<p>Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur PTC-dränaget påverkar det dagliga livet hos patienter som på grund av gallstas behandlas med PTC-dränage. Syftet var även att undersöka hur dessa patienter upplever kontakten med sjukhusvården.</p><p>Design och metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta patienter intervjuades. Studien genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Intervjuguide användes. Frågorna berörde upplevelser av att få ett PTC-dränage, hur PTC-dränaget påverkade patientens dagliga liv och vilken information patienten fick från sjukvården. Frågorna berörde även patientens upplevelser av att vistas på vårdavdelningen och hur läkarkontakten upplevdes. Dataanalys skedde via kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat: PTC-dränaget medförde olustkänsla i form av förändrad kroppsuppfattning och besvär med läckage. En beroendeställning påtalades av patienten, t ex i skötseln av PTC-dränaget. PTC-dränaget medförde en påverkan på hygienen och val av klädsel. PTC-dränaget ansågs också förhindra fysisk aktivitet, såsom begränsning av rörelseförmåga och förhindrande av fritidsintresse. Vidare påverkade PTC-dränaget familjerelationen negativt, men medförde även välbefinnande såsom t ex symtomlindring. Upplevelsen av kontakten med sjukhusvården innebar för patienten trygghet, professionalitet och känsla av att vara välkommen, vilket sammanfattades under kategorin bemötande. Under kategorin informationen och kommunikationen upplevdes brister, som t ex att tvingas vänta och passa tider men också brister avseende information och språkbruket som användes.</p><p>Slutsatser: PTC-dränaget upplevs lindra svåra symtom vid gallstas. Behandlingen med PTC-dränage kan dock upplevas som en fysisk och känslomässig begränsning för patienten. Vårdpersonalen upplevs som professionell och välkomnande, vilket skapar trygghet för patienten. Läkarkontakten upplevs bristfällig och patienterna saknar utförligare information angående sin vård och behandling.</p>

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur PTC-dränaget påverkar det dagliga livet hos patienter som på grund av gallstas behandlas med PTC-dränage. Syftet var även att undersöka hur dessa patienter upplever kontakten med sjukhusvården. Design och metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta patienter intervjuades. Studien genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Intervjuguide användes. Frågorna berörde upplevelser av att få ett PTC-dränage, hur PTC-dränaget påverkade patientens dagliga liv och vilken information patienten fick från sjukvården. Frågorna berörde även patientens upplevelser av att vistas på vårdavdelningen och hur läkarkontakten upplevdes. Dataanalys skedde via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: PTC-dränaget medförde olustkänsla i form av förändrad kroppsuppfattning och besvär med läckage. En beroendeställning påtalades av patienten, t ex i skötseln av PTC-dränaget. PTC-dränaget medförde en påverkan på hygienen och val av klädsel. PTC-dränaget ansågs också förhindra fysisk aktivitet, såsom begränsning av rörelseförmåga och förhindrande av fritidsintresse. Vidare påverkade PTC-dränaget familjerelationen negativt, men medförde även välbefinnande såsom t ex symtomlindring. Upplevelsen av kontakten med sjukhusvården innebar för patienten trygghet, professionalitet och känsla av att vara välkommen, vilket sammanfattades under kategorin bemötande. Under kategorin informationen och kommunikationen upplevdes brister, som t ex att tvingas vänta och passa tider men också brister avseende information och språkbruket som användes. Slutsatser: PTC-dränaget upplevs lindra svåra symtom vid gallstas. Behandlingen med PTC-dränage kan dock upplevas som en fysisk och känslomässig begränsning för patienten. Vårdpersonalen upplevs som professionell och välkomnande, vilket skapar trygghet för patienten. Läkarkontakten upplevs bristfällig och patienterna saknar utförligare information angående sin vård och behandling.