Inledning: Bristfällig information till patienterna inför en MR-undersökning kan leda till att patienterna blir nervösa, stressade och känner obehag och därmed uteblir från bokade tider eller väljer att avbryta sina undersökningar i förtid. Med en tydlig information till patienten innan MR-Kaundersökningen startar ökar det patientens förståelse inför besöket. Det kan göra att patienterna kommer på sina bokade tider och därmed har möjlighet att få svar på oklara funderingar utifrån den skriftliga informationen med hjälp av en röntgensjuksköterska innan undersökningens start. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa den information som ges till patienter inför en MR-undersökning samt betydelsen av informationen. Metod: Studien som genomförts är en allmän litteraturöversikt, där artiklarna hämtats från databaserna Pubmed och Cinahl. I studien ingår både kvantitativa och kvalitativa artiklar, som i sin tur har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån syftet. Resultat: 10 stycken artiklar har delats in i tre kategorier som följer: skriftlig information, verbal information och digital information. Resultatet av studien visar på att oro och ångest hos patienterna kan ge rörelseartefakter med dålig bildkvalitet som följd, behov av upprepade undersökningar, att patienten väljer att avbryta eller vägrar att lägga sig i kameran. Detta kanresultera i försenad diagnos och behandling för patienten. Genom en kombination av skriftlig, verbal och digital information så ökar det förståelsen och tryggheten på ett bättre sätt än endast skriftlig information. Slutsats: Området är viktigt att belysa då information inför MRundersökning inte bara lindrar stress och ångest utan även ger trygghet till patienten och större möjlighet att få en så bra kvalitet på undersökning och bildframställning som möjligt. Studien tyder på att det finns ett behov av vidare forskning för att kunna utreda vilken information som patienten saknar inför sin MR-undersökning för att ge ökad trygghet. Men det finns stora möjligheter att kunna använda sig av förberedande information inför MR-undersökningar i form av appar och VR i framtiden. / Introduction: Inadequate information to patients prior to an MRI examination can lead to patients becoming nervous, stressed and feeling discomfort and thus absent from booked appointments or choosing to cancel their examinations. With clear information to the patient before the MRI examination starts, it increases the patient's understanding before the visit. This can mean that patients arrive at their booked times and thus have the opportunity to get answers to unclear thoughts based on the written information with the help of an X-ray nurse before the start of the examination. Aim: The purpose of the study was to compile the information given to patients prior to an MRI examination and the importance of the information. Method: The study conducted is a general literature review, where the articles were retrieved from the databases Pubmed and Cinahl. The study includes both quantitative and qualitative articles, which in turn have been quality reviewed and included in the work. Results: 10 articles have been divided into three categories:such as written information, verbal information and digital information. The results of the study show that anxiety and stress in patients may cause motion artifacts with poor image quality as a result, need for repeated examinations, that the patient chooses to interrupt or refuses to go to the camera. Through a combination of written, verbal and digital information, it increases understanding and security in a better way than just written information. Conclusion: The area is important to highlight as information prior to MRI examination not only relieves stress and anxiety but also provides security to the patient and greater opportunity to get the best quality of examination and imaging possible. The study indicates that there is a need for further research in order to be able to investigate what information the patient lacks prior to their MRI examination, in order to increase well-being. But there are great opportunities to be able to use preparatory information for MRI examinations in the form of apps and VR in the future.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Våld i nära relation ger upphov till akuta och långsiktiga hälsoproblem hos offren. Syfte: Undersöka kvinnors upplevelse av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal efter att ha blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: För att besvara studiens syfte användes en deskriptiv design med en allmän litteraturstudie som metod grundad på originalartiklar med kvalitativa studier. Resultat: Resultatet delades in i två teman; positiva och negativa bemötanden. Positiva bemötanden delades in i kategorierna empati och fungerande skyddsnät. Känsla av empati skapades när bemötandet upplevdes som medkännande, när personalen tog sig tid, var stöttande och motiverande, utförde bekräftande handlingar och vid en god personal-patient relation. Känslan av att sjukvården fungerade som skyddsnät framkom när bemötandet var informativt, professionellt, när kvinnorna erhöll praktisk hjälp och när kvinnan upplevde känslan av tillit. Negativa bemötanden kategoriserades till negativa känslor, diskriminering och bristande skyddsnät. Negativa känslor uppstod när kvinnan upplevde en ej fungerande personal-patient relation och när bemötandet var nedvärderande, empatilöst, skuldbeläggande och oförstående. Diskriminering upplevdes när personalen osynliggjorde våldet eller när patienten upplevde kulturellt förtryck. Känsla av bristande skyddsnät upplevdes när kvinnorna kände sig svikna av systemet, upplevde brist på tid och information och ett icke- professionellt bemötande. Slutsats: Våldsutsatta kvinnor uppfattade bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal på olika sätt. Majoriteten upplevde bemötandet som negativt så vidare forskning behövs i området för att identifiera vilken kunskap och utbildning personalen behöver. Detta för att kvinnan ska få bästa möjliga förutsättningar för ett gott bemötande och bra vård efter våld i nära relation. / Introduction: Violence against women is a public health issue. Intimate partner violence generates acute and long-term health problems. Aim: Investigate women's experience of treatment received from health care professionals after being exposed to intimate partner violence. Method: A literature study with descriptive design using original articles with qualitative studies was used to answer the aim of the study. Result: The result was divided in two themes; positive and negative experiences. Positive experiences were divided into categories empathy and functioning safety net. The feeling of empathy emerged when the encounter was experienced as compassionate, the personnel took their time, was supportive and motivated, performed confirming actions and there was a satisfying professional-patient relation. The feeling of a functional safety net emerged when the encounter was informative, professional, the women obtained practical help and a feeling of trust was experienced. Negative experiences were categorized to negative emotions, discrimination and lack of safety net. Negative emotions occurred when women experienced dysfunctional professional-patient relation and the encounter was derogatory, unempathetic, blaming and the professionals did not understand the women’s situation. Discrimination was experienced when the personnel overlooked the violence or the patient experienced cultural oppression. Lack of safety net was experienced when women felt betrayed by the system, lack of time and information and not receiving a professional encounter. Conclusion: Women exposed to violence experienced treatment from healthcare professionals in different ways. The majority had negative experiences which reveals that further research is needed to identify the gaps in knowledge and to further educate personnel who are active in healthcare.