Vi lever i en föränderlig värld, där det är av största vikt för företag att ständigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar därför inte att skapa ett system som ett år senareimplementeras på företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förändrats.Agila metoder är en effekt av den förändliga värld vi nu lever i, då de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder är iterativa medständiga och effektiva anpassningar till förändringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsättningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum är en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de båda förstått behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förändringar. Scrum arbetar efter timeboxing,vilket menas att hela projektet delas in i mindre delar och att det vid varje avslutad period skanågot vara klart att realisera till kund. Då kunden får delleveranser istället för hela systemet påen gång, kan de tidigt i processen se vad som behövs ändras med produkten, om de upptäckeratt den inte passar deras behov. Scrum har inga direkta regler för hur utvecklingsarbete ska gåtillväga, men den innehåller viktiga agila kärnprinciper, såsom hög personlig kommunikation,hög motivation av alla medverkande och minimal dokumentation. Att frekvent levereraresultat för att på så vis få en nöjd och involverad kund är t.ex. betydligt viktigare än att skapanoggrann dokumentation. Agila metoder är väldigt aktuella just nu och det som finns skrivetom dem är i det närmaste enbart positivt. Stefan Cronholm skriver även i sin artikel ”Usingagile methods? – expected effects” (2008) att agila metoder bör ifrågasättas och kritiseras påsamma sätt som de traditionella metoderna, vilket vi ansåg intressant att bygga vidare på. Viställde oss frågande till den höga motivation, höga personliga kommunikation och minimaladokumentation som agila metoder innebär och de blev därför en central del i vårproblemställning. Målet med vår studie var att bringa klarhet i hur väl agila metoder fungerari praktiken med fokus på de tre kärnbegreppen. För att få svar på frågan valde vi att först läsain oss på teori inom området och därefter införskaffa empiri i form av observationer påföretaget Logica som arbetar utifrån Scrum. Efter analys av empirin identifierade vi de trekärnbegreppen som vitala för arbetssättet inom agila metoder. Vi fann även ett nytt begreppunder forskningsprocessen som vi anser är lika relevant för att skapa ett bra utvecklingsarbetemed agila metoder, vilket är gruppdynamik. Vi har analyserat relationerna dem emellan ochskapat en modell för att visa hur dessa begrepp hänger samman. Vi kan efter genomfördstudie säga att agila metoder fungerar väl i praktiken, förutsatt att de tre agila begreppenmotivation, dokumentation och kommunikation samspelar väl ihop och används på rätt sätt.Om de gör det, skapas stark gruppdynamik och därigenom underlättas utvecklingsarbetet ioch med att teamet samarbetar bra. Vi finner att vår studie kan vara av intresse för samtligasom vill öka sin förståelse om det agila konceptet.

Digitaliseringen tar en allt större roll i det svenska samhället, vilket leder till att företag måste anpassa sig efter förändringarna som digitaliseringen innebär. Anpassningen görs eftersom att revisionsbranschen är en institution som strävar efter högt socialt kapital. Syftet med examensarbetet är att förklara hur digitaliseringen påverkar kundrelationen mellan revisorn och kunden inom revisionsbranschen, utifrån revisorns perspektiv. För att uppnå syftet tar uppsatsen sin utgångspunkt i det positivistiska synsättet och i en teoretisk referensram som ligger till grund för en utvecklad analysmodell. Den teoretiska referensramen visar på betydelsen av socialt kapital för att bygga upp meningsfulla värden och utveckla långsiktiga relationer. Empirin har samlats in genom en såväl kvantitativ som kvalitativ metod där revisorers åsikter kring hur digitaliseringen påverkar relationen i branschen ligger till grund för examensarbetets slutsatser. Resultatet från empirin har kodats och analyserats i flera analysmodeller. Bland annat ett hypotestest som visade på att tre av uppsatsens fyra hypoteser kunde verifieras. Examensarbetets diskussion och slutsats visar på flertalet intressanta resultat. Ett utmärkande resultat är att revisionsbranschen är en institution där arbetssättet utvecklats från att vara formellt till informellt. Anledningen till detta är att det finns en stark norm inom professionen som underbyggs av ett sådant arbetssätt som är djupt rotad i digitalisering. Examensarbetets resultat redogör även för att fysiska möten inte är lika självklara idag som tidigare. Dock går de inte att utesluta helt då de krävs för att bygga och underhålla en långsiktig relation. Resultatet visar även att det är viktigt att bemöta kunders förväntningar och reducera osäkerhet. En skillnad mellan kvinnor och män i valet av att gå på informella sammankomster med en kund har även uppmärksammats. Examensarbetet visar på ytterligare en skillnad, som är mellan yngre och äldre där yngre är mer positiv till digital kommunikation framför personlig kommunikation. Avslutningsvis bekräftar examensarbetet att digitaliseringen påverkar relationen mellan revisorn och kunden och att digitala relationer som utvecklas inom branschen är en institution. / Digitalization takes an increasing role in the Swedish society, which means that companies must adapt to the changes that digitalization leads to. The adjustments are made on the basis that the audit industry is an institution that strives for high social capital. The purpose of this study is to explain how digitalization affects the relationship between the auditor and the customer in the audit industry, based on the auditor's perspective. To achieve the study’s objective, it is based on a positivist approach and the theoretical framework is the foundation for the analytical model. It defined the importance of social capital to build meaningful values and develop long-term relationships. The data collection is based on both quantitative and qualitative methods, where the core is to investigate how digitization affects the relationship in the industry. The collected data has been coded and analyzed in several analysis models. For example, one test of hypothesis which showed that three of the study’s four hypotheses could be verified. The discussion and conclusion of the study showed multiple interesting results, where a distinguish result was that the audit profession in an institution and the working process has changed from being formal to be informal. The reason is that the norm within the profession is deeply rooted in digitalization. The study also concluded that meetings face-to-face are not as self-evident today as it was before the development of digitalization. However, face-to-face meetings cannot be eliminated as they are seen as necessary to develop a long and sustainable relationship and whereas digital tools of communications are seen as a complement. The results also suggests the importance to meet customer expectations and reducing uncertainty. The thesis also found a difference between women and men in the choice of attending to informal meetings. It was also recognized that younger has an increasing interest in digital communications, compare to older auditors. Finally the study confirms that digitalization affects the relationship between the auditor and the customer, and that digital relationships developed in the auditing industry are an institution.