Personliga tränare (PT) har en nyckelfunktion på gymmet, i och med sin uppgift att guida klienter till en bättre fysik och hälsa. Många gymutövare har PT som förebild både vad gäller hälsa och kroppsligt utseende. På gymmet finns dock en problematik med förekomst och reproducering av genuskodade kroppsideal, vilket bland annat kan bidra till ohälsosamma kost- och träningsbeteenden. Syftet med studien är att utforska vilka kroppar och kroppsideal i gymkontext som synliggörs i personliga tränares diskussioner. Vidare är syftet att belysa om och i så fall på vilket sätt maskuliniteter och femininiteter framträder i personliga tränares diskussioner om kroppar och kroppsideal. Totalt medverkade 19 PT i sju fokusgruppsintervjuer, som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats. Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet och betonad femininitet samt Bauman och Mays perspektiv kring kropp användes under analysprocessen. Resultatet visade att PT talar om den perfekta kroppen, den överdrivna fitnesskroppen, den extremt magra kvinnokroppen och den feta kroppen. I PTs diskussioner går att utläsa hur den perfekta kroppen värderades högre än de andra kropparna, genom deras beskrivningar av övriga kroppar i negativa och nedlåtande ordalag. De övriga kropparna ansågs avvikande både vad gäller utseende och hälsa. Den perfekta kroppen kan därför tolkas stå för den hegemoniska maskuliniteten och betonade femininiteten, genom sin överordnade position på gymmet. Konsekvensen av denna kroppshierarki kan bli att klienter som inte har kroppar som anses ideala, kan uppleva sig exkluderade från gymarenan.

Title: Criteria for selection a personal trainer by woman clients of fit center. Objectives: The aim of the thesis is to determine the significance of the individual criteria according to which the clients of the Living Well hotel fitness center select the personal trainer and compare the conclusions with the theoretical knowledge stated in the relevant literature. Methods: The thesis is divided into the theoretical (descriptive analytical) and practical part. Within the theoretical part, a literary research is performed by a descriptive analysis of professional literature dealing with active lifestyle, quality of life and meaning of physical activity. The importance of fitness centers as private business entities based on the individual needs of clients is analyzed. The practical part is a qualitative research carried out within the framework of the Living Well Hotel in Prague 8, which aims to determine the order and weights of individual criteria according to which the clients choose their personal trainer and the motivation to practice with the selection of a personal trainer. In addition to semi- standardized interviews with clients, the author uses his own observation (he works as a trainer in the fitness center) and performs a content analysis of internal company documents. The research team...

Syftet med studien har varit att belysa fenomenet hälsoism utifrån personliga tränares perspektiv. Tidigare forskning har påvisat att hälsoism är ett starkt växande fenomen i västvärlden. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur diskuterar personliga tränare synen på sig som en förebild inom hälsa? Hur framträder hälsomedvetenhet i vardagen för personliga tränare? Vad innebär en hälsosam livsstil för personliga tränare? Undersökningen använde kvalitativ metod och bestod av fyra intervjuer. Informanterna var utbildade och arbetade med någon form med personlig träning. En del av resultatet visade att personliga tränare anser sig själv som förebilder och representanter för hälsa. Detta leder till att rätt beteende måste ske i en omgivning där kunder eller potentiella kunder kan hålla koll på en. Att inte ha rätt beteende i sådana situationer kan resultera i att man anses som en opålitlig personlig tränare. Ett annat resultat visar på att en hälsosam livsstil är viktigt för personliga tränare men att det är lika viktigt att inte ha för hälsosam beteende heller. Ett för hälsosamt beteende eller att ha hälsa som religion kan anses som osunt beteende. Slutsatsen i uppsatsen tyder på att personliga tränare är en del av hälsoismen och uppfyller en del krav på att ha hälsa som religion. Men det finns fortfarande en negativ inställning mot att ha hälsa som religion och att prioritera hälsa först. Detta kan förklaras utifrån att det inte är socialt accepterat än att ha hälsa som en religion kanske eftersom det är ett så pass nytt fenomen. / The aim of the study was to shed light on the phenomenon healthism based on personal trainers’ perspective. Previous research has shown that healthism is a rapidly growing phenomenon in the western world. Based on the purpose, three issues were created; How do personal trainers discuss their view as a role model in health? How does health awareness appear in everyday life for personal trainer? What does a healthy lifestyle for personal trainer mean? The study used the qualitative method and consisted of four interviews. The informants were educated and worked in some form of personal training. A part of the the results show that personal trainers consider themselves as role models and representatives of health. This leads to the proper behavior must occur in an environment where clients or potential clients can keep track of one. Not having the right behavior in such situations can result in being considered as an extremely unreliable personal trainer. Another result shows that a healthy lifestyle is important for personal trainers but it is equally important not to have too healthy behavior either. A too healthy behavior or to have health as a religion can be regarded as unhealthy behavior. The conclusion in the paper suggest that the personal trainer is part of the healthism and fulfill some requirements to have health as a religion. But there is still a negative attitude towards taking health as a religion and prioritize health first. This can be explained on the basis that it is not socially acceptable yet to have health as a religion perhaps because it is such a new phenomenon.