<p>Detta examensarbete är utfört på Försvarets Materielverk, FMV, som utför all sin produktion i projekt. Deras organisationsform är uppbyggd som en matris där verksamhetsledning och resursledning finns vertikalt i linjeenheter medan projekten utförs horisontellt inom olika verksamhetsgrupper/verksamhetsområden. Varje medarbetare tillhör en linjeenhet baserad på sin kompetens med en linjechef men arbetar parallellt mellan ett flertal projekt ute i produktionen.</p><p>Syftet med examensarbete är att göra en fallstudie för att hitta lösningar, hur effektivisering kan ske både för projekten och för linjeenheterna. Denna fallstudie har avgränsats till områdena hur en matrisorganisation är uppbyggd och hur den fungerar, samarbetet mellan linjeenhet och projekt, allokering av personella resurser mellan projekt samt personalhantering i projekt. Datainsamlingen har utförts med en kvalitativ metod genom intervjuer med resursledningen och produktionen.</p><p>Resultat av fallstudien visar på att FMV har en stark matrisstruktur. Den ligger nära en projektbaserad organisation, där de flesta medarbetare arbetar i projekt och de flesta besluten angående projekten tas i produktionen. Den individuella medarbetaren har sin chef i linjeenheten men är fysiskt placerad vid sina projekt, oftast nära sina projektledare.</p><p>FMV har ingen egen tillverkning vilket gör att deras huvudresurs är medarbetarna och deras kompetens. Det finns en viss osäkerhet i arbetet hos projektmedarbetarna vilket beror på dels avsaknad av fasta rutiner och dels på få närliggande mål. Detta gör att de flesta slutsatser och rekommendationer behandlar hur arbete och mål ska bli tydligare för att skapa en effektivare medarbetare. Arbetssituationen är idag väldigt ambivalent för den enskilda medarbetaren med mycket projekt med olika chefer. Detta kan ändras genom att förändra ledarrollerna och öka stödet både till projekten och till linjeenheterna.</p><p>I rapporten återfinns även en jämförelse med AstraZenecas matrisorganisation och arbetssätt för att få ökad förståelse för olika matrisstrukturer samt att ge nya idéer och synvinklar till FMV. AstraZeneca har en matrisstruktur med starkare linjeenheter och svagare produktion till skillnad mot FMV. Jämförelsen visar att AstraZeneca ger mer stöd både till sina linjerchefer genom en utvecklad personalavdelning och till projektledningen genom en supportenhet.</p>

Detta examensarbete är utfört på Försvarets Materielverk, FMV, som utför all sin produktion i projekt. Deras organisationsform är uppbyggd som en matris där verksamhetsledning och resursledning finns vertikalt i linjeenheter medan projekten utförs horisontellt inom olika verksamhetsgrupper/verksamhetsområden. Varje medarbetare tillhör en linjeenhet baserad på sin kompetens med en linjechef men arbetar parallellt mellan ett flertal projekt ute i produktionen. Syftet med examensarbete är att göra en fallstudie för att hitta lösningar, hur effektivisering kan ske både för projekten och för linjeenheterna. Denna fallstudie har avgränsats till områdena hur en matrisorganisation är uppbyggd och hur den fungerar, samarbetet mellan linjeenhet och projekt, allokering av personella resurser mellan projekt samt personalhantering i projekt. Datainsamlingen har utförts med en kvalitativ metod genom intervjuer med resursledningen och produktionen. Resultat av fallstudien visar på att FMV har en stark matrisstruktur. Den ligger nära en projektbaserad organisation, där de flesta medarbetare arbetar i projekt och de flesta besluten angående projekten tas i produktionen. Den individuella medarbetaren har sin chef i linjeenheten men är fysiskt placerad vid sina projekt, oftast nära sina projektledare. FMV har ingen egen tillverkning vilket gör att deras huvudresurs är medarbetarna och deras kompetens. Det finns en viss osäkerhet i arbetet hos projektmedarbetarna vilket beror på dels avsaknad av fasta rutiner och dels på få närliggande mål. Detta gör att de flesta slutsatser och rekommendationer behandlar hur arbete och mål ska bli tydligare för att skapa en effektivare medarbetare. Arbetssituationen är idag väldigt ambivalent för den enskilda medarbetaren med mycket projekt med olika chefer. Detta kan ändras genom att förändra ledarrollerna och öka stödet både till projekten och till linjeenheterna. I rapporten återfinns även en jämförelse med AstraZenecas matrisorganisation och arbetssätt för att få ökad förståelse för olika matrisstrukturer samt att ge nya idéer och synvinklar till FMV. AstraZeneca har en matrisstruktur med starkare linjeenheter och svagare produktion till skillnad mot FMV. Jämförelsen visar att AstraZeneca ger mer stöd både till sina linjerchefer genom en utvecklad personalavdelning och till projektledningen genom en supportenhet.

Denna studie handlar om lärares uppfattningar om digital läsundervisning som stöd för elevers läsutveckling. I forskningsstudier har det upptäckts att lärare i svenska skolor har mindre läsundervisning än andra länder samt att regeringen vill att de svenska skolorna ska ha mer inslag av digitalisering i undervisningen. Vi skribenter har även sett ute på våra praktiker att lässvårigheter är en stor del i vissa klasser och vi ville se om lärare ansåg att digitala hjälpmedel kunde vara någon hjälp för eleverna. Därför slogs dessa problem ihop och ett syfte formulerades. Syftet med studien är att undersöka utifrån lärares uppfattningar om hur digitala hjälpmedel kan utgöra ett stöd för elever i läsundervisningen. För att besvara syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som insamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken olika respondenter på sex olika skolor. I resultatet kunde vi se att det finns väldigt många olika digitala stöd till elever med lässvårigheter på olika plattformar som till exempel på datorer och ipads. Vi kunde även se i resultatet att användning av digitala verktyg är väldigt stort från både lärarnas och elevernas håll. Personellt stöd var litet på de skolorna våra respondenter fanns på. Resultatet analyseras mer djupgående i vår analysdel och både metod och resultat diskuteras längre ner i arbetet. Arbetet knyts ihop genom att beskriva de didaktiska implikationer arbetet har för yrket och vilken fortsatt forskning som är relevant. Något som vi kom fram till i resultat och de didaktiska implikationerna var att styrkorna med digital läsundervisning är att inläsningstjänster underlättar läsningen för eleverna med lässvårigheter eftersom det ger eleverna möjlighet att fokusera på innehållet när tjänsten läser upp texten för eleven och eleven följer med i texten. Vi kunde även se hur våran studie skulle bidra till yrkesverksamheten och på vilket sätt i de didaktiska implikationerna.