.  Result: Video-based information interventions were found to be effective in reducing anxiety levels associated with coronary angiography or percutaneous coronary intervention in six of the studies. There were seven studies that used multimodal educational intervention for patients who underwent coronary angiography or percutaneous coronary intervention, which have shown a reduction in the anxiety level of patients prior to the procedure. Also, experience exchangeinterventions have shown statistically significant difference in reducing anxiety in patients prior to the procedure.  Conclusion: This literature review showed that video-based and multimodal information and per-leed instruction were used as interventions for patient information with the aim of reducing anxiety in patients who underwent coronary angiography and PCI. Furthermore, the literature review supports that the use of interventions for patient information in the form of video-based, supported by brochures and discussion with nurse-led learning opportunities has a significant reduction in anxiety levels before coronary angiography or PCI procedures.