Våren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade årskurs nio i grundskolan fullständiga betyg. Det innebär att de inte uppnådde betyget godkänt i ett eller flera av alla grundskolans ämnen. Detta är med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhällsproblem vilket kan få förödande konsekvenser för den allmänna kompetensen i samhället i ett framtida perspektiv. Jag menar alltså helt enkelt att om utvecklingen fortsätter gentemot högre procenttal så kommer hela årskullar påverkas negativt i och med att färre och färre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut på arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att identifiera citat i vardera diskurs som påtalar riksdagspartiernas förslag till åtgärder samt tecken som har mer övergripande karaktär kring partiets politik som rör grundskolan. På detta sätt så vill jag påvisa hur partierna talar om den skola(grundskolan) som innehåller elever som inte klarar att möta betygsmålen i ett eller flera ämnen i årskurs nio. Finns det exempelvis en skillnad mellan de politiska blocken i hur man uppmärksammar och prioriterar de aspekter som underbygger det huvudsakliga problemet? Metoden kommer att bestå i att analysera text och för att möjliggöra det så kommer jag att nyttja diskursanalys enligt Laclau och Mouffes förhållningssätt. Diskursanalysen kommer att ge mig verktyg för att kunna skilja åt, kategorisera och analysera subjekt i vardera diskurs vilket gör att skillnaderna mellan de olika politiska partiernas ställning i frågan framträder.   De slutgiltiga resultaten visar på skillnader över de politiska blocken, främst vad gäller prioriteringar av vilka åtgärder som bör tas till. Kategorier som segregation och lärarens kompetens i grundskolan visade på skillnader mellan partierna och även i ett blockperspektiv. Man kan helt klart se en tydlig profil i differens mellan partierna och blocken kring vad man prioriterar och uppmärksammar som viktiga delar i sin politik vad gäller den skola som innehåller elever som inte klarar att möta betygsmålen i ett eller flera ämnen i årskurs nio.

Zugl.: Innsbruck, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Darmstadt, Techn. Univ., Diss., 2009

Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2009

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2008

Zugl.: München, Univ., Diss., 2008

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet.  Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper . Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ”neutrala”.  Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar.

Zugl.: München, Diplomarbeit, 2005

Zugl.: Osnabrück, Univ., Diss., 2005