• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Design and pilot test of a bar code system for inventory control

Salcedo, Jorge January 1990 (has links)
No description available.
2

Fastläggning av arsenik med nollvärt järn i mikrostorlek : Uppföljning av ett pilotskaleförsök / Remediation of arsenic using zero valent iron microparticles : Follow-up of a pilot study

Aronsson, Frida January 2023 (has links)
Land contaminated with arsenic is a major problem as arsenic is toxic and poses a major health risk to both humans and animals. There are several remediation methods, both in-situ and ex-situ, to prevent and deal with pollution problems in different ways. In Hjältevad, Eksjö municipality, a leak occurred in an impregnation tank in 1968, in a facility belonging to atelephone company. As a result, the groundwater was contaminated with chromium, copper andarsenic and despite several major remediation measures, arsenic concentrations are still highand new measures are required, of which this study is a part.Previous laboratory tests with soil samples from Hjätevad, both batch and then column tests,showed that zero-valent iron particles (ZVI) in nano and micro-scale proved to be most effectiveunder given conditions to immobilize arsenic. In the present study results from a pilot scaleexperiment with micro-scale ZVI (mZVI) are presented. Before the pilot scale experiment,dynamic groundwater sampling was carried out in Hjältevad, to characterize the aquifer. Also,initial distribution tests with mZVI were conducted. Trial injections were carried out with a slurryof water, mZVI and guar. The latter was added to increased viscosity. The distribution of mZVIwas followed up with measurements of e.g., conductivity and imaging with OPI-VIS. The spreadof mZVI ranged between 0.5–1.5 meters.In the pilot scale experiment, five injection points were used 2 meters apart from each other andsix new groundwater wells were installed after the injection to monitor the effect of mZVI ongroundwater chemistry. Injections were made at 11 different depths in 0.5-meter intervals. Forfour months, measurements of different groundwater parameters were conducted. Smallreductions in arsenic levels were found in two groundwater wells downstream from the injectionpoints, but no reduction in the remaining wells.One reason for the small effect on arsenic concentration could be slow kinetics of the reactionbetween mZVI and water, due to low groundwater temperatures (7–8 °C). Another reason couldbe that the mZVI was not dispersed well enough in the soil due to either the aggregation ofmZVI particles or the heterogeneity of the soil. / Arsenikförorenad mark är ett stort problem då arsenik är toxisk och utgör en stor hälsorisk förbåde människor och djur och bör därför saneras. Det finns flertalet saneringsmetoder både in-situoch ex-situ för att på olika sätt både förebygga och ta itu med en föroreningsproblematik. IHjältevad, Eksjö kommun, skedde ett läckage i en impregneringstank år 1968, i dåvarandeTeleverkets anläggning. Detta förorenade grundvattnet med krom, koppar och arsenik och trotsflera stora saneringsåtgärder var arsenikkoncentrationerna höga och nya åtgärder undersöktes,vilket denna studie är en del av.I ett tidigare arbete genomfördes laborationsförsök med jordprover från Hjätevad, först skak- ochsedan kolonnförsök med lovande resultat där ickesulfiderat mikrojärn visade sig mest verksamtunder givna förutsättningar. I detta examensarbete undersöktes möjligheten att fastlägga arsenik igrundvattenzonen genom att injektera nollvärt järn i mikroskala (mZVI) i ett pilotskaleförsök.Innan pilotskaleförsöket genomfördes även på plats i Hjältevad både dynamiskgrundvattenprovtagning för att få en djupprofil på grundvattenkemin. I ett inledandedistrubitionstest genomfördes provinjektioner av en slurry med mZVI blandad med guar för attge ökad viskositet, vars spridning följdes upp med mätningar av bl.a. konduktivitet och bildermed OPI-VIS. Spridnigen blev mellan 0,5-1,5 meter.I pilotskaleförsöket användes fem injekeringspunkter och sex nya grundvattenrör installeradesefter injekteringen för att följa upp effekten i grundvattnet. Injekteringarna gjordes på 11 olikadjup med ett intervall på 0,5 meter. Effekterna i grundvattnet följdes upp under fyra månadergenom mätningar av pH, EH, As(III), total As och Fe. Små minskningar av arsenikhalterna kundekonstateras i de två provbrunnarna på störst avstånd nedströms från injekteringarna, men ingenminskning i övriga provbrunnar. En orskak att minskningen av arsenikkoncentrationen inte blevstörre kan vara långsam kinetik i reaktionen mellan vatten och mZVI, vilken potentiellt ärtemperaturberoende. När mZVI reagerar med vatten bildas olika järn(hydr)oxider, vilka kanbinda löst arsenik. En annan är orsak kan vara att mZVI inte har spridits tillräckligt bra i markenpå grund av antingen att mZVI-partiklarna klumpat ihop sig eller heterogeniteten i marken.
3

Förstärkt grundvattenbildning genom bortpumpning av salt grundvatten : modellering av lokala effekter och identifiering av plats för pilottest på Gotland

Edlund, Harald January 2020 (has links)
Gotland suffers from a shortage of drinking water at infrequent intervals which is onlypredicted to get worse with time. The problem is not a shortage of precipitation, the shortagelies in the combined problem of runoff and high water usage during the summer months.From September to March there is an abundance of water which mostly goes to runoff intothe sea surrounding Gotland. Due to the fact that Gotland is an island, a concave boundryis formed between the deeper saline groundwater and the fresh groundwater closer to thesurface. In an effort to possibly help in solving the water shortage, an idea was introducedto pump out the saline groundwater from the deep and thus creating an increase in storageof fresh groundwater.Firstly an investigation into suitable locations for modeling was conducted where two siteswere chosen. To test this concept and see if the idea was feasable a 2D-model was establishedusing GMS, MODFLOW, MT3DMS and SEAWAT with the aim of simulating the groundwaterat the well chosen sites on Sudret, Gotland. Two wells were implemented in the model,one for extracting fresh groundwater and one for extracting saline groundwater. The hopeswere to be able to simulate an increase of the storage of fresh water during the rechargeperiod and thus helping to solve the problem with insufficient water during the strenuoussummer months. Hopefully the results of the simultations can make up the foundations foran implementation of the concept at a location at Gotland.Results for site 1 indicate that the volume of fresh water in the akvifer can be increasedby 13of the extraction volume when only saline groundwater is removed. The maximumflow of only saline extraction at site 1 has been determined to 35m3år per meter. For example,with only an extraction of saline water of 35m3år at site 1 the fresh water in the aquifer willincrease by 340m3 per metre after 10 years.The model indicates that the volume of fresh water in the akvifer can be increased bya minimum of 15 of the saline extraction volume when only saline water is removed. Themaximum flow of only saline groundwater at site 2 was decided to be 65m3år per meter. Forexample, with only an extraction of saline water of 65m3år at site 1 the fresh water in theakvifer will increase by 940m3 per metre after 10 years. / Gotland lider till och från av vattenbrist under sommaren, problemen förväntas även ökai samband med klimatförändringar och expanderande antropogen påverkan. Under vinterhalvåretfår Gotland mer än tillräckligt med sötvatten för att täcka efterfrågan, problemetuppkommer från att majoriteten av vattnet evapotranspireras samt går till ytavrinning tillÖstersjön. Ytterligare en orsak till vattenbristen beror på att Gotlands grundvatten omgesav saltvatten. Saltvattnet kring Gotland bildar en konkav gräns mellan sött och salt vatten igrundvattenmagasinet vilket väsentligt begränsar den möjliga lagringen av sött grundvatten.För att hjälpa till att lösa problemen med vattenbrist på Gotland introducerades en idé attutöka andelen sött vatten i grundvattenmgasinen genom att pumpa salt grundvatten fråndjupet under återhämtningsperioden.Arbetet påbörjades genom att undersöka en lämplig plats på Gotland, både ur en modelleringssynpunktsamt inför ett eventuellt fortsatt arbete. Två platser valdes slutligen dären 2D-grundvattenmodell skapades vid båda platserna med hjälp av GMS, MODFLOW,MT3DMS och SEAWAT. I modellen implementerades två uttagsbrunnar, en för salt grundvattenfrån djupet och en för sött grundvatten närmare ytan. Eftersom modellen skapats i 2Dinnebär det det en förenkling av geometrin och modellresultat motsvarar då en horisontelltborrad brunn, därför anges resultaten som flöde per meter horisontell brunn. Förhoppningenvar att genom simulering kunna påvisa en ökning av sötvatten i grundvattenmagasinet genomatt extrahera salt grundvatten under återhämtningsperioden. målet är att undersökningarnaska leda till en implementering av metoden i verkligheten i ett försök att minska vattenbristen.Modellresultat för plats 1 indikerar att volymen sött vatten i akviferen ökar med 13 avuttaget när endast salt vatten extraheras. Det maximala uttagsflödet vid plats 1 för endastsalt vatten bestämdes till 35m3år per meter. Vid ett saltvattenuttag på 35m3år vid plats 1 ökarsötvattenvolyem i akviferen t.ex. med 340m3 per meter efter 10 år.Modellresultat för plats 2 indikerar att volymen sött vatten i akviferen ökar med 15 avuttaget när endast salt vatten extraheras. Det maximala uttagsflödet vid plats 2 för endastsalt vatten bestämdes till 65m3år per meter. Vid ett saltvattenuttag på 65m3år vid plats 2 ökarsötvattenvolyem i akviferen t.ex. med 940m3 per meter efter 10 år. / diva2:1345440

Page generated in 0.1488 seconds