Denna masteruppsats behandlar gruppen privat-twittrande poliser – individer som i egenskap av privatpersoner skildrar sitt förhållningssätt och sina åsikter kring sitt yrke som polis genom sociala medie-forumet Twitter. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete utfört under hösten 2014. Sedan den svenska Polisens officiella intåg på sociala medier under början av 2010-talet har fler och fler yrkesverksamma poliser börjat använda digitala plattformar såsom Twitter, Facebook och Instagram för att skildra en egen syn på den polisiära yrkesrollen samt diskutera Polisens samhällsfunktion och verksamhetsförfarande. Till skillnad från officiella myndighetsrepresentanter på Twitter står de privat-twittrande poliserna fria från det direkta representativa ansvar som det innebär att professionellt företräda staten och behöver således inte enbart handla i enlighet med den officiella verksamhetsagendan. Trots friheten från direkt ansvar upplevs dock många av individerna, av allmänheten, som polisrepresentanter i och med deras primärt yrkesrelaterade kommunikation. I gränslandet mellan statsrepresentant och privatperson upprättas en säregen maktposition vilken, med hjälp av Twitter som socialt verktyg, förstärker de privat-twittrande polisernas möjligheter att prägla och nyansera den samhälleliga föreställningen om det polisiära varandet.