Introduktion: Trauma rankades 2023 som den nionde vanligaste dödsorsaken i världen. I populationen 13–46 år var det den vanligaste dödsorsaken. Trauma leder inte bara till döden utan kan innebära stora funktionsnedsättningar för de drabbade individerna. PHTLS är ett koncept för omhändertagande av patienter drabbade av trauma, prehospital personal över hela världen utbildas enligt detta koncept. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor tillämpar PHTLS konceptet vid omhändertagande av traumapatient. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med en deduktiv ansats. PHTLS bedömningsalgoritm analyserades och fyra kategorier bildades inför analysen. 12 informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Resultat: Samtliga informanter för ett resonemang som är relaterat till PHTLS konceptet inför omhändertagandet av patienten. Vilka resurser som prioriterades berodde på den initiala informationen från larmcentralen samt intryck från skadeplatsen. Flera av informanterna beskrev en känsla kopplat till om patienten är kritisk eller icke kritisk snarare än primär bedömning enligt X-ABCDE. Kritiska patienter med en neurologiska påverkan tog längre tid att identifiera än de med en belastning under X-ABC. Konklusion: PHTLS algoritmen användes av samtliga informanter som en grundplåt för omhändertagandet där ibland vissa kalkylerade avsteg gjordes för att optimera patientnyttan. Flera faktorer som hot/risker och resurser påverkade i vissa fall omhändertagandet vilket gjorde att t.ex. tidsramen inte kunde hållas. / Introduction: Trauma was in 2023 ranked as the ninth leading cause of death in the world. In the population aged 13-46, it was the most common cause of death. Trauma not only leads to death, it also results in major functional impairments for the affected individuals. PHTLS is a concept for the nursing of patients affected by trauma, prehospital staff worldwide are trained according to this concept. Aim: The aim was to investigate how nurses apply the PHTLS concept in clinical practice. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with a deductive approach. The PHTLS assessment algorithm was analyzed and three categories were formed prior to analysis. 12 informants were interviewed using a semi-structured interview guide. Results: All informants toke the PHTLS concept fore consideration before taking care of the patient. Discussed what resources would be prioritized depended on the initial information from the emergency center and impressions from the scene of the accident. Several of the informants described a feeling connected to the assessment of whether the patient is critical or not critical rather than primary assessment according to X-ABCDE. Critical patients with a neurological problem took longer to identify than those effected in X-ABC. Conclusion: The PHTLS algorithm was used by all informants as a foundation for care, sometimes certain calculated deviations were made to optimize patient benefit. Several factors such as threats/risks and resources could affected the care, in some cases it meant that the time frame from the algorithm could not be kept.